Under arbetets gång dök en alternativ lösning på infrastruktur-problemet upp i vårt kollektiva medvetande. Istället för att ha en maximalt centraliserad lagerföring/beställningsenhet i Astad kan man lätt skräddarsy en mycket smart lösning där såväl Astad, Bstad som Cstad är likvärdiga, trots att det adminstrativa arbetet sköts i Astad. Idén är behäftad med diverse problem och nackdelar och hela förslaget är bara att betrakta som ett alternativ till en mer konventionell strukturlösning.

Hårdvaruförutsättningar

Astad, Bstad och Cstad behöver vardera två ISDN-linjer med ISDN-modem, två analoga modem för kontakt med fält-försäljarna samt all annan hårdvara som beskrivs i avsnittet om infrastruktur förutom de fasta linjerna för kommunikation mellan städerna.

Strukturkarta

[här ska finnas en bild, men jag använder morsans dator som inte hhar några program för bildbehandling, så jag kan inte fixa jpg och bmp blev typ 300 k... ]

Strukturkarta över Astad, Bstad och Cstad. a. och b. är analoga modem, 1. och 2. Är ISDN-linjer.

Funktionssätt

Vid såväl Astad, Bstad som Cstad står en server vars uppgift är att hålla reda på vad som finns i det lokala lagret (allt som beskrivs nedan sköts av en specialgjord och skräddarsydd mjukvara). När en säljare får en order kopplar han via sin bärbara dator - GSM-telefon - modem upp sig mot valfri stad, lämpligen den närmaste. Sedan skickar han via ett enkelt formulär en förfrågan om en viss produkt och en kvantitet. I vårt exempel har han kopplat upp sig mot a. i Cstad. Servern i Cstad ser först efter i sitt lokala lager-register. Finns produkten inne i tillräcklig kvantitet sätts en flagga som betyder att produkten är "on hold", alltså att den finns på lager men inte får säljas, men också att den kanske kommer att bli tillgänglig senare. Säljaren kan också lägga till en kommentar som andra säljare som gör förfrågningar om produkten kan läsa. Finns inte produkten i det lokala lagret, eller om produkten finns men inte i tillräcklig kvantitet (om produkten finns, men inte i tillräcklig kvantitet flaggas hela lagret av produkten), kopplar Cstad upp sig mot Bstad via ISDN-linje 1. och ställer en förfrågan till servern där. Finns hela den behövda kvantiteten flaggas den. Finns bara en del av den begärda kvantiteten flaggas denna och adderas till eventuella tidigare partiella träffar. Skulle summan i denna addition vara lika stor som eller större än förfrågningen får säljaren veta detta. Finns inte produkten alls svarar servern detta. Nu använder Cstad sin andra ISDN-linje, 2., för att koppla upp sig mot servern i Astad där sedan en förfrågan görs. Svaret behandlas på samma sätt som i Bstad. Servern som för tillfället är master eftersom säljaren är uppkopplad mot den avgör nu varifrån varorna ska skickas genom en alogaritm som är baserad på minimal fraktkostnad eller minimal tid, något som kunden själv väljer. T.ex. om hela ordern finns på det avlägsnaste lagret, samtidigt som hela ordern finns kollektivt på de två andra lagren som har en kortare leveranstid. Beställningen måste skickas i två kollin och får då en högre fraktkostnad men kortare leveranstid. Kunden får alltså välja vad han/hon prioriterar. När besluten är fattade, lämpligen mycket snabbt eftersom varor som kanske inte kommer att skickas iväg fortfarande är flaggade som oåtkommliga, skickar servern i Cstad ut signaler till Bstad, Astad samt sig själv, som innehåller antingen order om att förpacka och skicka iväg bultar och muttrar samt att ändra i lagerlistorna, eller order om av avflagga de berörda produkterna. Sedan sammanfattar servern ordern, ger den ett ID-nummer och försöker skicka den till Astad där den sedan blir underlag för en faktura till köparen samt underlag till bokföring. Skulle Astad inte svara skickas den istället till Bstad och läggs i en kö med sammanfattningar som ska skickas till Astad. Sedan läggs den även i samma kö, lokalt i Bstad. När alla bekräftelser är emottagna kopplar Cstad ner ISDN-förbindelsen till både Astad och Bstad.

[ny bild, samma problem..]

Fördelar

Den här lösningens stora fördel är dess stabilitet. Även om en eller två servrar går ner finns alltid en viss kapabilitet kvar och vissa ordrar kan expideras, även om de lager som finns off-line i kan användas. Skulle t.ex. Astad gå ner kan ju fortfarande en säljare koppla upp sig mot t.ex. Bstad som sen kopplar upp sig mot Cstad. Att Astad inte svarar bryr sig inte systemet om. Flexibiliteten i systemet gör det också mycket lätt att utvidga. De andra servrar som ska kontaktas läggs bara upp i en lista på varje server. Den listan kan sedan enkelt utökas för att utvidga systemet. Tänkvärt är också belastningsfaktorn. I ett vanligt system med en master och två slavar kommer ju mastern att både belastas mest och dessutom vara den känsligate komponenten i systemet, något som ju inte riktigt går ihop med modernt säkerhetstänkande.

Nackdelar

Om flera säljare kopplar upp sig samtidigt och dessutom är intresserade av samma produkt får man problem. Den säljare som är först kommer ju att flagga produkten som upptagen trots att han kanske inte kommer att ta den. Därför är det viktigt att tiden mellan kontroll och beslut är så kort som möjligt så att den andra säljaren slipper vänta . Systemet tillåter i den här formen bara att totalt sex säljare är uppkopplade samtidigt även om det bara begränsas av antalet modem. Dock ökar ju risken att två säljare är intresserade av samma produkt ju fler som kan vara uppkopplade samtidigt. Eftersom man inte har något centralt lager blir total inventeringar lite svårare. Då måste all verksamet stängas av och alla lagerlistor läggas samman innan allting gås igenom. Dock kan lokala inventeringar göras mycket snabbt och enkelt och utan driftstopp eftersom lagerlistan hela tiden uppdateras och dessutom finns lagrad lokalt.

Sammanfattning

Kort beskrivet består systemet av X antal servrar som kommunicerar via snabba, temporära uppkopplingar, där varje specifikt handhavande sköts av en server med de andra som slavar, medan den samtidigt kan vara slav i ett annat handhavande.