HESTIA

Dotter till Kronos och Rhea. Hestia var hemmets gudinna och härskare över den husliga härden. Hon var också speciellt gudinna för altareldarna i templen. Hon var en jungfrugudinna och när hon uppvaktades av Poseidon och Apollon svor hon vid Zeus huvud att förbli jungfru. Romarna kallade henne Vesta och hennes runda tempel var beläget på Forum. Det fanns ingen staty av gudinnan där, men hon identifierades med den eviga eld som måste hållas brinnande på hennes altare.

HERA

Den olympiska himladrottning, Zeus' gemål som även var hans syster. Hon var Kronos och Rheas äldsta dotter.
Homeros kallar henne med all respekt för den koögda, och på latin heter hon Juno.
Deras kärlekssaga börjar med att Zeus förvandlade sig till en gök samtidigt som han ställde till en snöstorm, och därpå sökte han skydd hos Hera, som tyckte synd om den huttrande fågeln och omisstänksamt värmde honom vid sin barm.

Äktenskapet blev mycket fruktsamt men inte vidare lyckligt, ty de hade olika meningar om hur världen bäst borde styras, och efter ett särskilt stormigt familjeuppträde satte Hera rentav i gång ett revolutionsförsök. Hon hade för övrigt full sysselsättning med att söka hindra hans erotiska snedsprång och med okuvlig energi förfölja sina rivaler och deras oäkta barn.
Påfågeln var Heras fågel. Hon brukade färgas i en vagn som drogs av påfåglar, och sådana omgav henne även när hon satt på sin tron i sitt junoniska majestät medan hennes tjänarinna Iris bredde ut regnbågen som en solfjäder bakom henne.

POSEIDON

Havets gud och vattnens skapare, son till Kronos och Rhea och bror till Zeus och Hades. Som härskare över de böljande vågorna skakar han jorden och klipporna med sin treudd, och det vanliga tillnamnet på honom hos Homeros är "jordskakaren". Hans makt att få jorden att skaka förklarar också hans attribut som hästarnas härskare. Delfiner och tjurar är också helgade åt honom.  Hans maka är nereiden Amfitre, och han ät far till Triton.

FÖREGÅENDE