Web-TV - Framtiden ?
Liz Olofsson Christina Pettersson
Utvecklingen inom Internet går otroligt fort, och nya verktyg för att utveckla applikationer inom Internet är ständigt under utveckling. En ny gren inom Internet utvecklingen är hybridmediat Web-TV. Denna nya "gren" är intressant eftersom man här har försökt att smälta samman ett relativt nytt och mycket dynamiskt fenomen (Internet) med ett redan etablerat, statiskt och accepterat (TV), och därigenom skapa något helt nytt.
Syftet med rapporten är att försöka ge en bild av det nya mediet Web-TV, vad det är, hur det fungerar och om det kommer att slå igenom. Vi försöker att behandla för och nackdelar och utifrån detta formulera teorier om framtiden för Web-TV.
Under vårt arbete har vi valt ett induktivt arbetssätt vilket har inneburit att vi samlat in datamaterial för att sedan tolka det och kunna dra mer teoretiska och generella slutsatser.
I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativa metoder. Rapporten bygger främst på kvalitativ information som vi hämtat från dokument av olika slag och från olika källor, samtal och iakttagelser. Resultatet är redovisningen av de tankar om mediets framtid som vi skapat under arbetets gång.
Idag vet vi vad detta nya medium innebär, hur det fungerar och vilka för och nackdelar det har. Vad vi inte vet med säkerhet är hur det kommer att utveckla sig, om det kommer att utvecklas. Vi har här formulerat teorier om den framtida utvecklingen för mediet och vilka möjligheter det har att slå. Vi har i arbetet strävat efter att få en helhet i synen på ett nytt media, det vill säga sätta in mediet i en omvärld som både begränsar och främjar utveckling. Begränsningen kan ligga i rädsla, okunskap etc. Främjandet kan vara människors nyfikenhet för nya tekniker och även den förenkling av vardagen som många av dessa nya "uppfinningar" faktiskt innebär.
Vår förhoppning är att detta arbete skall kunna vara till hjälp för de som har funderingar runt Web-TV. Vad innebär det? Är det något att satsa på inför framtiden? För och nackdelar? Det finns många frågor runt detta nya medium, men vi hoppas att vi kan svara på några av Era frågor.
1 Inledning *
1.1 Bakgrund *
1.2 Syfte *
1.3 Disposition *
2 Metodbeskrivning *
2.1 Forskningsansats *
2.2 Tillvägagångssätt *
3 När är tiden mogen att införa ny teknik? *
4 Internet möter TV-n *
4.1 Integrering av TV-n och Internet - Framtiden för Internet eller TV? *
4.2 Egenskaper hos de två medierna. *
4.3 En kväll framför TV-n *
5 Vad är Web-TV ? *
5.1 Olika typer av sammansmältning *
5.1.1 Webcasting *
5.1.2 Real Video *
5.2 Enklare surfande *
5.3 Bäddat för konflikt *
5.4 Utrustning för Web-TV *
5.4.1 Fjärrkontrollen *
5.4.2 Tangentbordet *
5.5 Skillnader i arbetssätt *
5.6 Väntan på kabel *
6 Digital-TV, vad innebär det för Web-TV? *
6.1 Ökad kvalitet *
6.2 Surfa med digital-TV-n *
6.3 Skall man satsa på ett inköp av digital-TV utrustning idag ? *
7 Framtiden *
7.1 Hur kommer Internet se ut om 3 år ? Sammanfattning *
7.2 Konsekvenser *
7.3 Teknik som inte finns men som kommer att behövas *
8 Kommer surfing via TV att slå? ( Diskussion ) *
9 Källförteckning *
Med anledning av att vi studerar vid det systemvetenskapliga programmet vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU), har vi utfört ett examensarbete som omfattar 10p och som till sin karaktär är utredande. Arbetet koncentrerar sig kring utvecklingen av det nya hybridmediat, Web-TV.
Internetområdet är otroligt expansivt och det är egentligen först nu som företag har insett nyttan och möjligheten med Internet. Företag har tidigare sett Internet som ett statiskt medium, med det menar vi att man bara visat upp sitt företag på en hemsida där man egentligen inte kan utföra något mer än att skicka ett e-mail. Man har nu insett att möjligheterna är så många fler.
Det finns otroliga möjligheter att skapa affärsmöjligheter genom Internet. Man skapar fler och fler verktyg för att få en mer dynamisk applikation som möjliggör kommunikation och annan interaktion mellan användaren (kunden) och företaget (Olofsson, Pettersson 1998). Att för företaget kunna erbjuda helt nya tjänster och få helt nya affärsområden som man tidigare inte har kunnat erbjuda sina kunder innebär stor utvecklingspotential för många företag och organisationer idag. Ett företag kan också få helt nya affärsinriktningar genom att utnyttja detta medium och det finns idag företag som bara existerar som organisation på Internet.
Inte bara företag kan utnyttja de möjligheter som utvecklingen av teknik ger, det är även av yttersta vikt att andra organisationer och privatpersoner försöker hänga med.
Internet är heller inte längre begränsat till att bara gälla de personer som har dator med en uppkoppling till nätet utan smälter nu ihop med TV-apparaterna i en mycket intressant kombination som fångar upp en helt ny målgrupp. Denna målgrupp är mycket stor, och man har här en otroligt stor potentiell kundgrupp. Det här är människor som tidigare inte haft någon större kontakt med Internet som fenomen och medium, men genom integrationen mellan TV och Internet skapar man möjligheten för dessa personer att på ett lätt sätt komma ut på Internet. Vad innebär Web-TV för människor? Hur kan de utnyttja mediet, hur fungerar det och kommer det att bli framgångsrikt?
Nya tekniker för kommunikation utvecklas hela tiden och det gäller att veta vad som är på gång för att kunna hänga med i utvecklingen. Ett nytt media som är under utveckling är Web-TV. När vi först kom i kontakt med begreppet Web-TV blev vi nyfikna på vad det kunde innebära, och vi blev även intresserade av hur lång tid det tar för ny teknik att bli accepterad.
Vi vill skapa en bild av ett nytt medium, dess fördelar och nackdelar, samt formulera teorier om framtiden för Web-TV. Syftet med examensarbetet är att ge en bild av det nya mediet Web-TV. Vad är det, hur fungerar det, kommer det att slå igenom? Vi har också gjort kopplingar och jämförelser mellan Internet och Web-TV.
Disposition
Kapitel två innehåller en metodbeskrivning. Vi redogör här för vår forskningsansats och visar också på vårt tillvägagångssätt både i insamling av material och i arbetet med att sammanställa detta till att bilda de teorier som redovisas i rapporten. I kapitel tre ställer vi frågan när tiden är mogen för att införa ny teknik, om risker som man som privatperson eller företag tar genom att satsa på ny teknik eller att vänta. Hur lång tid tar det för en ny teknik att slå igenom och bli accepterad på marknaden? I kapitel fyra beskrivs vad som händer när TV och Internet möts och hur denna integrering påverkar oss. Vidare beskrivs de olika egenskaperna hos de olika medierna för sig och vad de vinner på en sammanslagning. Efter detta har vi ett litet scenario, där man kan läsa om hur denna nya teknik kan fungera i verkligheten. Kapitel fem innehåller en förklaring om vad Web-TV egentligen är för något och vad det finns för olika typer av sammanslagning av TV och Internet, och hur dessa fungerar i enkla drag. Vidare beskrivs och diskuteras en del frågor som man kan ställas inför som ny Web-TV-användare, bl.a. utrustning, och hur arbetssättet skiljer sig från det traditionella Internet-användandet. I kapitel sex beskrivs digital-TV och vad detta kommer att innebära för dess användare. Är det något att satsa på?, hur fungerar det?, måste man köpa en massa nya apparater? Hur kommer detta att påverka Web-TV? I kapitel sex om framtiden finns en del funderingar om hur framtiden kommer att te sig i fråga om Web-TV och annan teknik. Sist men inte minst kommer ett diskussionskapitel om "Kommer surfing via Internet att slå?", här ställer vi en del frågor samtidigt som vi försöker att beskriva vad vi har kommit fram till. Alltså innehåller även detta kapitel våra slutsatser. Allra sist kommer som sig bör våra referenser i en källförteckning.
Metoder kan förklaras som vägledande principer. Det är viktigt att dessa principer är konsekventa, det vill säga stämmer överens med problemet för att vara verkningsfulla och effektiva. Metoderna måste också vara konsistenta, det vill säga stämma överens, annars finns risken att effekten uteblir och de motverkar varandra istället.
För oss har vårt forskningsarbete inneburit en process under vilken vi genom ett antal aktiviteter och ställningstaganden testat verkligheten genom att observera den. Att man väljer en metod att jobba efter hjälper till att ge en hanterlig, meningsfull bild av verkligheten
I vårt arbete valde vi ett induktivt arbetssätt. Det innebar att vi samlade in datamaterial helt förutsättningslöst för att sedan tolka och kunna dra mer generella och teoretiska slutsatser ( Wallén, G 1996 ). Ofta betonas att datainsamlingen skall ske helt förutsättningslöst. Induktion innebär alltså att man vandrar från de ursprungliga observationerna (empiriskt material) mot teorierna, man söker sammanfatta regelbundenheter till teorier.
Wallén (1996) poängterar också att trots att insamlandet av materialet är förutsättningslöst, existerar det redan ett slags ställningstagande i och med att man gör ett urval. Därför är det en omöjlighet att vara förutsättningslös i sitt tillvägagångssätt. För oss har det induktiva arbetssättet inneburit att vi har försökt få grundläggande kunskaper om problemet och utifrån det bestämt vad som behöver undersökas. I det insamlade materialet har vi letat efter samband och sammanhang för att kunna dra slutsatser och komma fram till ett resultat.
Vi har använt oss av kvalitativa metoder i vår undersökning. Rapporten bygger främst på kvalitativ information som vi har hämtat från dokument av olika slag och från olika källor, samtal och iakttagelser.
Att söka information till en rapport inom ett sådant här nytt ämne har inte alltid varit lätt. Bra och aktuell information finns att hitta på Internet. Där finns bland annat olika typer av standardiseringsorgan som till exempel w3c ( World Wide Web Consortium ).
Vi har också sökt information hos företag och organisationer som finns representerade på Internet t.ex. Microsoft ( http://www.microsoft.com ).
Ett annat bra sätt att söka information för oss har varit att gå genom olika sammanslutningar och grupper ( t.ex. forskningsgrupper ) som jobbar på olika teman eller projekt. Här fanns möjligheter att få tillgång till artikelmaterial som kunde hjälpa till på vägen.
Vi lade också ut frågor och funderingar på olika forum på Internet och fick den vägen tips och idéer om var vi kunde söka vidare information eller kanske rent av få viktig information till oss. Ett exempel på forum som vi har varit i kontakt med är Web-TV-forum som finns på adressen http://www.pactive.com/wtvforum/index.html, vi har här kommit i kontakt med personer som har kunnat ge sin syn på hur Web-TV kommer att utvecklas och vad som är bra och dåligt med mediet. Det har till och med varit på det viset att vi erhållit e-mail från personer som på egen hand tagit kontakt med oss efter att de läst inlägg från oss.
Mycket information fanns att hämta i olika tidskrifter och det fanns stora artikelarkiv att söka igenom. Böcker inom detta ämne har inte varit lätt att hitta eftersom det är nya verktyg och nya tankar, och de är inte alltid dokumenterade genom att någon har skrivit en bok i ämnet.
Vidare har vi tittat på ett tal av Bill Gates som han höll när han var här i Sverige, ( http://www.torget.se, 1998-02-02 ) den innehöll hans tankar om utveckling och framtid inom Internet
Vi har även haft kontinuerlig kontakt med de som arbetar på Com In Center och har försökt att snappa upp vad de har för tankar om framtiden och utvecklingen inom Internet och datavärlden i övrigt. Eftersom de personer som arbetar på Com In Center varit intresserade av vårt arbete har vi inte behövt hålla intervjuer i den bemärkelsen. Intervjuerna har varit av karaktären "fikarumsdiskussioner", vi har skrivit ned tankar och åsikter och har kunnat fråga vid behov. Speciellt stor kontakt har vi haft med vår handledare på Com In Center ( Mattias Andersson ).
Vi har varit på mässor och seminarier, bland annat IT-Karriär 98 ( 1998-02-23 - 1998-02-24 ), för att försöka skapa oss en uppfattning om hur andra organisationer uppfattar sin omvärld och väljer att lägga upp sina strategier och mål.
När är tiden mogen att införa ny teknik?
Den tekniska utvecklingen går fortare och fortare och nästan varje vecka lanseras nya revolutionerande lösningar. Samtidigt som ny teknik (och nya versioner av existerande teknik) lanseras i allt snabbare takt blir det allt svårare för användarna av tekniken att bedöma om den nya tekniken är värd att satsa på för den egna verksamheten, och om de menar att den är värd att satsa på, när skall det i så fall ska ske?
Riskerna är stora. Om ny teknik införs för tidigt kan detta leda till stora kostnader och relativt liten utdelning för företaget. Å andra sidan kan man genom att vänta, gå miste om stora möjligheter. Kanske passar konkurrenterna på att införa ny teknik som ger dem konkurrensfördelar.
För privatpersonen finns också stora risker genom att ta till sig ny teknik för snabbt. En ny produkt som lanseras kan i början förändras mycket och olika versioner och uppdateringar kan göra det dyrt och besvärligt för den person som har snappat upp och tagit till sig den nya tekniken i ett tidigt skede.
Det kan vara svårt att bedöma tidpunkten för införandet av ny teknik, hur ska man som privatperson kunna avgöra om denna nya teknik är något som kommer att vara nyttigt för mig och därmed också utvecklas till att bli något bra, eller är det bara en häftig "grej" som aldrig kommer att få någon genomslagskraft på marknaden.
Från tekniskt möjlighet till kommersiell genomförbarhet säger man att det tar ca 20 år. ( Arnander F, 1997 ) Hur långt har vi nu kommit på tidsaxeln för dessa 20 åren? Gäller det fortfarande att det tar så pass lång tid innan nya tekniker fungerar kommersiellt? Vi anser att acceptansen för ny teknik blir större och större, vilket innebär att tiden för teknisk möjlighet till kommersiell genomförbarhet minskar. Å andra sidan kanske det är så att många tekniska nyheter lanseras idag utan att uppfylla något som helst behov i form av nytta eller nöje.
Figur nr 1
Figuren ovan ( nr 1 ) visar schematiskt hur genomslagstiden har varit för olika medier. (Arnander F, 1997)
I sammanslagningen mellan de två medierna Internet och TV händer mycket spännande. Man skapar nya möjligheter men det finns också en del begränsningar i vad man kan göra. Det som kan ses som begränsningar (nackdelar) är sådant som man kunnat göra med sin dator men inte kan med TV-n. Detta pekar på att den som är van att använda datorer ser nackdelarna, men att den som aldrig har haft kontakt med datorer tidigare, vilka är de man egentligen vänder sig till, inte upplever fullt så många nackdelar. Kanske är det så att Web-access genom TV inte behöver innehålla allt som finns i en vanlig dator om den kan erbjuda andra fördelar.
Oftast är det så att media som är ganska lika har olika egenskaper och olika saker som de är bra på. Som exempel kan nämnas TV, film och teater. I grunden visar de tre medierna aktörer som läser ett manus inför en scenuppsättning, men de har olika egenskaper och fördelar ( Nielsen J, 1997 ).
TV handlar om karaktärer. Det visar ansikten och närbilder bättre än landskap, man har inte för långa program men gärna serier eftersom TV-n finns i hemmet och man har möjlighet att titta vid bestämd tid varje dag eller varje vecka.
Film handlar om berättelser. Tittarna har tagit sig besväret att åka till en biosalong så filmen kommer att vara längre än en timme. Handlingen är mer utvecklad än den är i en TV-film. Här visas inga serier eftersom det inte skulle fungera.
Teater handlar om idéer. Publiken sitter långt bort från skådespelarna. Här är dialogen viktigare än det visuella eftersom man inte kan visa varken landskap eller ansikten på ett bra sätt. Vidare vänder sig teatern mer till en mer kulturintresserad publik.
Integrering av TV-n och Internet - Framtiden för Internet eller TV?
TV-n är ett rikt och dynamiskt medium, men ändå är det passivt. Tittarna har ingen eller väldigt liten möjlighet att interagera eller modifiera sändningen, som fungerar som en opersonlig, envägs-distribution av information från sändningen till tittaren. Internet däremot, skickar över information till den individuella tittaren, som kan svara på informationen på ett flertal sätt; välja från en lista med förslag, fylla i ett formulär, följa diverse länkar, spela interaktiva spel eller söka efter ett specifikt innehåll.
Vilket medium vinner då på denna integration? Är det TV-n som utökas, eller är det Internet eller kanske rent utav båda två? Vi anser att denna sammanslagning innebär förbättringar och landvinningar för båda medierna. Eller är det så att man skapar ett helt nytt medium som man inte skall jämföra med de två existerande? Men även att det är ett fristående medium med egna egenskaper och förutsättningar, även om man har lätt att falla i fällan och jämföra, så skall man nog akta sig för detta.
Egenskaper hos de två medierna.
Nedan visar vi en bild ( nr 2 ) som tar fram hur de olika egenskaperna mellan de två medierna skiljer sig åt ( Nielsen J, 1997 ).
Figur nr 2
Nielsen (1997) menar att:
"Skillnaden mellan Web-access från TV och Web-access från datorn är helt ok och kommer att stärka webben, han har som analogi det fakta att det inte skadar pappersmediet att tidningar och böcker är olika."
Internet genom datorn är ett väldigt informationsrikt medium som baseras på en hög grad av användarinitiativ och engagemang. Internet genom TV-n kommer fortfarande att vara ett mer användardrivet medium än det helt passiva mediet TV.
Webben på datorn handlar om interaktion och maximering av användarinitiativ. Webben på TV handlar om integration med TV-sändning utan för mycket användarinitiativ.
Tänk dig att du kommer hem efter ha jobbat en hel dag, och du ser fram emot att titta på en film med din familj. Du sätter på din Web-TV-mottagare och då visas den elektroniska programguiden. Programguiden är ett program som automatiskt laddas mer från operatören varje gång tittaren slår på TV-n. Medan du scrollar dig genom TV-programmen kan du se i smårutor vad som visas på de olika stationerna just för tillfället. Förutom den vanliga tablån har användaren möjlighet att sortera programmen på olika sätt.
Du upptäcker att det visas en bra film på en station, men du ser också att det visas en bra film sent i natt som du skulle vilja spela in. Du väljer det programmet och din IR Blaster på mottagaren programmerar videon automatiskt att spela in det. Sen scrollar du dig tillbaka till filmen du ville se på och väljer den. Bilden växer till en full skärmbild och det är bara att luta sig tillbaka och njuta.
Mitt i filmen, märker du att du tittar intresserat på en reklamfilm om Toyota. Du har länge funderat på att köpa en ny bil eftersom din gamla inte längre är så säker. Under tiden som du tittar på reklaminslaget, upptäcker du en liten ikon uppe i högra hörnet på skärmen. Om du bara att klickar på ikonen, kan du i nästa sekund läsa webrelaterade sidor om just den bilen, lokala återförsäljare och tillbehör som finns att köpa. Sedan fortsätter du att titta på reklamfilmen på samma gång som du i ett annat fönster fortsätter att se på filmen. När reklamen är över återgår filmen till att visas på hela skärmen.
Är detta bara en dröm eller fungerar det verkligen?
Web-TV är en sammansmältning av TV och Internet, två var för sig mycket olika medium med helt olika förutsättningar. TV vänder sig till hela befolkningen medan Internet har en mycket smalare målgrupp. Genom sammanslagningen av de två medierna i ett nytt hybridmedia skapar man helt nya förutsättningar för vad man kan åstadkomma genom TV-n.
Olika typer av sammansmältning
TV och Internet smälter egentligen samman på minst tre olika sätt och dessa olika sätt är: (Arnander F, 1997)
Genom olika kombinationer av TV och Internet ( TV+Webcast ).
Genom att visa TV och video på Internet (Real Video)
Genom en Internetuppkoppling via TV (Web-TV )
Det som skiljer Web-TV från de andra är just det att man använder sig av TV för att komma åt Internet och inte som med de andra använda sig av Internet för att komma åt TV funktioner.
En kort presentation av webcasting och Real Video gör vi nedan för att visa på dess funktioner och egenskaper.
Webcasting
Webcasting innebär att man har en form av TV-sändning genom Internet. Tekniken som används är streaming vilket innebär att man inte behöver ladda hem hela filmen utan kan börja spela upp den direkt. ( http://www.ontv.se/huvud/webcast.html, 1998-02-13 ). Streaming en teknik för att skicka data så den kan processas som en stadig och kontinuerlig ström. Streamingteknologier kommer att bli mycket viktiga i Internets framtid och tillväxt eftersom de flesta användare har inte tillräckligt snabba anslutningar för att ladda ner stora multimediafiler snabbt.
I Sverige finns ett projekt som heter ONTV som har gjort denna typen av sändningar. De har specialiserat sig på webcasting och erbjuder en helhetslösning där samtliga moment (producera, filma och redigera) för ett webcast ingår.
Det är produktionsbolaget Wegelius TV, Bonnier Online och Medieskolan som står bakom ONTV-projektet. Sändningarna startade i november 1996 och avslutades i maj 1997, men allt material finns kvar ute på Internet.
Det visade sig att marknaden inte var mogen för regelbundna TV-sändningar på Internet. ( Byttner K-J, 1998 )
Real Audio är ett av de vanligaste tilläggsprogrammen för webbläsare för att kunna visa video på Internet. Den andra versionen av programmet heter Real Video och hanterar även video. Det finns även andra tilläggsprogram med liknande möjligheter. Numera heter klientprogrammet ( det tilläggsprogram som användarna laddar ner och installerar ) RealPlayer. Det klarar både ljud och video. Real kräver än så länge ett eget format på de filer som ska laddas ner. Dessa filer kan spelas upp om mottagaren har rätt tilläggsprogram installerat.
I framtiden ska det gå att skicka även andra format med hjälp av företagets serverprogram: Midi och Mpeg med mera. Verktygen för att publicera "strömmande" data uppges vara mycket enkla att arbeta med. Serverprogrammen distribueras av Nocom i Uppsala. ( Geijer E, 1997 )
Den stora fördelen med Web-TV är att man lätt kommer igång med sitt surfande för en relativt billig penning. Även om upplösningen på TV-skärmen är inte alls att jämföra med den som datamonitorerna ger, sker surfandet huvudsakligen från soffan, en bra bit från TV-n, och inte ett par decimeter ifrån som med datorn. Detta kanske gör att bilden inte upplevs med den irritation som många tror, men i längden kanske det kan bli något irriterande. Detta resonemang håller inte tycker Ingmar Gleissman ( Schmitz B, 1998 ):
"Visst kan bildkvalitén bli något sämre jämfört med en datamonitor, men det är inget man störs av märkbart. Det blir hur som helst inte sämre än vad text-TV är idag."
Nu på sista tiden har det till Web-TV kommit en speciell funktion som omvandlar grafik som är designad för en högupplösningsskärm, till ett format som passar en vanlig TV. Resultatet blir att man får en kristallklar display, jämfört med de dyra dataskärmarna. Vidare är TV-skärmen mycket större än datorns. Tänk dig själv att surfa på Internet på en 27", 32" eller till och med en 52" skärm ! Så problemet med dålig bildkvalité finns inte längre kvar i samma utsträckning.
Många undersökningar har visat att surfarnas största intresse, förutom informationssökning, är att tanka hem ny programvara och spel från nätet. Men detta fungerar inte om man väljer att surfa med Web-TV eftersom det inte finns någon hårddisk. Utan hårddisk går det inte att spara någonting lokalt i boxen. Fördelen med att inte ha någon hårddisk är att man inte behöver inte oroa sig över att få virus i sitt system. Web-TV är totalt immun mot virus!
För de som vill spela spel och tillverka egna hemsidor är det bara att knalla ner till PC-återförsäljaren och skaffa sig en PC om man inte har någon innan.
En annan nackdel är att familjens favoritfritidssysselsättning TV-n, blir ockuperad varje gång någon vill ut och surfa. Hur populärt är det när dottern i familjen vill surfa iväg till Spice Girls hemsida samtidigt som Rapport är på TV-n ? Det luktar konflikt lång väg !
Men i och för sig har de flesta hem idag fler än en TV, och hur gör de andra som inte har det, när familjemedlemmarna vill se olika program idag?
De tillbehör som oftast följer med boxen är fjärrkontroll och diverse tjänster. Exempel på dessa tjänster är e-postkonton, ibland flera stycken så varje familjemedlem kan få var sitt, kostnadsfri telefonsupport, filter ( för att kunna filtrera bort oönskade sidor och e-post ), telefonvakt ( fryser sessionen när man skall tala i telefonen ). Det finns även en plats för smartcard i boxen.
Fjärrkontrollen har en fin design: huvudknapparna kan användas på samma gång som användaren kan hålla ögonen på TV-skärmen. De fyra pilknapparna runt "action"-knappen kan användas till att flytta runt markören på skärmen för att följa länkar. Scrollknapparna och "bakåt"-knappen är också lätta att hitta utan att nästan behöva titta på fjärrkontrollen. Det känns faktiskt väldigt naturligt att sitta på ett avslappnat sätt och röra sig runt bland informationen på Web-TV-n med fjärrkontrollen som enda verktyg.
Efter man har anslutit sin Web-TV-box ansluter man sig till nätet via telefonjacket ( för närvarande ). När man klickar på knappen "connect" på fjärrkontrollen blir man uppkopplad precis som med ett vanligt modem.
Tyvärr så kommer även den bäst designade fjärrkontrollen inte att kunna tävla med musen i att kunna röra sig runt på skärmen och peka på olika saker. En liknelse skulle kunna vara att det känns som att röra sig ute i DOS eller gamla IBM 3270-terminaler. Istället för att säga att "här vill jag peka", måste användaren säga: "Ok, för att komma dit, måste jag först gå upp, upp och sedan vänster, vänster. Med andra ord kan man säga att istället för att använda sig av en enda händelse, blir pekandet mer som en sekvens av händelser som måste planeras och utföras istället för att bara använda sig av en mus.
Normalt hoppar markören till nästa valbara area på skärmen, men när man väljer en bildkarta, måste man göra på ett lite annorlunda sätt för att kunna klicka. Först måste man flytta markören till bilden, sen måste man välja bilden med action-knappen, efter detta manipulera x och y positionerna för pekaren med hjälp av markörtangenterna, och sen slutligen trycka på action-knappen en andra gång. Jämför dessa steg med hur enkelt det är att bara flytta musen till den önskade platsen och klicka.
Fjärrkontrollen har förutom markörflyttnings-knapparna också en uppsättning av scroll-knappar. Eftersom markörknapparna också scrollar skärmen när man flyttar den nedanför den sista valbara fältet eller ovanför, blandar användare ofta ihop dessa två uppsättningar av knappar. Även efter många timmar av Web-TV användande, kan man ibland upptäcka att man tryckt på fel knapp.
Det trådlösa tangentbordet är oftast ett valbart alternativ för en mindre summa pengar ( idag ca 500 kronor ). Det är dock en viktig komponent i surfandet, systemet blir nästan oanvändbart utan det. Ganska uppenbart behöver e-post ett tangentbord, och skicka e-mail är fortfarande en av de viktigaste sysselsättningarna på Internet. Det finns även ett tangentbord på skärmen som man kan använda med hjälp av fjärrkontrollen, men det är inte så roligt att skriva in en lång URL genom att föra markören över de olika bokstäverna på skärmen.
Det trådlösa tangentbordet har en fin design och passar bra att ha i knät när man sitter i soffan och skriver. Utförandet med tanke på vikt och skrivvänlighet är bra gjort, men knapplayouten är väldigt svår att lära sig. Det finns speciella knappar för de flesta Web-TV-funktionerna ( upp, ner, tillbaka, hem, etc ). Tyvärr är alla dessa knappar små och placerade ute i kanten av tangentbordet. Det är omöjligt att lära sig var dessa knappar ligger, man måste titta på tangentbordet varje gång man skall trycka på dem. Detta utseende med små knappar utspridda på tangentbordet är extra svårt att använda eftersom det ofta används när man har det i knät i soffan och i dålig belysning. Tänk bara på hur svårt det blir för en person med nedsatt syn eller en som har ont i leder och fingrar.
Web-TV-n är det första allvarliga försöket att bygga ett enkelt verktyg för informationssökning, och det har verkligen lyckats när man tänker på enkelheten i att installera. Egentligen, är den enda svårigheten när man installerar Web-TV, att ansluta den till TV-n genom videon. Att få kablar och alla video- och TV-inställningar att passa till Web-TV-signalen är ofta lite komplicerat.
Web-TV använder sig av sin egen vokabulär, vilket troligtvis passar noviser bättre än erfarna användare av Internet via dator. Till exempel, när man skall sätta upp ett nytt användarkonto, ombeds användaren att ange sitt "Internet name". Vissa kanske tror att man skall ange sin e-postadress här, men egentligen vill systemet bara skapa ett nytt Användar-ID, det hade kanske varit lättare för en erfaren användare om systemet hade talat om det? Kanske är "Internet name" ett bättre namn än Användar-ID? Sen kommer problemet med vad man skall ange för "Internet name", för man kan inte välja vilket som helst. Det får inte finnas någon annan med just det namnet registrerat. Så namnen kommer nog att ta slut rätt snabbt om man inte vill kalla sig för Lotta578 eller liknande. Det hade varit en bättre lösning att tilldela ett "Internet name" vid köpet av apparaturen.
Andra termer som kan skapa problem kan vara publisher, som används istället för site. Dessa namnändringar kan komma att skapa problem när man skall kommunicera med andra användare och enheter.
Konfliktrisk eller inte, 97-års julförsäljning talar sitt tydliga språk. TV-n är fortfarande som en helig ko som skyddas från alla former av intrångsförsök. Det är lika bra att se sanningen som den är. Det som har kallats för "fattigmans Internet" är ännu en enorm outnyttjad resurs, som kräver en viss uppgradering i kabelnätet ( som håller på att ske ).
Flera gånger modemhastighet är utlovad ( 10mbit/s mot 56 kbit/s som våra snabbaste modem klarar idag ). Den tidsödande uppkopplingen mot nätet är borta eftersom man ligger uppkopplad konstant, och kanske viktigast av allt - telefonen lämnas ifred.
Svenska pionjärer inom kabelområdet är Telia och Stjärn-TV AB.
Priset för en uppkoppling via kabel-TV-nätet är idag följande: 2000 kr för montering av fast utrustning och en månadsavgift på 365 kr.
Digital-TV, vad innebär det för Web-TV?
Nästa tekniska landvinning som kommer att komma in i vår vardag är troligen digital-TV. Innan sommaren kommer ca en miljon av de svenska hushållen kunna ha möjlighet att ta emot digitala sändningar på TV-n.
I utbudet ingår bland annat samtliga analoga TV-kanaler som tidigare funnits på marknaden samt 13 digitala TV-kanaler och 25 digital radiokanaler med ett stort utbud av musik. De digitala radiolyssnarna kommer att få stifta bekantskap med en rad nya radiokanaler som spelar musik dygnet runt, med separata kanaler för olika musikinriktningar.
Ett av de största slagorden för digital-TV är att det kommer att innebära ökad kvalitet. Dessutom kommer kunderna få ökad valmöjlighet. Som det är idag ryms det 38 analoga kanaler i vårt kabel-TV-nät, men om det ersätts med digitala kanaler ger tekniken möjlighet att sända ut fem gånger så många kanaler, närmare 200 st, eftersom TV-signalen digitaliserad och komprimeras. Dessutom finns det möjlighet att införa nya interaktiva tjänster, t.ex. Internet med hög hastighet, som för många är en dröm idag.
Den digitala revolutionen av kabelnätet har fått stort gensvar, inte minst bland invandrare som kommer att få möjlighet att se TV från sina hemländer. Som programutbudet ser ut idag finns det polsk, turkisk och arabisk TV.
Alla de som har en parabol vänd mot skyn har möjlighet att ta emot de digitala programmen om de har investerat i den speciella mottagare som krävs. Dekodern är som spindeln i nätet, den kommer att vara som en liten dator som använder din TV som bildskärm. Men eftersom den inte har någon hårddisk kan den inte lagra någon information. När TV-n sätts på laddas ett program in i dekodern.
Även de markbundna sändningarna skall digitaliseras. Regeringen fattade i höstas ett beslut om att man skall bygga ut marknätet för digitala sändningar och redan nu under våren skall testsändningar starta.
Elektronikbranschen har alltid haft svårt att enas om en gemensam teknisk standard när ny teknik lanseras. Men inför introduktionen av digital-TV har Europas största kabel-TV-företag enats om en standard för de speciella mottagare som kodar om de digitala signalerna så de kan tas emot i vår analoga TV. Detta innebär att de som köper en dekoder för att ta emot Telias sändningar inte behöver byta dekoder bara för att de byter till ett annat bolag. Det enda som krävs är att man inhandlar ett nytt smartcard, ett kort som avkodar sändningarna. Det finns även en kortplats till på dekodern om är avsedd till betalkort med magnetremsa. Detta innebär att det i framtiden skall vara möjligt att sköta sina bankaffärer hemifrån via TV-apparaten.
Att kunna beställa saker via TV-n skapar nya möjligheter men också nya problem. Men det finns möjlighet att spärra vissa program så att man måste ange en kod för att kunna titta på dem.
Överenskommelsen om en europeisk standard för digitalsänd TV kan även tillämpas för andra distributionsformer än kabel-TV, t.ex. satellit och marksänd TV. Det finns dock ingen så kallad Top Box på marknaden idag som klarar av att ta emot och koda om såväl marksänd TV som satellit-TV och kabel-TV.
Surfa med digital-TV-n
För att kunna surfa på riktigt på Internet via kabel-TV-nätet krävs en dubbelriktad kommunikation och för att klara det måste stora delar av vårt nät uppgraderas. Men en försmak av det som komma skall på Internet kan tittarna se idag genom att ca 200 sidor omvandlas till text-TV ( Byström O, 1998 ). Det går däremot inte att sända e-post eller att surfa iväg utanför dessa sidor.
Skall man satsa på ett inköp av digital-TV utrustning idag ?
Trots att tekniken är ny och under ständig utveckling är det få företag som vågar att avstå från att hoppa på det digitala tåget. Som konsument kan det vara klokt att ta det lite lugnt nu i början, innan man spenderar över sextusen kronor på den Set Top box som idag finns till försäljning. Detta beroende på att den box som finns idag inte klarar av att ta emot de digitala marksända kanalerna som väntas senare i år. Konsumenterna som handlar nu låser sig vid Telias kabelpaket och kan tvingas köpa en ny box redan om ett halvår. Det är nog klokt att vänta ett tag och se hur utvecklingen fortsätter. Den som tecknar sig för ett abonnemang, som man idag måste göra hos Telia på tre år, måste även vara säker på att han eller hon bor kvar i samma lägenhet under perioden. För den som byter sändningsform till marksänd TV eller satellitsänd TV blir den dyra boxen helt värdelös ( Ritzen J ,1998 ).
Hur kommer då framtiden att se ut när det gäller Internet och Web-TV? Självklart måste en kontinuerlig utveckling ske för att dessa medier skall locka nya användare och få de gamla att stanna kvar.
När företag för några år sedan bestämde sig för att marknadsföra sig på Internet handlade det om att lägga ut ett slags fönster, sätta upp en plansch på sitt företag. Idag handlar det mer om att man skall utnyttja Internet på ett mycket mer kraftfullt sätt. Man vill att Internet skall bli dynamiskt och inte så statiskt som många ser det som. Vad menar man då med att Internet blir mer dynamiskt? Jo, fler och fler företag öppnar upp sina databaser och låter alla som vill kunna komma in i företagets "allra heligaste" för att t.ex. se hur mycket det finns på lager av en viss vara.. En annan funktion kan vara att ett transportföretag gör så att kunderna kan gå in direkt och kolla var deras paket befinner sig för tillfället. Fler och fler tjänster av det här slaget kommer att komma den närmaste tiden och detta är ett måste för att Internet skall kunna leva vidare. Detta ger även att det blir färre mellanhänder och eftersom kunderna gör en stor del av arbetet som förut sköttes av någon anställd, kan man pressa priserna på varorna så att det blir mer attraktivt att handla via Internet.
Man delar också med sig av sin kunskap istället för att sitta på den. Som ett exempel här kan nämnas att flera Internetbokhandlare idag har en tjänst där användarna/köparna kan lämna in recensioner på böcker de läst för att kunna dela med sig till andra ( http:www.amazon.com, 1998-03-02 ). Ytterligare ett exempel är att ett stort, välkänt blöjföretag har lagt ut tjänst där oroliga föräldrar kan fråga frågor om deras barn till en "online-doktor", där sedan svaren läggs ut för att alla skall ha tillgång till dem ( http://www.pampers.com, 1998-03-02 ).
Det är vidare väldigt viktigt att se hur kunderna utnyttjar tjänsterna för att kunna bygga vidare och göra tjänsten ännu bättre. Man skall som Beata Wikbom (1998) sa,
"Lägga örat mot rälsen för att se vad kunderna har att bidra med ".
Som det är idag är de flesta sidor på engelska, men för att få en vidare utveckling så måste webbspråken bli fler och mer anpassade till olika individer.
En annan tanke om framtiden är att man mer och mer kommer att "leva" på nätet. Vi återgår till det leverne som vi hade för hundra år sen när vi bodde på landet och var bönder. Då var hemmet den viktigast punkten i livet, och allt man gjorde, vad man jobbade med utgick ifrån hemmet. Idag märks det att vi håller på att återgå till denna tanke om hemmet som en central punkt i livet, genom att vi mer och mer håller på att flytta ut på nätet. Som Dahlbom skriver (1996):
"Att leva på nätet innebär att vistas i en värld av information. Utflyttningen på nätet har redan pågått i decennier. Tydligast märks den kanske i teve-tittandet. Gatorna, biograferna, och kaféerna töms, städerna ligger öde - människorna tittar på teve. I takt med teven får fler funktioner, blir ett interaktivt utbildnings-, arbets- och kommunikationsmedel, blir städerna allt ödsligare. Snart behöver vi aldrig mer gå ut. Vi lämnar staden och flyttar in i bostaden, ut på nätet."
När man läser alla framtidsutsikter i vad som gäller Internet över huvud taget eller Web-TV, så kan man skönja detta mönster, att vi håller på att gå in i ett skifte. Vi byter arbetsplatsen och vardagen i övrigt mot hemmet och nätet. Många ställer sig då frågan : Vad skall hända med våra jobb? Kommer verkligen människor att dra sig undan verklighetens värld och leva ett ställföreträdande liv via sina datorer? ( Gates B, 1995 ) Kommer klyftorna att växa mellan de som har och inte har? Hur lång tid dröjer det innan vi är där, eller är vi redan där på ett visst plan?
Gates ( 1998 ) sa några väl valda ord i fråga om framtiden. Bland annat så trodde han att vi mer och mer blir "active citizens" som söker information själva istället för att som förr få den passivt till sig. Han trodde vidare att datorföretagen i framtiden kommer att specialisera på en affärsidé, istället för många inriktningar som idag.
Alla tjänster kommer att finnas online. Det finns inte någon tjänst som man inte kan sköta hemifrån om man önskar.
Internet kommer att vara mer individanpassat efter t.ex. kön, ålder, språk, kultur etc.
Transaktionerna på Internet är säkrare och Internethandeln har slagit igenom ordentligt.
Internet har blivit flerspråkigt och är inte nästan bara engelskspråkigt som idag.
Total integration
Nya konsumentbeteenden och krav kommer vi också att märka mer av. Det blir extra viktigt att man tar reda på dessa nya beteenden för att kunna erbjuda sina kunder de bästa lösningarna och tjänsterna. Det är av yttersta vikt att man tar reda på några viktiga frågor som kommer att ha stor betydelse i framtiden; När fattas köpbesluten? Är det på en söndag förmiddag när just den affären inte är öppen ? Hur skall vi kunna göra det lättare för kunden att ändå kunna få information och kanske göra en affär fast affären inte öppen?, Var fattas besluten?, Av vem?, Vad för slags varor eller tjänster köper man vid olika tidpunkter?, Vad för extra information vill man ha innan köpbeslutet? Kanske vill man veta mer om miljö och säkerhet när man skall köpa en ny bil? Alla dessa frågor är viktiga att försöka få svar på för att kunna erbjuda de bästa lösningarna för en speciell kund.
Utrustningen idag är skapade för skrivbord, för vuxna och för unga människor. Man måste börja individanpassa utseendet på utrustningen t.ex. till pensionärer och till handikappande som inte kan utnyttja dagen teknik på ett tillfredsställande sätt.
Maskinerna måste vara mycket snabbare och gå snabbare att starta förrän det kommer slå inom alla kundgrupper. Det är ytterst viktigt att man tar reda på hur olika kundgrupper beter sig.
Hårdminne kommer att behövas bakas in i Web-TV-boxen för att den någonsin kommer att slå igenom ordentligt, och med större bandbredd ges möjlighet till optimerade sändningar för den individuella tittaren.
Kommer surfing via TV att slå? (Diskussion)
Vad är det som avgör om detta nya media kommer att få den genomslagskraft som tillverkare och leverantörer hoppas på. Vilka olika faktorer har störst betydelse för de människor som mediet är tänkt att tjäna. Kan man få en helt ny målgrupp människor som tidigare varit ointresserade av datorer och Internet att uppfatta detta som något nytt och positivt.
Enligt försäljarna skulle årets julrusch bli det definitiva genomslaget för Web-TV (Schmitz B, 1998). Nu vet vi att det inte blev det. Vad var det som gjorde att genomslaget uteblev? Kanske det faktum att man inte har gjort klart för kunden att produkten verkligen existerade? Ja, för vem har egentligen sett att man har gjort någon egentlig reklam för Web-TV? Inriktningen har den senaste tiden varit helt fokuserad kring den nya tekniken kring digital television ( se kap 5 ). Vi tror helt enkelt att medvetenheten om att produkten finns inte har den spridning som behövs för att skapa ett tryck och efterfrågan av produkten på marknaden. Vi har varit i kontakt med Telias butik i Uddevalla ( 1998-03-11 ) och frågat efter produkten. Vi ville ha en demonstration av Web-TV-paketet. Svaret vi fick var att visst fanns produkten men den fanns inte framme och det fanns ingen som kunde visa den för oss eftersom ingen visste hur det fungerade. Hur ska man kunna skapa en efterfrågan på en produkt om man inte visar upp denna, marknadsför den och ser till att ha kunskap om produkten. Likadant var det när vi 1998-03-25 besökte Schönborgs för att där få en demonstration.
Något som också kan vara negativt i början, är att det inte finns en färdig standard för hur det ska fungera. Web-TV-boxarna kan komma att behöva bytas ut ganska snart för de som faktiskt vågat investera i Web-TV redan nu. Priset är också för högt för att kunden ska uppleva det värt sitt pris.
Konsultföretaget Inteco förutspår att surfing via TV aldrig kommer att slå på grund av att det blir för dyrt. Deras rapport bygger på intervjuer med 40000 konsumenter i Frankrike, Tyskland och Storbritannien ( Wallström M, 1998 ). Något som de flesta hushåll inte är beredda att göra är att betala extra för Internet och interaktiva tjänster via TV på det sätt som de som har dator gör idag.
Något som idag också är negativt är de dåliga tekniska kvaliteterna som Web-TV har. Bland annat kopplar man fortfarande upp sig genom sin telefonledning, något som är irriterande eftersom den ockuperar linjen och eftersom prestandan inte är den man önskade sig. Visserligen kan man frysa pågående surfing vid samtal men man kan inte surfa samtidigt. Detta kommer troligen att vara åtgärdat inom de närmaste månaderna, eftersom man kommer att kunna göra uppkopplingen via kabel, något som gör att prestandan ökar och att uppkopplingen är omedelbar, dessutom har man ju telefonlinjen fri så att man kan prata i telefonen samtidigt som man surfar. Ett annat problem som också finns är att många websidor inte är designade för att visas på en TV skärm med låg upplösning. Emellertid kommer nya LCD apparater som väntas mäta 48" diagonalt och bara vara omkring 4" djupa med den upplösning som behövs för att se websidor, och inom det närmaste året kommer antagligen de flesta TV-apparater redan att vara utrustade med Web-browsers ( Rowan J, 1998 ).
Trenden gällande digital television som just nu ligger i startgroparna är också något som kan få satsningen på Web-TV att misslyckas. När denna trend tar fart kommer det även att bli möjligt att köpa kombinerade dekodrar innehållande interaktiva tjänster och hundratals digitala kanaler. Detta i sin tur gör att många kommer att satsa på onlinetjänster via digital-TV. Om kabelbolag väljer att sälja interaktiva tjänster som en del av en total digital-TV-plattform blir hushållen troligen mer benägna att använda dem åtminstone till en början. Vi tror inte att hushållen känner det stora behovet av att köpa Web-TV, eftersom det som idag syns i reklam och liknade är digital-TV.
Källförteckning
Amazons hemsida ( 1998 ), - ( http://www.amazon.com, 1998-02-16 )
Arnander Fredrik (1997), Internet som massmedium - ( http://www.sto.dfs.se/970514/arnander, 1998-03-18 )
Byström Ove ( 1998 ), TV-tittarna lockas in i den digitala världen - Bohusläningen 1998-02-21 Sid 15
Byttner Karl-Johan ( 1998), Svensk Internet-tv blev en flopp. - Computer Sweden Nr 18 Sid 6
Dahlbom Bo ( 1996 ), Välkommen till pratsamhället. - ( http://internet.informatik.gu.se, 1998-03-27 )
Gates Bill ( 1998 ), Real video upptagning på Torget -( http://www.torget.se, 1998-02-02 )
Gates Bill ( 1995 ), Vägen till framtiden. - Norstedts Förlag AB
Geijer Erik ( 1997 ), Alla format skall strömma. - Computer Sweden Nr 74 Sid 23
Microsoft ( 1998 ) - ( http://www.microsoft.com, 1998-02-25 )
Nielsen Jakob ( 1998 ), WebTV Usability Review. - ( http://www.useit.com, 1998-02-18 )
Nielsen Jakob ( 1997 ), TV Meets the Web. – ( http://www.useit.com, 1998-02-18 )
Olofsson Liz Pettersson Christina ( 1998 ) Framtidens utvecklingsverktyg. – (http://home2.swipnet.se/~w-26924, 1998-04-06 )
ONTV ( 1998 ), - ( http://www.ontv.se/huvud/webcast.html, 1998-02-13 )
Pampers hemsida ( 1998 ), - ( http://www.pampers.com, 1998-03-15 )
Ritzen Jessica ( 1998 ), Rivstart för digital-TV - men snart kan den dyra boxen vara värdelös. - Göteborgsposten 1998-02-08 Sid 58
Rowan Jean ( 1998 ), The Internet is coming soon to a television set near you. - San Antonio Business Journal 1998-01-19
Schmitz Bernd ( 1998 ), Surfa med TV-n flipp eller flopp? - InternetGuiden Nr 2 Sid 26-28
Wallén Göran ( 1996 ), Vetenskapsteori och forskningsmetodik. - Studentlitteratur
Wallström Martin ( 1998 ), Surfing via TV för dyrt för att slå. - Computer Sweden nr 18 Sid 24
Web-Tv-forum på Internet ( 1998 ), - ( http://www.pactive.com/wtvforum/index.html 1998-02-Wikbom Beata ( 1998 ), "Framtidsföredrag" på It och karriär-98 Göteborg 1998-02-24
IT-Karriär 98, 1998-02-23 - 1998-02-24, - ( http://www.exponova.se, 1998-02-20 )
World Wide Web Consortium ( 1998 ), - ( http://www.w3.org, 1998-02-30 )
20 )