Alkohol och trafik hör inte ihop. En majoritet av landets befolkning har en klar och entydig uppfattning i denna fråga. En mycket sträng syn på rattfylleribrott.
Trots detta kör dagligen tusentals personer omkring onyktra. Många av de utan att egentligen "veta om det". De saknar livsviktiga kunskaper om alkohol, om konsekvenserna av att dricka alkohol och om sin egen situation. Påverkad av alkohol blir man en sämre bilförare och gör sig skyldig till brott.
Beräkningar visar att 8 000 bilförare kör berusade varje dag.
Varje år upptäcks 20 000 misstänkta rattfyllerister.
Ungdomar i åldern 18-24 år, svarar för en tredjedel av dessa brott.
Nästan hälften av de som döms till fängelse saknar körkort.
Väg- och Transportinstitutet beräknar att den som dömts för grovt rattfylleri i genomsnitt har kört 500 mil i alkoholpåverkat tillstånd före upptäckt.
Antalet ej upptäckta brott är således stort. Många rattfylleridömda återfaller i nytt rattfylleri. Det är därför viktigt att ha påverkansprogram i straffet. Att motverka återfall i brott är Kriminalvårdens främsta uppgift.
Syftet med behandlingen är att den dömde skall få ett fullvärdigt liv i nykterhet. Man arbetar i grupp och får grundläggande kunskaper om Anonyma Alkoholisters tolv steg och hur man använder sig av dessa. Under behandlingen förbereds man för fortsatt deltagande i AA. Personalen fungerar som handledare. De presenterar tolvstegsprogrammet som en möjlig väg ut ur missbruket. Den enskilde deltagaren får själv ta ansvar för sitt fortsatta liv.
En del som kör bil efter att ha druckit för mycket känner sig nyktra och vet inte att de gått i en fälla.Med ökade kunskaper kan man slippa att hamna i den fällan. Rattfällan ger ökade kunskaper om alkohol och trafik. Rattfällan startade 1984 och under åren har flera tusen rattfylleridömda valt att gå kursen.Information och diskussioner sker i grupp. Den enskilde deltagaren avgör själv vad han gör med kunskaperna.
Syftet med den kognitiva behandlingen är att kunna styra sina tankar, känslor och handlingar för att få ett bättre liv. Målet är att individen skall kunna hantera problem och situationer på annat sätt än genom att dricka alkohol. Sociala färdigheter tränas genom personligt anpassade uppgifter. Varje individ får kartlägga sina egna alkoholvanor och jämföra dem med andras. Behandlingen bygger på antagandet att varje människa inom sig äger resurser som kan mobiliseras för egen personlig förändring och utveckling. Behandlingen är inledningen till en förändringsprocess som i stor utsträckning måste styras av individen själv. Behandlingen sker efter individuellt utformade program som kontinuerligt utvärderas under och efter behandlingen.
En viktig del i alla behandlingsprogram är den obligatoriska uppföljning som även omfattar tiden efter fullgjort straff.
Det finns flera olika grupper och organisationer som kan ge stöd till alkoholister och deras anhöriga: