Tisdagen den 21 april
klockan 18:58
Long time no see!
Nu skäms jag nästan över hur dålig jag är på att hålla igång den här dagboken *suck*
Men ärligt talat så betyder den inte så mycket för mig, typ inget alls faktiskt.
Det är så mycket annat nu som måste gå före. Skolan och datorn är inte allt, tro mig. Det jobbiga är det som kommer över en som ett svart täcke, sjukdom och död.
Jag vill inte veta av det, men det är ju oundvikligt.
Hela dagarna undrar jag om han fortfarande lever, farfar alltså, eller om han somnat in för gott.
Ifall han var ensam eller om han hade någon vid sin sida?
Nu lever han iaf, tror jag. Mamma och pappa är där nu. Kunde inte följa med, fysikprov. Hur jävla inspirerad känner man sig till att plugga nu?
Inte mycket!
Men jag måste ju, det kommer inte kännas bättre efter ett IG heller, så det är väl bara att ta tag i det.

Tycker synd om pappa just nu. Det var ju inte ens ett år sen hans syster dog. Och farmor, som inte ens kan ta sig ur lägenheten, snacka om pensionärskuvös.
Men på nåt sätt ska vi väl klara av det här också.
Döden är ju inget farligt, eller hur!?

Orkar inte mer nu...

//helena