Kunskapsområden inriktad mot kommuniktion, och avser behov, spridning och användning av information. I fokus står generella frågeställningar som har att göra med förmedlingen av information och kultur som är lagrad i någon form av dokument. (Biblioteks- och informationsvetenskap) utgår ofta ifrån att enskilda människor behöver få tag i information för att täcka sina yrkesmässiga behov i olika problemlösningssituationer. De ses som informationsanvändare.  (Informatik; bearbetning och överföring av information, beslutsstödsystem, databaser och systemutveckling, datorstödd  insamling.) Angränsade Utgångspunkt i informationsflödet från sändare till mottagare och analyserar varje del av kommunikationsprocessen. Det gäller utformning och användning av skilda saker som beskrivningar, broschyrer, datorgränssnitt, manualer, läromedel, instruktioner, www-resurser.  (Informationsdesign) Läran om information och människors användning av information inom organisationer.  (Infologi) Utökade Omfattar forskning om informations- och medieföretagens ekonomi, deras utveckling, ekonomiska villkor och ägarförhållanden. Informationskapitalet som metavärde. Intressant frågeställning gäller i vilken utsträckning informationsanvändare är villiga att betala för det faktiska informationsinnehållet i moderna system för elektronisk distrubution.  (Informationsekonomi) Målinriktad informations- och kommunikationverksamhet som syftar till att uppnå väl definierade informationsmål - tillståndsmål eller aktivitetsmål. Tillståndsmål är att skapa kunskap hos mottagere, aktivivetsmål att mottagaren aktivt ska vidta vissa handlingar.  (Planerad kommunikation)