AVGRÄNSNINGAR, FRÅGESTÄLLNINGAR, SYFTE
Efter att ha bekantat oss med den valda e-postlistan bestämde vi att avgränsa oss
såtillvida att vi valde en begränsad tidsperiod för vår undersökning. Antal
meddelanden per månad i WDF ligger kring 80 till 100 meddelanden. Vi valde en
tidsperioden som sträckte sig från 6 juli till 22 juli 1998, utvald utan kriterier, och
delade upp den i två delar. Vi koncentrerade oss på en del, med sammantaget 55
meddelanden. Den andra delen användes som "backup" för det studerade
materialet. Om vidare materialinsamling krävdes för att antingen styrka kategorier eller
finna stöd för den senare grundade teorin, hade vi snabbt tillgång till detta genom del
två.
När det gäller forskningsfrågan, frågeställning, bör den vara utformad att den
följer Grounded Theorys syfte, dvs att generera teori. De koncept som sedermera bygger
teorin är ännu ej formulerade, vilket gör att den inledande forskningsfrågan bör vara
mer öppen.
Vår inledande frågeställning kom att lyda:
Vilka olika sorters inlägg finns det på e-postlistan?
Hur kan dessa kategoriseras?
Som synes är frågeställningarna förhållandevis vid och inriktad på ett explorativt
studium av e-postlistans innehåll och karaktär. Vi valda att utesluta en
beteendeinriktad studie av deltagarnas motiv, funktion eller sociala ställning i
e-postlistans gruppsammansättning eller deras upplevelser av densamma. Detta av två
anledningar, dels av ointresse, dels av rent metodologiska skäl. Den senare anledningen
härrör kring den valda metodens tillvägagångssätt (Grounded Theory) samt materialets
egenskaper. För att göra en beteendeinriktad studie, krävs att man som forskare har
tillgång till och i viss mån kontroll över den sociala kontext vari studerade individer
ingår. Att kunna förklara beteenden krävs informativa kanaler där dessa
förklaringsgrunder kan hittas. En individ som utför en viss aktion, uppvisar ett visst
beteende. För att förklara varför en aktion görs kräver information om individen,
dennes motiv, i vilket sammanhang denne utför aktionen, samt andra påverkande faktorer
som fysik, rollspel, självbild, interaktion med andra individer. När det gäller
e-postlista så har vi svårighet med just dessa informativa kanaler. Vi vet inte vad som
döljer sig bakom avsändaradressen och i vilka syften eller sammanhang inläggen skrivs,
och därav känner vi att vi inte kan genomföra en välgrundad teorigenerering av
deltagarnas beteenden eller upplevelser. En sådan ansats är annars vanligt förekommande
i Grounded Theory-användande studier och särskilt i områden som rör mänskliga
aktioner, som en e-postlista får sägas vara.
Genom processen kom sedan syfte och problemformulering att istället preciseras
och utkristalliseras i:
Att identifiera beskrivande kategorier och skapa
överföringsbara modeller att användas för att
studera e-postlistor av liknande karaktär.
På det sättet kunde vi skapa en förklaringsmodell som kan ge förståelse för liknande
e-postlistors egenskaper och funktion.
Typen av lista vi valt visade sig ha ett ganska teknisk och faktabaserat innehåll.
Utifrån den insikten valde vi att ytterligare avgränsa oss till att studera vilken typ
av meddelande eller inlägg som fanns på listan under tidsperioden.
"Ibland använder man uttrycket "modell"
synonymt med begreppet "teori""
(Bell, 1993 :31)
Eller som Cohen och Manion (1989 :18) menar:
"Båda (teori och modell, vår anm.) kan betraktas som förklararande verktyg eller
scheman som har en begreppslig struktur, även om modeller oftare kännetecknas av att man
använder sig av analogier för att grafiskt eller visuellt representera en viss
företeelse. Under förutsättning att modellerna är riktiga och inte ger en felaktig
bild av fakta kan de vara till stor hjälp när det gäller att klargöra och fokusera
viktiga frågor som rör företeelsernas natur."
NÄSTA FÖREGÅENDE
|