| GROUNDED THEORY OCH ANALYSEXEMPLIFIERING Ett kvalitativt angreppssätt innehåller i stort tre huvudkomponenter. Inledningsvis rör vi oss kring data, material som genom viss insamlingsteknik, kommer att användas i den analytiska tolkande processen, vilket senare explicit formuleras i en skriven eller på annat sätt förmedlad rapport. Målen med kvalitativa studier skiljer sig åt. De kan dels söka ge en precis beskrivning av studerade fenomen, dels klargöra och illustrera samband mellan fenomen, samt slutligen att generera teori. Grounded Theory som vi använder har en inriktning mot det sista målet, att generera teorier. Det är viktigt att poängtera att teorigenerering är mer än deskription av studerade fenomen. Teori använder sig av koncept, sprungna ur data och genom forskarens tolkning. Dessa koncept relateras sedan till varandra genom påståenden av relationer. Deskriptionen gör det förra, användandet av koncept, men inte det senare att finna relationer mellan koncept. De relationer som vi finner i vårt insamlade material, bygger på identifiering av egenskaper som kan sägas binda samman koncept till en högre beskrivande nivå. För att ge ett exempel från föreliggande studie kan vi ta ett meddelande som enligt den initiala öppna kodningen beskrivs som en Fråga. Den ges även en preciserande nivå att den tolkas som Oberoende, dvs frågan är inte beroende av tidigare inlägg eller syftar till visst tidigare inlägg. Vidare har vi ett meddelande givet koncept som Problem, med undernivå Tekniska. Här har en deltagare delgett ett problem av teknisk art. Givetvis kan ett Problem framställas som en Fråga, men vi skiljer de åt eftersom Problem är mer preciserande än en Fråga. Frågor är även av slag där de inte framställs som Problem. Vi har nu två skiljande huvudkoncept med sina respektive underkoncept - Fråga + underkoncept Oberoende, samt Problem + underkoncept tekniska. Som synes använder vi fortfarande termen koncept, eftersom de fortfarande endast är konceptuella märken placerade på enskilda fenomen. De analytiskt "mjuka verktyg" vi använder är jämförelse mellan koncept samt ett ställande av frågor. Genom dessa förfaranden vilka genomsyrar hela processen, når vi nivå där vi kan klassificera våra koncept till högre nivåer. Utan att gå in alltför djupt i beskrivning av framväxten att de högre kategorierna, kan vi utifrån vårt givna exempel placera de två huvudkoncepten Fråga och Problem som tillhörande en mer abstrakt konceptuell nivå som Tagande. Tagande är en dimension av en ännu högre abstrakt nivå som vi valt att kalla för Kunskapsförmedlande. Här har vi även exempel på steg i den analytiska processen som sker överlappande och ibland inte i kronologisk ordning. Kunskapsförmedling är i viss mån "skapad" innan kategorin Tagande. Kunskapsförmedling har dimensionaliserats utifrån materialet i underkategorier, Tagande och Givande. Hur dessa sedan är relaterade lämnar vi här eftersom detta beskrivs senare under Analys och Slutsatser. Vi har med det ovanstående exemplet velat ge läsaren en bild av hur vi hanterat materialet utifrån Grounded Theory. Det behöver poängteras att vi utgått från Strauss och Corbin's tolkningar av Grounded Theory så som den beskrivs i Basics of Qualitative Research (1990). |