SLUTSATSER

Vi kan nu skapa mer övergripande kategorier utifrån de kategorier och underkategorier som utkristalliserast i den axiella kodning (se ovanstående illustration). Utifrån materialet kan vi nu tydligt se att strukturen går att likna vid ett system för kunskapsförmedling och informationsutbyte. Essensen i det system vari e-postlistan förs är ett givande och tagande av kunskap/information. Den insikten leder oss vidare och vi väljer att skapa två kategorier som vi kallar "Givande" och "Tagande". Under den första kategorin finns en antal underkategorier som t.ex. Problemlösning, Upplysning, Tips & Råd och under "Tagande". kategorier som Fråga och Problem. Vi ser också i materialet att det finns ett antal noder som inte genom sina egenskaper (properties) kan härledas till "Givande" och "Tagande". Dels har vi ett stort antal inlägg som berör administrativa spörsmål, dels har vi ett antal inlägg som är av diskuterande och kommenterande karaktär.
Dessa inlägg, redan kategoriserade under katergorier som Administrativt och Kommentar med respektive underkategorier, ges två övergripande kategorier. De förra benämns som "Administrativt" och den senare som "Diskussion".
Dessa nya huvudkategorier är centrerade kring en post som vi valt att kalla "Kunskapsförmedlande", vilken representerar den huvudsakliga funktion e-postlistan har. Den i sin tur ingår i en större sfär som rör "Informationsutbyte", vilket indikerar kunskapsförmedlingens tillhörighet. De förut nämnda nya kategorier är kopplade till den kunskapsförmedlande sfären utifrån sina relationer till en kunskapsförmedlande funktion. E-postlistan i sin funktion som främst kunskapsförmedlande, bär även på stora poster av diskuterande och administrativ natur. Nedanstående modell illustrerar dessa relationer.

Vi närmar oss nu de slutliga stegen i vår analys och kan koppla ovan modell till ett sammanhang som berör e-postlistans hela extension, dvs i vilket sammanhang och nivå den befinner sig i en "Informationsutbytande" sfär.

Nationalencyklopedin beskriver information som en "generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid kommunikation i olika former" (Edvardsson, 1996). En strikt gräns mellan information och kunskap är svår att dra men vi tillåter kunskap att vara underordnad den mer övergripande rubriceringen information, dvs informationsutbyte sker som i art är kunskapsförmedlande.
För att bygga en modell som kan vara relevant och överföringsbar till andra liknande sammanhang, krävdes enligt ovanstående resonemang, ytterligare ett par övergripande nivåer som förklarar dels mediets natur och en som mer specifikt berör den kanal som används. Dessutom fann vi i materialet uttryck och innehåll som vi inte kunde kategorisera på en specifik detaljerad nivå utan som snarare kunde härledas till social interaktionell dimension (Diskussion) och en annan sfär som vi valde att kalla redaktionellt dimension (Administrativt). Den Administrativa kategorin har här även givits två underkategorier i Utvecklande och Reglerande. Dessa indikerar dels att den administrativa kategorin är reglerande i funktion, dels att den är utvecklande för e-postlistan framväxt. Till de stora begreppsliga sfärerna, social och redaktionell, lade vi också den ovannämnda Kunskapsförmedlande dimensionen. Vi har kopplat kunskapsförmedlingen till den kanal som används, e-postlista, som i sin tur är beroende av ett medium. I detta fall Internet.
En intressant observation är att de sociala och redaktionella dimensionerna är, vad man kan kalla, biprodukter av e-postlistan huvudsakliga syfte, nämligen att vara ett kunskapsförmedlande forum. Som synes ställs kunskapsförmedlingen i e-postlistan inför vissa inverkande villkor. Dessa är kanalens egenskaper och mediets egenskaper, samt de aktioner deltagare företar som ger vissa konsekvenser för e-postlistans karaktär och funktion. I vår undersökning har vi identifierat e-postlistans väsentligaste funktion som ett givande och tagande av kunskap.

Sålunda kom vår modell att te sig på följande vis:

Det ska naturligtvis betonas att det är en modell av en företeelse. Den korta projekttiden (2 veckor) har inte möjliggjort ytterligare tester och "finjusteringar" av modellen.


DISKUSSION OM ARBETSPROCESSEN

Att använda sig av kvalitativa metoder anser vi vara ett stort steg för en öppen, genomskinlig vetanskapsprocess. I mångt och mycket känns det som om ansträngningen ligger i att, på ett så ärligt sett som möjligt, redovisa en process. Det är genomförandet av processen på ett metodiskt sätt som genererar teorier och modeller.

Grounded theory är lättare att använda sig av än att förstå. Med det vill vi säga att den teoretisk förståelsen av metoden ibland kan kännas snårig och abstrakt. Men i en tillämpningssituation är metoden begriplig och fungerande. Det är en fascinerande upplevelse att se koncept och kategoriseringar växa fram. De diskussioner som vi har fört inom gruppen har varit väldigt kreativa och har gett oss en djup förståelse för den här typen av process. Det tål också poängteras att en av de kvalitativa metodernas förtecken, nämligen att verka förståelseskapande, verkligen uppfylls. Genom att bearbeta grunddata på ett så omsorgsfullt sätt och genom att metoden förespråkar att man om och om igen ska återvända till just grunddata skapas en kunskap och kännedom om materialet som vi inom gruppen upplever som väldigt positiv för resultatet.

Det bör också kommenteras att inom metoden finner vi att det finns mycket utrymme för att vara diskuterande och intuitivt sökande. Av sådana anledningar tror vi att det är klokt att man vid genomförande av ett kvalitativt forskningsprojekt är medveten om just sådana aspekter och har tydliga diskussionsforum som en del av en projektplanering.

Begränsningar finns. Arbetet i NUD*IST var ganska svårhanterligt. Delvis beroende på vår bristande erfarenhet av programmet, delvis beroende på att själva programmets gränssnitt inte tillhör det allra mest intuitiva och lätt använda. En påtaglig brist i NUD*IST är också svårighet att få översiktliga bilder och presentationer. Att inte kunna generera flerdimensionella gestaltningar av noder , koncept och kategorier och att inte t.ex. kunna använda sig av färger eller andra "länknings-" och kodningsmöjligheter för att skapa, se eller strukturera data på ett åskådliggörande eller översiktligt sätt.

Det gjorde att vi använde oss av en gammal hederlig mekanisk "Whiteboard" och pennor för att skapa förståeliga gestaltningar utifrån vilka vi kunde diskutera. Att vårt ursprungsmaterial var av förhållandevis ringa omfattning underlättade naturligtvis den typen av gestaltning. Med ett större dataomfång är det troligt att den möjligheten är mer begränsad.

Man kan förmoda att i kommande versioner av programvaran kommer den grafiska delen att förstärkas och utvecklas. I fråga om NUD*IST kompatibilitet gentemot ordbehandlingsprogram finns förövrigt en del brister vad gäller tolkningar av formatering, radlängder, dokumentstorlek etc.

Sammanfattningsvis så har det varit en bra erfarenhet att genomföra detta analysprojekt. I gruppen kan det ha funnits en viss aversion mot att använda sig av konstruerade förutsättningar. Detta har dock uppvägts av användandet av såväl Grounded Theory som av NUD*IST.

NÄSTA  FÖREGÅENDE