Inklusionsproblemet
dialog om Folket

Sammanfattning

I diskussion om demokrati används begrepp som i sig är tvetydiga. Jag har tittat närmare på innebörden av begreppet Folk, vilka i demokrati, uppfattad som procedur att nå gemensamma beslut, anses vara de som styr sig själva. Mitt arbete har rört Inklusionsproblemet, vilket omfattar vilka individer som med rätta kan sägas inkluderas i just Folket. Jag påvisar att om man inte klart preciserar kriterier för Folket, så hamnar man i dilemman när det gäller den demokratiska procedurens tillförlitlighet. Genom att tillåta att vissa individer exkluderas ur Folket, men vilka samtidigt tillhör Folkets jurisdiktion, exempelvis barn, så ger vi tillåtelse till villkorlighet och kompetenskrav som i sig verkar strida mot den kategoriska princip som är inhyst i den demokratiska proceduren i en association, här stat. Principen är att varje individ som ingår i associationen också skall styra sig själv, vilket han/hon endast kan göra genom att ingå i Folket. Jag visar att vi verkar välja en lägsta princip när det gäller precisering av Folket.

Innehåll

Inledning
Syfte
Metod och Material
Begrepp
Inklusionen
..............den demokratiska associationen
..............Medborgarskap och Folket
..............Dialog
Litteratur

Inledning

I dess verkliga bemärkelse har demokrati aldrig funnits
och kommer aldrig att finnas.
Männinskan är född fri och överallt är hon slagen i bojor.

Jean-Jacques Rousseau

Citatet ovan får stå som uttryck för vår uppenbara svårighet med begrepp som genom historiens lopp flyter ovanpå ett flertal olika referenter. Rousseaus innebörd av demokrati och han till synes kontradiktoriska sats om människans tillstånd, blir närmast utan mening för oss om vi inte ser till hur han själv ställer upp sina definitioner av "verklig demokrati", "frihet" och givetvis "allmänviljan".

Vilken betydelse vi (här i betydelsen; individer som pratar om det) än vill sätta i begreppet demokrati, så innehåller sådana diskussioner element mot vilka vi sällan vänder vår uppmärksamhet åt. Vi försöker klargöra demokratin/det demokratiska/demokrati, samtidigt som vi använder begrepp, vilka i sig är tvetydiga och oklara. Betänk begrepp såsom frihet, jämlikhet, och naturrättslighet. Jag skall inte specifikt beröra just dessa, utan inrikta mig på vad jag uppfattar som en väsentlig grund; nämligen människan som grupptillhörande individ - betydelsen av Folk/Folket.

Demokrati, i betydelsen det ofta används, har som utgångspunkt; styre av Folket, för Folket. Detta Folk, sällan så klarlagt, utgör gränsvärden för demokratins subjekt, det vill säga de individer som med rätta ingår i just detta Folk. Här använder jag implicit referenten för demokrati ett land, vars styre i praktiken är förstådd som en demokrati av rådande världsordning. Jag förstår att läsare bevandrade i Ejvegårds och Bratts böcker hänvisar det ovan till demokrati i betydelsen demo 2, respektive demo 3. Min diskussion störs dock inte av huruvida demokrati har en hierarkisk uppställning i demo 1>2>3; jag pekar endast på problem med vissa element i diskussioner om hur vi människor finner en reglerad tillvaro.

Det krävs här ett visst förtydligande angående vår begreppsanvändning. Jag vill inte, vilket bör poängteras, antyda att vi såsom tänkande varelser ständigt misstar oss och aldrig klart förstår vad en annan individ menar när denne använder ett visst begrepp. Detta vore, för att använda ett starkt ord, ett "idiotiskt" antagande. Jag vill bara poängtera att vissa begrepp har den egenheten att deras referent ej klart går att finna och är därigenom mer tolkningsbara.

Syfte

Jag ämnar således presentera problematik inneburet i definition av Folket, vad brukligen kallas för Inklusionsproblemet. Min diskussion ska belysa logiska följder av olika uppfattningar om gränsvärderna av Folket, vilka svårigheter de sätter för demokratin i proceduriell bemärkelse.

Metod och Material

Min arbetsgång är av deskriptiv art, där jag bland litteratur sökt belysning av just inklusionproblemet för min analys. En som klart behandlar detta är den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl och främst då i hans verk Democracy and Its Critics, (1989).

Dahl klassas traditionellt som demokratisk revisionist, i den meningen han har belyst skillnaden mellan demokratins funktionssätt och den gängse idealbilden av demokrati. Revisionister (i traditionell bemärkelse) såg det brukligt att ändra den ideala bilden för att den skall stämma med det de facto varande. Demokrati blev alltså empiriskt upphängd. Dahl, å andra sidan, har alltmer övergått till normativa ansatser hur funktionssättet bör vara beskaffat för att uppfylla kriterier för en mer "ideal demokrati".

Demokrati blir i Dahls ögon ett medel för att sammanväga intressen och önskemål hos individer, därav pratar Dahl om proceduriell demokrati. Det är i denna anda Dahl behandlar inklusionsproblemet, där han på ett klart sätt försöker motivera vilka som kan ingå i Folket, vilka är de individer som menas när man talar om styre ur Folket, för Folket. Jag kommer delge det väsentliga i hans diskussion och samtidigt ge diskussion kring ämnet för att förhoppningsvis öka förståelsen av dess betydelse för demokrati som företeelse, och se om det finns klara invändningar mot själva inklusionsfilosofin.

Begrepp

Låt mig ge ett par preciseringar som kan tänkas nödvändiga.

Folket - vad man brukar se som demos, de individer som utgör det demokratiska styrets subjekt. De individer som sägs styra sig själva, antingen direkt eller genom representation, i modern bemärkelse medborgare av en stat.

Inklusion - att med rätta tillhöra något, en sammanslutning; här ett Folk. Anger kriterier för tillhörigheten.

Demokrati - här avser den demokrati som procedur inom ett territoriellt område, här en demokratisk stat. Huruvida andra omfång än den territoriella staten kan ha ett Folk som demokratiskt styr sig själva behandlas inte specifikt här. Detta hör till vad man kallar "the boundary problem". Dock kan man där finna kopplingar till inklusionsproblemet och hur man definierar Folket.

Inklusionen

Vi kan nu titta närmare på vad det innebär att tillhöra ett Folk. Låt mig först skissera vad jag finner som grundantagande när det gäller demokratisk procedur.

En demokratisk association

För att olika individer skall kunna leva ihop i en ordnad tillvaro, en association, så krävs det att associationen i sig är på något sätt reglerad. Det vill säga att varje individ förstår hur själva processen är konstruerad, en process som skall leda fram till beslut som skall vara bindande för associationens individer. Det ligger här i att individerna styr sig själva, de har själva gjort upp associations regleringar och processer och genom detta ser de till att deras intressen och önskemål blir tillgodosedda. Dock ligger det i sakens natur att allas olika intressen och önskemål inte kan tillgodoses och därigenom behövs det en mekanism som på bästa möjliga sätt skall tillgodose allas bästa. Mekanismen är votering där individerna tillhörande associationen lägger sin röst på rådande alternativ, vilka skall vara ursprungna ur individernas intressen och önskemål. Principiellt gäller majoritetsprincipen (oavsett sort), varvid ett/flera alternativ blir bindande för alla individer i associationen. För detta krävs även att valdeltagandet är synnerligen effektivt ( principiellt 100%), att alternativ och diskussionn skall kunna föras fritt, i öppna forum, och alla rösters lika värde, samt individernas likhet inför associationens regleringar, lagarna.

Rent proceduriellt verkar detta vara uttryck för demokratiskt tillvägagångssätt, i detta fall kan man likställa association med en stat (vilket jag gör härefter). Jag lägger ingen tyngdpunkt på vilka beslut som fattas och om de verkar bryta mot någon konvention i behandling av enskilda individer. Självklart är detta också av väsentligt intresse för demokratin, men min diskussion vill påvisa svårigheter med den proceduriella biten.

Nåväl, uppställningen jag gjorde ovan innehåller dock vissa dolda egenheter såsom den i praktiken uppfattas. För att vi överhuvud taget ska kunna erkänna denna demokratiska procedur, så krävs ett antagande om att individerna är kvalificerade att styra sig själva.

Det är här definitionen av Folket kommer in. Man kan precisera "kvalificerade" i ett antal olika skepnader, genom historien har kriterier satts vid köntillhörighet (man), egendomsägare, börd, inkomstnivå, etc. Rent intuitivt, kan vi göra detta, genom att tillskriva "det vanliga folket" den egenskapen att de genom sin tillhörighet till associationen är kvalificerade att styra sig själva. Kriteriet blir här att individ X är människa (oavsett kön, ålder), och att individ X är medlem i associationen/staten.

Medborgarskap och Folket

Här kan vi skönja vad som avses med inklusionsproblematiken, för här kan vi likställa associationens individer med Folket, det vill säga att varje medlem av associationen är också med rätta inkluderad i Folket, de är desamma. Men om det nu är så att det finns individer som binds av de beslut som associationen tagit, men som i sig själva inte är medlemmar i associationen eller individer som ingår i associationen men samtidigt utesluts ur Folket -de anses inte kvalificerade.

Problemet för den proceduriella demokratin ovan beskriven blir att här bryter man mot en kategorisk princip som ligger implicit i dess grund. Individerna skulle ju så att säga styra sig själva, men om inte alla och envar i associationen får ingå i voteringsprocessen så finns det individer som inte styr sig själva. Kan vi finna kriterier som på något sätt giltigförklarar att vissa exkluderas men som samtidigt ingår i associationen och de som binds av dess beslut.

Det första kriteriet vi kan tänka är just medborgarskapet i ett land, här som medlem av associationen, och att individ som erhåler medborgarskap även kan inkluderas i Folket.

Men, om vi tänker efter så har uteslutande alla demokratiska system (som vi uppfattar det), element av att särskilja medborgarskapet och Folket för vissa individer. Till att börja med verkar barn vara exkluderade från Folket, något vi knappast ser som ett problem eftersom vi anser att de inte är kompetenta att styra sig själva. Detta kanske inte ses som att allvarligt problem men effekten här är att vi tillåter en villkorlighet som strider mot den kategoriska rättighet vi ville skulle gälla i den association vi har beskrivit, det vill säga att medlemskap/medborgarskap garanterar inkluderering i Folket. I barnens fall är inte medborgarskapet längre identiskt med medlem av Folket.

Jag vill inte här uppsätta kriterier hur man bör erhålla medborgarskap, utan bara peka på att man inte kan godtyckligt genom alltför lösa antaganden bestämmma när medborgarskap/medlemskap gäller.

Men hur förklarar vi att barn exkluderas. Vanligtvis just på deras kompetens, och om vi inför princip upphängd på kompetens, vad är det då som stoppar oss att även sätta upp kompetenskriterier för vuxna?

Det kan tyckas att att rösträtt ges godtyckligt vid 18 års ålder (i Sverige), och att det inte finns något som säger att vi inte kan sätta gränsen vid 17 år och 4 månader, men 18 årsggränsen visar på något helt annat. Det är gränsdragningen mellan barn och vuxen vi stipulerat för att "lösa" att vissa inte är kompetenta att styra sig själva, i den proceduriella demokratins bemärkelse. Givetvis finns ingen giltighet att en individ på 17 år och 11 månader är mindre kompetent vad avser förstånd och förnuft än individ som är 18 år och 1 dag.

Men om vi inte gör en sådan gränsdragning har vi ingen procedur att exkludera vissa och därav är vi tvungna att hålla strikt på den kategoriska principen. Det innebär att alla individer, om vi begränsar oss till medborgarskap, ska med rätta vara inkluderade i associationens beslutsprocess och alla andra åtaganden som krävs för associationens fortlevnad, det vill säga även det 1-åriga barnet. I realiteten så åberopar vi kompetens och biologisk utveckling.

Jag finner att det är viktigt att komma ihåg dessa saker när man pratar om demokrati som procedur (för all del även i diskussion om demokrati som vision), och tillägga att det är kanske priset vi för betala när vi försöker finna tillvaro grundad på vissa principer.

Priset är att vi måste finna en lägsta princip definitionen av Folket. Robert Dahl som har behandlat detta närmare finner att den enda motivation han kan erkänna är att "samfällighetens alla vuxna medlemmar förutom genomresande"(Dahl,1994, s 62) med rätta kan inkluderas i Folket.

Vidare diskussion i ämnet är nödvändigt.

Dialog

Slutligen, låt oss följa en dialog mellan två fiktiva figurer för att de skall försöka belysa dilemman inhysta i definitioner av "Folket" och inklusionen. Jag kallar de två Allan och Estelle, där de två har olika uppfattningar om vad som utgör Folket i demokratin, där det framkommer att diskussionen blir en helt annan om de två har skilda uppfattningar vad man skall sätta i begreppet "demokrati".

ALLAN: Det ligger i demokratins grund att de individer som ingår i demokratins extension, med rätta bör ingå i det Folk som så att säga styr sig själva. "Demokrati" kommer ju av demos, folk, och kratein, styre.

ESTELLE: Ja, jag håller med i princip trots ditt konstiga språk. Men du glömmer något väsentligt. Du menar alltså att alla som är bundna av demokratins extension, dvs även de som måste lyda dess lagar, skall vara desamma som ingår i Folket.

ALLAN: Exakt, det verkar vara en självklarhet. Men jag förstår inte vad du menar när du säger att jag har glömt någonting?

ESTELLE: Jo, du säger; om individ X lyder under Z-lag så ingår X i Z-folket. Och att detta gäller alla individer X.

ALLAN: Jag har ju en annan grundläggande utgångspunkt när det gäller demokrati som jag ska påminna dig om sen. Men jag håller med i din logik.

ESTELLE: Jag tror du kommer hamna i samma sits som tänkare som Roussaeu och Locke, dvs du använder och utgår från ett begrepp som "alla" men när man tittar närmare på det så finner man att "alla" försätts med undantag.

ALLAN: Förväxla inte vad jag har sagt med Rousseau. Han fann ju att eliter var bäst lämpade att styra och ställa och det är definitivt inte vad jag menar med demokrati.

ESTELLE: Jag förstår, men när du avser "alla", så glömmer du nog att barn, turister, flyktingar, tillfälliga arbetare också uppfyller kravet att lyda under Z-lag. Men jag tror inte att du anser att dessa ska tillhöra det Folk som du sa skulle styra sig själva?

ALLAN: Nej , du förvränger det jag menar. Givetvis kan det var tvunget att i en stat avgöra vilka som t ex ska ha rösträtt, men demokrati avser något helt annat. Demokrati avser individens rättigheter och friheter. Det finns sådana som är grundläggande för det demokratiska ideerna. Demokrati är ett mål i sig, det du pratar om är medel.

ESTELLE: Aj, då, jag förstår vårt nya dilemma....................

Början
Utbildning

LITTERATUR

Bratt, Bengt/Ejvegård, Rolf, Rätten till Ordet, Förlaget Futurum, Linköping, 1995.

Dahl, Robert A, Democracy and Its Critics, Yale University Press, New Haven, 1989.

Dahl, Robert m.fl., Ideer om Demokrati - Tidens ideserie, Volym 5, Tidens Förlag, Stockholm, 1994.

Harrison, Ross, Democracy, Routledge, London, 1993.