Inverkande faktorer på en tidskrifts syfte, form och innehåll
En fallstudie av Linköpings filosofen

Linköpings filosofen, är av intresse för vårt projekt. Vi ämnar göra en deskriptiv analys av tidningen; dess syfte, funktion, styrning, målgrupp, finansiering och spridning. Metoden är kvalitativ, deskriptiv och utformad genom en fallstudieansats. Metodens kvalitativa tekniker är, förutom litteraturstudie kring mediautvärdering, intervju med redaktör. Den deskriptiva analysen underbyggs i teorier om mediaförhållanden. De presenteras under teoriramar nedan. Genom arbetets gång, den explorativa studien, ligger fokus på att försöka finna intressanta faktorer och fenomen som kan undersökas och analyseras närmare för att ge ökad förståelse och kunskap i detta fall. Vilka är de relevanta variabler som formar mediets form och innehåll.

Syfte: Genom ansats och grundläggande frågeställningar, explorativt finna faktorer som inverkar på Linköpings filosofen som medium.

Grundläggande frågeställningar: Syftet med Linköpings filosofen, styrning av Filosofen och vilka egenskaper finns inom och bakom informationsresursen Linköpings filosofen.

Det ligger i studien att ett antal angreppsätt används. Studien görs på kvalitativa grunder och ställer därmed krav på att metoden särskilt passar studiens syfte. Den beskrivande analysen kräver en öppen och förhållandevis vid inledande problemformulering. Vi har därför valt att angripa Linköpings filosofen som ett fall, en process, en implementering. Till hjälp vid filtrering av relevant material har vi använt teoriramar. Enligt deFleur & Ball-Rokeach beror ett mediums ställning i huvudsak på förhållanden mellan fyra kraftfält: Publiken (läsarens inställning), det politiska regelsystemet, de ekonomiska institutionerna, och produktionstekniken. Inom Dagspresskollegiet har det successivt utvecklats en modell för att urskilja faktorer som har särskild betydelse för att förstå dagspressens utveckling. Modellen utgör ram för förståelsen av tidningars ställning hos sin läsare. Grovt framhäver modellen; egenskaper hos samhället, egenskaper hos medierna, egenskaper hos personen samt den enskildes medieanvändning. Under 1980-talet har ett socio-kulturellt perspektiv växt fram. Media och medieanvändning betraktas i förhållande både till det sociala sammanhanget och till de värderingar och föreställningar som finns i de miljöer där individen ingår. Detta socio-kulturella perspektiv åläggs även själva mediet i att det studeras i ett eget sammanhang.

Linköpings filosofen ses som ett system med summan av de verksamma delarna i ständig rörelse och interaktion med varandra varför helheten blir mer än summan av delarna. Avgränsningen av systemet för Linköpings filosofen är social organisation, ett resultat av att beakta en mängd aspekter såsom rollbildning, auktoriteter, mål, grupper, maktstruktur och personkännedom. Denna sociala dimension, beskriver strukturer av mänskliga variabler, organisatoriska variabler och tekniska variabler.

Inom Linköpings filosofens system ingår ett antal väsentliga komponenter. Dessa ingår i relationer och samband vilket leder till att vi kunnat peka på faktorer som särskilt inverkar på mediet i sig. Linköpings filosofen bär främst på styrande faktorer och faktorer som inverkar på målsättning.

Den komponent som förekommer mest hos faktorerna är chefredaktören. Chefredaktören har även en mycket komplex roll och funktion inom organisationen då denne i flera led påverkar informationsflödet inom organisationen. I vissa sammanhang brukar man inom medieforskning tala om en "Gatekeeper", en person eller en funktion som i stor utsträckning möjliggör förmedling av stora mängder information. Ett medium med Filosofens organisatoriska struktur är mycket beroende av chefredaktören. Avslutningsvis belyser studien chefredaktörens viktiga roll och funktion.

Inledning

Behovet att förmedla sig och att uppleva att man är informerad har blivit kännetecknande för det samhälle vi lever i. Utvecklingen av elektroniska medier i form av Internet har visat med tydliga tecken på behovet av att vara uppdaterad med information och att människan är beroende, som social varelse, av att kommunicera med andra individer. Att tekniken för att publicera information och budskap blivit förenklad och tillgänglig för lekmän har inneburit att antalet hemsidor på World Wide Web hamnar på ett antal ingen forskare kunnat bestämma. Det rör sig om flertalet miljoner elektroniska dokument. Ett medium med explosiv utvecklingspotential. Trots denna tillgång till förmedling föredras traditionella massmedier. Endast 2 % av den tid privatpersoner ägnade sig åt massmedier skedde via persondatorer (NORDICOM, 1996). Fortfarande är det på traditionell väg som vi inhämtar våra kunskaper om samhället och omvärlden, via massmedia och andra traditionella mediaformer.

"En utgångspunkt är att vi i hög grad är beroende av medier. I ett modernt, komplext samhälle finns det små möjligheter för den enskilde att personligen orientera sig eller att själv ha tillgång till experter. Det blir istället medierna som erbjuder orienteringspunkter i tillvaron."(Hadenius, 1997:405)

En genomsnittlig dag läser drygt 80 procent av den vuxna befolkningen i Sverige en dagstidning (Hadenius 1997). Förutom tidningar tillkommer i mediautbudet även TV, radio och en mängd olika former av informationsresurser. De informationsresurser som vi kanske är mest bekanta med är massmedier till vilka TV, radio och tidningar brukar räknas. I Sverige i dag har vi svårt att undvika influenser och påståenden som förmedlas genom massmedia. Man brukar kalla dessa medier för "den tredje statsmakten" (Olsson 1989) vilket i en förenklad förklaring kan beskrivas med att massmedierna har ett stort inflytande över makthavare och medborgare i Sverige.

I och med att massmedia har ett så pass stort inflytande på oss, bedrivs det omfattande forskning i området. Man är naturligtvis intresserad av hur en viss sorts information uppfattas av mottagaren, både på ett vetenskapligt och på ett marknadsmässigt plan. Med marknadsmässigt menas att det är väldig avgörande för ett massmediums vara eller icke vara att ha kunskaper om hur mottagarna kommer att uppfatta det som förmedlas. En kommersiell kvällstidning som är beroende av lösnummerförsäljning måste trycka sådant som säljer annars gå tidningen under. På en mer vetenskaplig basis forskar man kring massmedier, ofta för att kunna beskriva eller förklara hur och varför dessa informationsresurser har ett sådant stort inflytande på samhället och dess invånare.

En demokrati anses vara beroende av en opinion, en folkmening, och opinionen drivs oftast i olika medier. Massmedia förmedlar och tolkar politiska budskap, granskar och informerar. Det finns andra former av informationsbärare än massmedia som kan förmedla politiska budskap men det är till radio, TV och tidningar de allra flesta medborgare vänder sig för att informera sig. Det utrymme i massmedia som används för politisk (och även annan) debatt brukar kallas för "det offentliga rummet" (Hadenius, 1997) i vilket man mer eller mindre öppet diskuterar vad som är rätt eller fel i vårt samhälle. Detta rum har inte fyra väggar och ett tak utan är en metafor för programtid i radio, TV såväl som för spaltmeter i tidningar, (i detta rum skall man sedan bedriva forskning kring vilka faktorer och skeenden som påverkar vad. Det går inte att med naturens lagar förklara dessa samhällsvetenskapliga funktioner utan man får med andra metoder försöka förstå vilka organ och faktorer som styr ett medium eller en mottagare.

För att analysera ett större sammanhang, var i massmedia ingår, kan det vara fruktbart att först studera en liten del av detta. Eller för att analysera en del, kan en lämplig utgångspunk vara att först studera helheten. I detta arbete har valet fallit på båda sätt att se och studera ett medium. En fallstudie av en informationsresurs som med intentionen att ge en ingående beskrivning av vad en tidskrift bär för intentioner, information samt underliggande struktur och vad detta kan innebära för mediet i sig.

Syfte, mål och problemformulering

Ledtanke bakom projektet är utvärdering av en informationsresurs. Att tanken föll på att benämna Linköping filosofen som informationsresurs beror på att det vid projektets start var oklart huruvida det de facto handlade om en tidskrift, massmedium eller ett annat sorts medium. Inom kursens (Informations- och medievetenskap) ramar och med närhet i tid och rum inriktade vi oss på en informationsresurs som vi kommit kontakt med ett antal gånger vid Linköpings universitet (Liu). Tidningen Linköpings filosofen har varit en återkommande resurs som distribueras till studenter på universitetsområdet.

Linköpings filosofen, är av intresse för vårt projekt. Vi ämnar göra en deskriptiv analys av tidningen; dess syfte, funktion, styrning, målgrupp, finansiering och spridning. Metoden är kvalitativ, deskriptiv och utformad genom en fallstudieansats. Metodens kvalitativa tekniker är, förutom litteraturstudie kring mediautvärdering, intervju med redaktör. Den deskriptiva analysen underbyggs i teorier om mediaförhållanden. De presenteras under teoriramar nedan. Genom arbetets gång, den explorativa studien, ligger fokus på att försöka finna intressanta faktorer och fenomen som kan undersökas och analyseras närmare för att ge ökad förståelse och kunskap i detta fall. Vilka är de relevanta variabler som formar mediets form och innehåll. Målet kan konkretiseras i syfte och grundläggande frågeställningar.

Syfte: Genom ansats och grundläggande frågeställningar, explorativt finna faktorer som inverkar på Linköpings filosofen som medium.

Grundläggande frågeställningar: Vad är syftet med Linköpings filosofen? Vilka faktorer styr Linköpings filosofen och vilka egenskaper finns inom och bakom Linköpings filosofen och dess organisation.

Metoddiskussion

Vi vill beskriva och analysera Filosofen som ett medium. Det i ligger studien att ett antal angreppsätt används. Studien görs på kvalitativa grunder och ställer därmed krav på att metoden särskilt passar studiens syfte. Den beskrivande analysen kräver en öppen och förhållandevis vid inledande problemformulering. Vi har därför valt att angripa Linköpings filosofen som ett fall, en process, en implementering.

Fallstudie är inom forskningsmetodiken ett mångtydigt begrepp som har skilda betydelser i specifika forskningsprojekt. Fallstudien är dock att ses som ett samlingsbegrepp för ansatser som vill mer än beskriva en händelse eller ett tillstånd. (Bell, 1995:15) I vårt "fall" handlar det om samspel mellan olika faktorer som kan djupare beskriva och analysera Linköpings filosofens ställning som ett medium.

Eftersom projektet är kopplat till fallstudietekniken blir den slutliga problemformuleringen formad genom datainsamlingen. Genom ett antal angreppssätt avgränsas det hela, men det ligger i arbetets metod att detta sker i ett senare stadium. Det finns flera fördelar med en fallstudie. Forskaren kan skjuta upp problemformuleringen till ett senare stadium i sitt arbete. Forskaren vill inledningsvis ge en helhetsbild och beskrivningen blir där vid. Ofta har forskaren inte ens någon klar problemställning att utgå ifrån. (Halvorsen, 1992:68) Det är först när fallstudien kommit en bit på väg som de mer precisa frågorna och hypoteserna kan formuleras. (Ejvegård, 1993:32) Problemformuleringen är inte alltid given från början. Speciellt gäller detta den språkliga utformningen. Man får vanligen under forskningsprocessen ändra själva problemformuleringen flera gånger. Det kan bero på att problemformulering man började med visar sig vara mindre relevant utifrån det empiriska materialet. Det här understryker betydelsen av att i kvalitativa ansatser inte för tidigt låsa sig till en bestämd problemformulering. Istället kan en preliminär problemformulering uppställas som sedan omformuleras och avgränsas på grundval av inledande litteraturstudier och kontakter med nyckelinformanter. (Halvorsen, 1992:33) Det kan dock ligga en fara i detta tillvägagångssätt, främst kan forskningen komma styras så att resultatet blir det forskaren önskar. (Ejvegård, 1993:21) Detta söker undvikas genom inledande frågeställningar , koppla datan till teoriramar och därigenom avgränsa datainsamling, tolkning och analys.

En av teknikerna som använts i studien är intervju. Respondenters svar utgör data som efter analys ger resultat, vilka ligger till grund för en slutsats. Valet av intervjutekniker (enkät, öppna, halvstrukturerade) styrs av vilken typ av kunskap som söks. I vårt fall är det den upplevande människan som är i fokus. Därav blir vår teknik den riktat öppna intervjun. Öppet riktade intervjuer karaktäriseras bland annat av att de;

• syftar till att förstå meningen med fenomen i relation till respondentens uppfattning
• är deskriptiva
• är fokuserade på bestämda temata
• är öppna för flertydigheter och förändringar (Lantz, 1993:34)

Praktiskt innebär detta att det är respondenten som definierar de fenomen som det i intervjun ställs frågor om. (Lantz, 1993:58)

Teoriramar

Dessa teoriramar som presenteras nedan har gett ett ramverk för hur studien av Linköpingsfilosofen bör avgränsas. De hjälper att fokusera på de rådata som bör anses som relevanta för de grundläggande frågeställningar som ställts.

Enligt deFleur & Ball-Rokeach beror ett mediums ställning i huvudsak på förhållanden mellan fyra kraftfält: Publiken (läsarens inställning), det politiska regelsystemet, de ekonomiska institutionerna, och produktionstekniken. (Weibull, 1997:7) Melvin deFleur och Sandra Ball-Rokeach's system bygger på en struktur-funktionalistisk teoritradition som betonar det ömsesidiga förhållandet mellan medierna som system och andra samhälliga system, t. ex. det politiska och det ekonomiska. De menar att egenskaper hos samhället spelar större roll för medieutvecklingen än vad egenskaper hos medierna gör. Politiska, ekonomiska och sociala faktorer skapar förutsättningarna för mediesystemets förändring. (Weibull, 1997:200) Vi använder deras modell i ett snävare perspektiv. Intresset för studien är inte medieutveckling eller förändring, utan deras modell läggs på mediet i sig. De fyra kraftfälten är här att betraktas som tillhörande mediets eget system. (system- kapitel 3)

Vidare, inom Dagspresskollegiet har det successivt utvecklats en modell för att urskilja faktorer som har särskild betydelse för att förstå dagspressens utveckling. Modellen utgör ram för förståelsen av tidningars ställning hos sin läsare. Grovt framhäver modellen; egenskaper hos samhället, egenskaper hos medierna, egenskaper hos personen samt den enskildes medieanvändning. (Weibull, 1997:13)

Medieanvändning sker inte i ett tomrum, utan situationen i samhället, relationer till vänner och bekanta och förhållanden inom familjen avgör både omfattning och inriktning i medieanvändning. Modellen av människors medieanvändning har således blivit alltmera komplexa. (Weibull, 14) Under 1980-talet har ett socio-kulturellt perspektiv växt fram. Media och medieanvändning betraktas i förhållande både till det sociala sammanhanget och till de värderingar och föreställningar som finns i de miljöer där individen ingår. (Weibull, 1997:15) Detta socio-kulturella perspektiv åläggs även själva mediet i sig, i att det studeras i ett större sammanhang.

Definitioner

Här syftas att klarlägga samt förklara vissa begrepp som i studien bär vissa innebörder.

Publikation: Kommer från senlatinets "publica'tio" (offentliggörande) ur "pu'blico (offentliggöra). Vi har alltså med något som görs offentligt och enligt Nationalencyclopedin är publikation: benämning på skrift som mångfaldigas för distribution till allmänheten. En publikation är i den benämningen inte ett "privattryck" (tryckeriprodukt framställd i begränsat antal exemplar och avsedd för spridning till en sluten krets). Att publicera något innebär att göra det mer allmänt än privat. Att inom en sluten krets skapa, lagra, distribuera och "publicera" är här alltså av mindre intresse. ( Nationalencyklopedin, 1994:band 15).

Informationsresurs: Ett medel, ett förråd eller en reserv som ger information vid behov. Användningen av informationsresurser är beroende av, och en form av, kommunikation. Ämnad att bära information till mottagare/läsare. Här är informationen bunden i tidskriftformat. Linköpings filosofen är sedd som informationsresurs för en mottagare.

Funktion: En viss typ av relation mellan sociala enheter som utmärks av att en enhet har en viktig eller nödvändig konsekvens för en annan enhets tillstånd eller egenskaper (Nationalencyclopedin, 1992:band 7).

Medium: Något som förmedlar eller möjliggör en övergång eller överföring från ett till annat: förmedlare, medel, kanal för ett meddelande (Malmström, 1993:199). I denna studie betraktas Linköpings filosofen som medium från kommunikator till mottagare. Linköpings filosofen ses även som en informationsresurs i det att den är ämnad att bära information för läsaren.

Faktor: Medverkande kraft eller omständighet (Hässelberg 1974:43)

Disposition

Kapitel 1 har gett ramverken för studien, innehållande syfte, problemförmulering och ansatser. I kapitel 2 under "Arbetets gång", beskrivs studiens genomförande. I och med den kvalitativa ansatsen finner vi det relevant att beskriva forskningsprocessen. Vidare finns ett avsnitt som diskuterar kritik av undersökningen. Kapitel 3 och 4 behandlar grundläggande aspekter kring Linköpings filosofens egenskaper som informationsresurs och massmedium. Kapitel 5 är analyserande kring faktorer och relationer vilka inverkar på Linköpings filosofen. Kapitel 6 innehåller en avslutande diskussion där studiens resultat summeras.

Arbetets gång

Den största delen av befintlig forskning rörande massmedia har fokuserat på kvantitativa mått, det vill säga att intentionerna har varit att mäta mediets effekter hos läsaren. De variabler som vanligen används i denna typ av forskning är mått på; distribution, spridning, innehav, räckvidd, trovärdighet och användning (Gustafsson, 1992:18). Inte sällan bygger dessa kvantitativa undersökningar på statististiska sannolikheter och därigenom på generaliseringar av verkligheten.

Kvalitativa tekniker i studier av medier har betraktats med stor skepsis. Under 1980-talet kom dock kvalitativa studiers karaktär att bli tydligare, de kom att uppfattas som komplement till kvantitativa tekniker. De kvalitativa studierna har dessvärre inte fått någon större omfattning då det gäller studier av medier (Gustafsson, s.35 1992). I arbetet med denna studie såg vi en kvalitativ ansats som en förutsättning för att finna de faktorer som påverkade mediet. Dessa faktorer troddes kunna finnas med kvalitativa metoder då det rör sig i stor utsträckning om sociala och personliga ramar.

Att studera läsarnas uppfattning av ett mediums budskap och innehåll kräver ringa kännedom om hur mediet i sig påverkats av den bakomliggande organisationen. Ett medium har en egen kontext, där ett antal faktorer och bakomliggande strukturer formar och ger mediet dess karaktär. Denna studies fokus ligger inte på hur läsarna uppfattar innehållet i Linköpings filosofen utan på mediet i sig. Anledningarna till detta val är följande:

Efter inledande studier enligt den fallstudieteknik vi valt och enligt de teoriramar som använts genom datainsamling och analys föll intresset främst på chefredaktörens och de organisatoriska ramarnas inverkan på mediets form, innehåll och funktion. Teoriramarna användes inledningsvis för att se vilka data som kunde vara relevanta för studien som helhet. Att skapa en avgränsning med stöd av teorier. Vidare användes teorierna för att analysera materialet som framkommit under inledandet av studien. DeFleur och Ball-Rokeach's modell användes som angetts i avsnittet "Teoriramar". I Dagspresskollegiets modell fokuserades här egenskaper hos medierna. Den socia-kulturella aspekten på mediet i sig används. Intresset för läsaren föll bort. Därtill hör det faktum att vid en studie rörande läsarens uppfattning av mediet samt hur mediet nått läsaren, krävs mer resurser och tid än vad ramverken för detta arbete tillåter.

Enskilda tidningar eller förlag genomför med jämna mellanrum s k läsvärdesundersökningar, men dessa är sällan offentligt tillgängliga annat än i valda delar (Gustafsson, 19992:86). Detta medför svårighet för utomstående studier av dessa media, vilket även gäller för Linköpings filosofen.

Under arbetets gång framkom ett antal frågeställningar som fokuserade på vilka faktorer som påverkade mediets egenskaper. Det ligger i studiens syfte att se Linköpins filosofen ur ett vitt perspektiv för att genom deskription, exploration och analys frambringa de relevanta faktorerna. De initiella frågor vi arbetade med var:

Hur sprids Filosofen? Filosofens syfte och målgrupp? Hur förhåller sig Filosofen till StuFF? Dessa förtydligades sedan i de grundläggande frågeställningar som framkommit under Syfte, mål och problemformulering.

Vid en analys rörande spridningen hos ett medium innefattas även läsarens upplevelser om mediet. Vårt fokus i spridningsfrågan styrdes att endast behandla Linköpings filosofens distributionsform.

Även ett antal funderingar kring Linköpings filosofens egenskaper uppstod:

· Vad för medium är filosofen?

· Är Filosofen masskommunikativt?

· Vilken funktion har Filosofen som informationsresurs?

· Chefredaktörens funktion?

En intervju utfördes; Gabriella Takac, chefredaktör på Linköpings filosofen. Intervjun styrdes dels av de teoriramar som använts. Kvalitativt relateras intervjuns rådata till den teoretiska förankringen. Med rådata menas det urval av den totala mängd information som finns att hämta ur intervjun, och som kommer att utgöra underlag för analys. (Lantz, 1993:79)

Den data som utgör underlag för den kvalitativa analysen är deskriptiv, men undersökningen syftar längre än till beskrivning av mediet. Deskription och kvalitativ analys är inte samma sak. Studien är beskrivande av Filosofens form, innehåll, ägare, organisation, syfte, finansiering och styrning samt analyserande av funktioner, normer, maktförhållanden tillika sociala och organisatoriska egenskaper. Tidningen ses som ett system med summan av de verksamma delarna i ständig rörelse och interaktion med varandra varför helheten blir mer än summan av delarna. Egenskaperna hos de olika delarna, som exempelvis syftet med mediet, beskrivs och analyseras utifrån premisser att denna del påverkar funktionen och formen hos de andra. Detta beroendeskap som finns mellan tidningens olika delar leder till att deskription och analys konstant måste korreleras med.

Litteratursökningen kring studien pågick genom hela arbetets gång. Stora delar av litteraturen vi fann behandlade massmedieforskning ur ett producentperspektiv. Kvantitativa mätningar på medieanvändning hos läsare och slutsatser kring detta. Varefter vi fann de komplexa förhållanden som rådde kring organisationen runt och inom Linköpings filosofen riktades uppmärksamheten mot litteratur som kunde förklara organisationer och system. Under hela forskningsprocessen, då större insikt i studieämnet uppnåddes, vidgades och även fokuserades litteratursökningen för att finna ramar för våra förklaringsmodeller. En konstant utvecklingsprocess mot den slutliga avgränsningen och analysen. Vid analysskedet i studiens slutfas fann vi litteratur (Barrat, David (1986), Media sociology, ) som stödde vår tes om chefredaktören som en mycket betydande funktion. Vid detta tillfälle hade studien fått sin slutgiltiga form och analysen var baserad på litteratur och data som redan tagits under beaktning, varför Barrat fick liten betydelse för det slutliga resultatet. Barrat är den litteratur som på ett klart sätt, behandlar medieforskning ur det sociala, organisatoriska perspektiv som vi format under arbetet.

Kritik av studien

I och med att studien är kvalitativt grundad och är explorativt syftande ligger det stor vikt på att material, bearbetning och resultat är väl motiverade och tillräckligt starka. Vi vill i detta avsnitt föra en diskussion kring kritik av undersökningen i studien av Linköpings filosofen.

Projektarbetet i sig innefattas i en tidsram som sätter vissa gränser. Den metod och ansats vi valt kräver måhända mer tid än vad vi kunnat ge projektet. Fallstudie i syfte att vara explorativ, har inte så stringenta ramar som en del andra metoder. Dock känner vi att den valda metoden håller, och att våra resultat varit klara i motivation. De resultat som erhållits genom ansats och tekniker är öppna för alternativa tolkningar, men det är även en styrka i arbetet. Den kvalitativa analysen är tolkande och hermeneutiskt bunden, där vi som forskare ingår i processen. Vi hoppas dock att vi erhållit resultat som inte alltför starkt färgats genom våra egna förförståelsehorisonter. Teoriramar och kopplingar mellan data syftar till att undvika en för stark färgning. Att vi genom studien beslutat att inte göra innehållsanalys på förmedlad information och budskap i Linköpings filosofen är av anledning att detta än mer skulle understryka möjligheter till feltolkningar utifrån det material vi haft tillgång till.

Intervju används som en av teknikerna i datainsamling, där en sådan teknik ställer stora krav på intervjuaren och en kontroll av intervjusituationen. Erfarenheter av intervjuteknik är hos oss ringa, där en större erfarenhet i botten hade underlättat. Vi har försökt stärka intervjuns kontrollbarhet dels genom en intervjuplan som styrdes av teoriramar, dels genom ljudbandning av intervjun samt löpande anteckningar under intervjun.

Fler utsagor av representanter från StuFF kunde även ha insamlats. Främst gäller det representanter från styrelse. Vi fann i det inledande arbetet att chefredaktören var en särskilt viktig funktion som på ett tydligt sätt formade Linköpings filosofen både till form, innehåll och budskapsförmedling. Fokus på dennes roll och funktion blev ledande och av den anledningen blev avsaknaden av kompletterande intervjuer mindre relevant.

En studie av detta slag kan göras mycket omfattande. Efter hand då studien avgränsades gjordes medvetna val från vår sida i syfte att inrikta fokus på de relevanta faktorer vi sökte. Huruvida vi gjorde korrekta val är omöjligt att säga. Det är vår tolkning att chefredaktören som funktion och person har ett stort inflytande på Linköpings filosofen som helhet. Studien hade med stor sannolikhet sett annorlunda ut om mer litteratur rörande mediaforskning ur ett socialt, organisatoriskt perspektiv, hade hittats. Som tidigare nämnts framkom, för vårt arbetssätt, stödjande litteratur så pass sent i analysfasen att den fått ringa betydelse. Någon ursprunglig källa för formuleringen av begreppet informationsresurs har heller ej noterats. Begreppet används inledningsvis i studien men utvecklas sedan då vi kunnat konstatera Linköpings filosofens egenskaper som medium. Vi använder begreppet såsom definerat under Definitioner.

Kommunikation och media

När vi talar om kommunikation menar vi ofta något slag av förflyttning. (Hadenius, 1997:12) Det som förflyttas i de processer vi här studerar är budskap. Det finns olika sätt att formellt beskriva hur människor tar emot information från omgivningen. Vilket man än väljer är det viktigt att skilja på det budskap som sändaren (kommunikatorn) vill förmedla och det budskap som mottagaren uppfattar. Vi är dock oftast ständigt omgivna av ett brus av medier och information, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till den omgivning i vilken kommunikationen försiggår. Som mottagare är vi också bärare av faktorer som utbildning, uppfostran, yrkestillhörighet osv, vilka påverkar hur vi uppfattar information och budskap. Mottagarens störning och/eller brus (Hadenius, 1997:13).

Fig 1. En enkel kommunikationsmodell

(Baseras på Hadenius, 1997)

Linköpings filosofen är kommunikativ i att den förflyttar budskap från kommunikatorn. En traditionell modell tar där in bruset, omgivningen vari budskapet förmedlas. Eftersom vår vår studie inriktas på mediet i sig, läggs omgivningsaspekten på själva kommunikatorn. Kommunikator eller sändare är begrepp vilka kan ha flera innebörder där de oftast har behandlats som klara enheter, t ex en dagstidning, ett företag, en organisation. I dessa fall är fokus oftast på hur läsaren uppfattar budskapet, hur budskapet formats genom kanal, brus och den situation läsaren är i.(Barrat, 1986:58)

Föreliggande studie inriktar sig på kommunikatorn, där i enlighet med ett socio-kulturellt perspektiv (se teoriramar) även kommunikatorn ses utifrån en omgivning, ett inre brus där budskapet formas utifrån ett antal faktorer.

"What's missing from the outsider's view is any discussion of the media organizations themselves and the people who work within them." (Barrat, 1986:91)

Kommunikator är ett samlingsbegrepp för den organisation, redaktion, ägare och skribenter som Linköpings filosofen är produkt av. Tidningen i sig betraktades inledningsvis i studien som en informationsresurs, där fokus genom arbetets gång inriktades på kommunikatorn bakom resursen och där vilka faktorer hos kommunikatorn som påverkar den som medium.

Massmedium och tidskrift

Initiella frågor kan ställas kring: Vad för medium är Linköpings filosofen, vilken typ av informationresurs är den?

Definitionsmässigt är den en publikation (se Definitioner), som mångfaldigas för att nå ett större antal människor. I Massmedier (Hadenius 1997:15) uppställs tre egenskaper som skiljer masskommunikation från direkt kommunikation:

• enkelriktad: någon feed-back eller återföring som direkt påverkar sändaren är omöjlig.
• "opersonlig" eller offentlig: sändaren vet således inte alltid vem eller vilka som lyssnar på meddelandet och meddelandet är inte heller riktat till en enskild person.
• samtidig: genom massmedier når sändaren en stor mängd människor vid ungefär samma tidpunkt.

Utifrån detta kan det konstateras att Linköpings filosofen kan betraktas som masskommunikativt. Feed-back eller återföring från läsaren är inte omöjlig, men den är av så ringa art att den inte har direkt påverkan på sändaren. Att den är opersonlig grundas på att den är en gratistidning som även distribueras på ett sätt som inte i dagsläget möjliggör kontroll av vem som läser tidningen. Distributionssättet är även att betraktas som samtidig, där tidningen sätts i ställ på ett antal skilda platser, främst inom universitetet.

Det bör inte råda tvekan i att Linköpings filosofen är en tidskrift. Vid grupperingen av tidsskrifter kan man använda flera olika metoder. Ett vanligt sätt är att utgå ifrån utgivningens syfte och man skiljer även på utgivare.(Hadenius, 1997:134) Medier kan ändra karaktär i samspelet mellan teknisk utveckling och publikens sätt att använda mediet. I princip kan medier definieras efter tekniska egenskaper, innehåll, publik och publikens sätt att använda medierna. Valet av definition styrs av syftet med indelningen (Gustafsson, 1992:13). Publikt sett, om vi ser till utvecklingen av massmedia, växte det vid sidan av populärpressen tidigt fram en organisationspress. Organisationerna hade fått ökad betydelse i det svenska samhället och behövde medium för att nå ut till både medlemmar och andra intresserade.(Hadenius, 1997:133) Denna mall stämmer med Linköpings filosofen, där den är en kanal för StuFF, en organisation som genom tidskriften kan föra ut budskap och nyheter. Förhållandena för Filosofen är dock lite annorlunda i jämförelse med en tydlig organisationstidskrift. Dessa tidskrifter förmedlas oftast till organisationens medlemmar och genom ett distributionssätt som tydligare når dessa medlemmar. StuFF-organisationens medlemmar är filosofiska fakultetens studenter, som inte är att betrakta som homogen och långtidsbunden medlemskropp.

Tidskrift som system

Som framkommit tidigare så åläggs ett socio-kulturellt perspektiv på mediet i sig, i att det studeras i ett eget sammanhang, ett inre brus där budskapet formas utifrån ett antal faktorer. Ett medium har en egen kontext, där ett antal faktorer och bakomliggande strukturer formar och ger mediet dess karaktär.

Linköpings filosofen ses som ett system med summan av de verksamma delarna i ständig rörelse och interaktion med varandra varför helheten blir mer än summan av delarna. Egenskaperna hos de olika delarna, som exempelvis syftet med mediet, beskrivs och analyseras utifrån premisser att denna del påverkar funktionen och formen hos de andra.

Ett systemtänkande som ovan uttrycker uppmärksamhet på samband av multipel kausalitet och varseblivandet av komplexa problem i ett system. System är att ses som en samling komponenter samt relationerna mellan komponenterna och deras egenskaper. Komponenter kan exempelvis vara föremål, människor, ideer, aktiviteter, faktorer, enheter. Komponterna i systemet har samband med varandra som är starkare än samband mellan samma komponenter och komponenter utanför systemet. (Norrbom, 1971:10) Avgränsningen av systemet för Linköpings filosofen är social organisation, ett resultat av att beakta en mängd aspekter såsom rollbildning, auktoriteter, mål, grupper, maktstruktur och personkännedom. Denna sociala dimension, beskriver strukturer av mänskliga variabler, organisatoriska variabler och tekniska variabler. Dessa variabler beskrivs i kapitel fyra som komponenter. Genom en modell tydliggörs den sociala dimensionen där variabler (komponenter) beskriver organisatorisk struktur, personalstruktur, verksamhetsformer, verklighetsbild samt resursfördelning (se modell nedan). Det kan tilläggas att modellen ligger i paritet med teoriramarna i att de Fleur & Ball-Rokeachs fyra kraftfält (där en borttagits - Publiken), samt Dagpresskollegiets Egenskaper hos medierna uttrycks genom modellen. Det socio-kulturella perspektivet är även uppenbart i att vi beaktar Linköpings filosofen som en social organisation (avgränsningen för systemet)). Linköpings filosofen är i modell betraktad som en informationsresurs (bärare av information bunden i tidskriftformat), samt att den även åläggs ett systemperspektiv. Det räcker inte att endast betrakta den information Linköpings filosofen binder (informationsresurs i modell), utan tidskriften måste även betraktas utifrån ett vidare perspektiv, ett systemperspektiv. Under Avslutande diskussion, avsnitt Faktorer, ges en återkoppling till modellen.

Fig. 2: Systemmodell

Informationsresursens komponenter

Studentkåren vid filosofiska fakulteten (StuFF)

En väsentlig och inledande komponent för Linköping filosofens egenskaper som informationsresurs, är dess ägare - StuFF. Här nedan beskrivs organisatoriska ramar där för tidskriftens styrning särskilda organ beskrivs.

Fullmäktige (FUM)

StuFFs fullmäktige är högsta beslutande organ. Det är fullmäktige som fastställer riktlinjer för styrelsen arbete och fattar beslut i principiella och övergripande frågor (Verksamhetsplanen). Har 29 ledamöter som väljs genom att StuFFs medlemmar röstar i öppna offentliga val en gång om året. Alla studenter på filosofiska fakulteten har rätt att kandidera. Vid fullmäktiges sammanträden har alla medlemmar närvarorätt. Fullmäktige beslutar om studentkårens organisation och om vad organisationen ska ha för verksamhet. Exempel på befogenheter:

-Fastslå budget

-Fastslå stadgar

-Besluta om tjänstetillsättningar

-Fastställa verksamhetsplan

-Fastställa politiskt program

-Driva studenternas frågor genom att skriva motioner

-Ansvara för att tillsätta alla StuFFs representanter i universitetets beslutande organ. (Linköpings filosofen.7:16)

Styrelse och utskott

Under fullmäktige vilar kårens styrelse, som tillsätts av fullmäktige. I styrelsen sitter nio ledamöter. Styrelsen består av ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande och sex ledamöter. Om fullmäktige kan liknas vid riksdag, kan styrelsen liknas vid regering. Styrelen inrättar även utskott. Utskotten avlastar styrelsens arbete genom att bereda frågor till styrelsen och genom att driva frågor mot berörda parter. Sektionerna är helt fristående från StuFF:s organisation. En god kontakt mellan sektioner och kår är dock av vikt för StuFF.

Det åligger styrelsen, såvida det inte enligt StuFF:s stadgar ankommer på annat organ, att:

• bereda ärenden till fullmäktiges sammanträden
• inför fullmäktige ansvara för StuFF:s ekonomi och förvaltning
• upprätta förslag till budget för kommande verksamhetsår
• upprätta och förelägga fullmäktige verksamhetsberättelse
• inom ramen för fastställd budget anställa och entlediga StuFF:s tjänstemän, utfärda instruktioner och ange riktlinjer för verksamheten samt övervaka arbetet
• leda och övervaka studentkårens övriga befattningshavares arbete, dock ej fullmäktiges ledamöter
• ansvara för information till kårmedlemmar
• om den så önskar inrätta utskott samt utfärda instruktioner för dessa
• om den så önskar, utfärda särskilda instruktioner för presidiets verksamhet

Ledamot i styrelsen kan ej samtidigt vara ledamot i fullmäktige. Heltidsarvoderad på årsbasis eller av StuFF anställd kan ej samtidigt vara ledamot i fullmäktige.

Presidiet

Presidiet består av StuFF:s ordförande, förste vice ordförande samt andre vice ordförande. Presidiet handhar under styrelsen förvaltningen och den ekonomiska verksamheten. Presidiet äger rätt att besluta i frågor som av styrelsen hänskjutits till presidiet för beslut. Presidiet har vidare att bereda och för styrelsen framlägga förslag i förvaltningsfrågor och övriga ekonomiska frågor. Då brådskande beslut är påkallat i ärende som ligger inom styrelsens ansvarsområde och denna ej kan sammanträda, äger presidiet rätt att fatta beslut i styrelsens ställe med verkan till nästkommande styrelsesammanträde.

Verksamhetsåret för StuFF löper 1 juli - 30 juni.

Fig. 3: StuFF:s organisation

Redaktion

Chefredaktör

Chefredaktören ansvarar för innehållet i Linköpings filosofen. Chefredaktören är tillika redaktionschef, det vill säga att denna leder redaktionens arbete. Chefredaktören är medlem i Svenska Journalistförbundet.

Övriga redaktionsmedlemmar

De som, förutom chefredaktören arbetar med tidningen är även redaktionsmedlemmar. De skriver eller arbetar på annat sätt med att bidraga till tidningens innehåll. Redaktionsmedlemmarna är inte anställda av tidningens ägare utan arbetar på ideell basis. Antalet är enligt utsago ca: 15 (Takac, halvårsrapport).

Teknik och Ekonomi

Tekniska ramar

Genererande och redigering av tidning följer en mall, en formatmall som styrs av tekniska parametrar.

(Vid tillsättning av chefredaktör.)

Program:

Page Maker 6.5 (layout)

Adobe Illustrator (illustration)

Adobe Photoshop (bildhantering)

Microsoft Word (textgenerering)

 

Hårdvara:

 

Apple PowerMac 8200/100 MHz

24 mb Ram (arbetsminne)

Extern hårddisk 540 Mb

15" skärm, gråskala

Agfa SnapScan (bildläsare)

SyQuest 88 mb (lagringsmedia)

Hårdvaran är sedan tillsättningen av nuvarande chefredaktör uppdaterad och delvis utbytt. Omfattningen rörande hårdvaruutvecklingen är okänd. Mjukvaran är den samma som vid tillsättningen.

Ekonomiska ramar

Budget (1997-98)

Utgifter

Summa...............................................351 000:-

 

Inkomster

Summa..............................................126 000:-

Distribution

Linköpings filosofen ges ut i 3500 exemplar. Tidningen distribueras via tidningsställ som är utplacerade runt omkring på universitetsområdet. Ställ finns även utanför universitetsområdet och då i anslutning till verksamhet knuten till filosofiska fakulteten på Linköpings universitet.

Det är chefredaktören som ombesörjer transporten och utplaceringen av tidningarna till tidningsställen. Även biblioteken på universitetet erhåller exemplar av tidningen. Distributionen är fokuserad på instanser där filosofiska fakulteten bedriver verksamhet men riktas även mot områden där studenter i allmänhet rör sig.

Plats_____________________Transportsätt

Universitetet:......................personlig transport + internpost

Slöjdis & ITL:.......................personlig transport

IBU Norrköping:....................internpost

Vadstena:...........................personlig transport

Annonsörer:........................vanlig post

Form och innehåll

Linköpings filosofen (1997/98)

Linköpings filosofen innehåller i stort; ledare, artiklar, krönikor, notiser, annonser samt information från ägaren. Framsidan består av Linköpings filosofens logotype, tidningsnummer, årtal, årgång samt en indikation till didningens tematiska eller huvudsakliga innehåll. Framsidan är tryckt i färg.

Första uppslaget: Övre halvan av första sidan innehåller en politisk ledare, undre halvan annonsutryme. Andra sidan Innehåller till 2/3 chefredaktörens ledare/läsarbrev samt ett juridiskt ställningstagande:

"Linköpings Filosofen är ett förvånansvärt oberoende organ för studentkåren vid den filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, Stuff. Alla är mycket välkomna att lämna in material till tidningen. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att stryka i inkommet material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. Om åsikter presenteras, svarar respektive skribent för dessa. Inte tidningen och StuFF. Såvida det inte dras till sin yttersta spets alltså."(Linköpings filosofen s. 3).

1/3 av sidan innehåller Fakta rörande adresser, tryck, utgivningsdatum et cetera samt en innehållsförteckning.

Andra uppslaget: Från och med nummer sex och framåt lades på sidan 4, 2/3 personlig text kallad "Ur en kåraktivists ögon". En politiskt aktiv student vid kåren berättar vad denne anser sig vilja förmedla. Sidan 5 innehåller artiklar. Den nedre tredjedelen av uppslaget innehåller korta notiser rörande studentrelaterat samt övrigt material. Från nummer 1 1997/98 till och med nummer 5 1997/98 innehöll andra uppslaget insändare.

Övriga uppslag: Tidningen följer inget strikt format för hur artiklar och återkommande inslag presenteras. Återkommande teman är dock; Musik & Nöjen som vanligen placeras i den senare delen av tidningen, Kulturellt färgade artiklar och recensioner som placeras från mitten och bakåt. Ett annat vanligt återkommande inslag är en lista över personer som uttagit examensbevis vid filosofiska fakulteten på Linköpings universitet. Från och med numer 6 1997/98 lades eventuella insändare i tidningen senare delar. "Gästkrönikan" är ett återkommande inslag i tidningen. I denna krönika skriver inbjudna krönikörer om vad de anser vara läsvärt.

Sista uppslagets sida är med vissa undantag tryckt i färg. Baksidan är avsedd för annons. Sidan som är i färg har varit bokad som annons för samma företag från första till sista numret under 1997/98.

Betydande faktorer och relationer hos komponenter

Distribution

Filosofen med en upplaga på 3500 exemplar sprids genom att tidningen placeras ut i tidningsställ. Till överlägset störst del är dessa ställ placerade på Universitetsområdet i Linköping men distribution förekommer även på platser utanför detta område där Linköpings universitet bedriver verksamhet. Syftet med distributionen är att man vill nå studenter vid den filosofiska fakulteten på Linköpings universitet. Enligt chefredaktören är det chefredaktörens uppgift att själv bestämma vilken distributionsform tidningen skall ha. Det finns inte i stadgar fastslaget hur distributionen av tidningen skall förfaras. Denna form av distribution begagnades även av föregående chefredaktör.

Motivet till att distibutionen sker via ställ är enligt chefredaktören att studenterna vid filosofiska fakulteten skall själva välja huruvida de skall läsa tidningen eller ej. Därtill hör intentionen att densamme ej heller vill hindra personer som inte är studenter vid filosofiska fakulteten att läsa tidningen. Några mått på spridningen eller några läsarundersökningar har inte förekommit på "5-10 år" varför antalet läsare vid tiden för studien är okänt. Genom att läsarantalet är okänt, går det ej att påvisa vilka effekter denna distributionform har för mediets spridning. I den läsarundersökning som gjordes för "5-10 år sedan" har chefredaktören inte hämtat några upplysningar om vilken spridning mediet hade vid den tiden.(Takac, bilaga1:12-15)

Målsättning

Enligt StuFF:s verksamhetsplan (där uttrycks ägarförhållanden samt ansvarsförhållanden) skall Filosofen fungera som "...kårens främsta informations- och kommunikationsorgan till StuFF:s medlemmar". Vidare uttrycks; "Tidningen skall förmedla kårpolitik, kårpolitisk och allmän debatt, kultur samt för studenterna relevanta reportage". I verksamhetsplanen framgår ej i vilken utsträckning ovanstående temata skall beredas plats till förmån för övrigt material.

I verksamhetsplanen uttrycks det ingen klar målsättning. Målet kan tolkas vara, att som organ föra ut kårens information till studenterna. Målet kan även tolkas vara, att ur chefredaktörs eller annan skribents synvinkel förmedla beskrivningar av politik, kulturella företeelser eller annan verksamhet som kan tänkas beröra läsarna. StuFF:s verksamhetsplan är den enda stadga som reglerar innehåll och målsättning med Filosofens roll som informationsresurs eller politiskt organ. Annan stadga rörande målsättning är okänd.

I chefredaktörens halvårsrapport skriver denne; "Målet är att ha 1/3 kårpolitik, 1/3 debatt, insändare och övrig information, samt 1/3 andra studentrelaterade reportage med bland annat kultur och nöjen. Man kan summera de gångna numren med att säga att kårpolitiken inte alltid upptagit1/3 av tidningen, samt att den del som skulle innehålla debatt och insändare har varit svår att få ihop." I rapporten uttycker chefredaktören vidare att denne uppfattar det som att; "Många är rädda för att skriva om något 'så svårt'", vilket skulle ha lett till att "den mängd kårpolitik som önskats", inte har uppnåtts. Det är oklart varifrån kravet på mängden kårpolitik ställts men eftersom verksamhetsplanen inte uttrycker vilken mängd kårpolitik som skall förmedlas i Filosofen går det att antagas att en icke i stadga skriven norm uppkommit efter att verksamhetsplanen fastslagits. Målsättningen gällande mediets innehåll har härigenom efter tid klargjorts och normaliserats.

Filosofens målgrupp är enligt chefredaktören studenter vid den filosofiska fakulteten. "Vem som helst på fil. fak. skall kunna ta tidningen att, ok, här finnas något som man skall kunna läsa" (Takac, bilaga1:12). Till detta citat hör; genom att tidningen distribueras till förmån för att icke fil. fak. studenter skall kunna läsa den. Dessa ligger dock inte i fokus som huvudsaklig målgrupp. Det går inte att anta att distributionen påverkat syfte att uppnå målsättningen med filosofen som informationsresurs eller kårpolitiskt organ. Dock går det att anta att Filosofens funktion som kårpolitiskt organ påverkas av distributionsformen, det vill säga att en optimal spridning nås inte med denna distributionform eftersom den, enligt chefredaktören, är ämnad att främja läsarnas selektivitet i valet av informationsresurser. Information som utgår från kåren riskerar att väljas bort eller på annat sätt hindras från att nå studenterna på filosofiska fakulteten.

Enligt chefredaktörens uppfattning om målsättningen med Filosofen är det att "...skriva om vad kåren gör..."(Takac, bilaga 1:9). Det har enligt intervju framkommit att det finns en viss oklarhet kring den konkreta målsättningen med Filosofen, sett ur chefredaktörens perspektiv. I och med att Filosofen är kårens främsta informationskanal uppfattar chefredaktören det som att ett av målen är att skildra kårpolitiken. Det faktum att samtliga studenter blir medlemmar i studentkåren genom obligatorisk kåravgift motiverar, enligt chefredaktören, även detta att målsättningen fokuserar på att skildra kårpolitik och information om vad de arvoderade politikerna arbetar med. (Takac, bilaga 1:10).

Till ovan nämnda målsättning hör även syftet att enligt chefredaktören; "...inte bara att föra ut vad StuFF gör, utan att finnas till och visa upp att man finns. Berätta vad som hänt". Det går att antaga att det från chefredaktörens sida finns en intention att tolka och beskriva arbete som utförs i samband med beslut som rör studenterna vid den filosofiska fakulteten. Det ligger inte i chefredaktörens syfte med Filosofen att "...försöka tilltala alla...". Intentionen är att förmedla information som inte berör kårpolitik på grundval av att chefredaktören inte uppfattar Filosofen som endast ett propagandamedium för kåren (Takac, bilaga 1:9,11).

Vidare uttrycks att det för chefredaktören skulle vara enkelt att formulera en målsättning med tidningens innehåll om det fanns en läsarundersökning att motivera innehållet med. "-Här ser ni, jag skall göra en sådan här tidning". Enligt chefredaktören finns det inom redaktionen konflikter kring tidningens syfte, det finns ett inneboende motstånd mot att skriva om kårpolitik (Takac, bilaga 1:18).

Styrning

Styrningsbegreppet kan användas med skilda innebörder. Vi använder oss av två: Dels att styrning är att betrakta som påverkan i avsikt att uppnå ett eller flera mål (Norrbom 1971:48), dels att styrning innefattar faktorer som påverkar utan direkt avsikt. Den första innbörden medför en avsikt, en intention att påverka där bäraren av intentionen är mänsklig och/eller organisatorisk. Den senare innebörden av styrning är uppmärksammande på faktorer som i unika kombinationer kan styra Linköpings filosofens form, innehåll och funktion.

Linköpings filosofen ägs av studentkåren vid Linköpings universitet och är dess främsta informationskanal. Studentkåren styrs av styrelsen och regleras av fullmäktige. I den fortsatta texten används begreppet kåren, som egentligen innefattar samtliga studenter vid den filosofiska fakulteten, som synonym för StuFF:s styrelse och fullmäktige. Detta eftersom det i detta avsnitt endast är relevant att skildra vilka faktorer som från kårens sida styr Filosofen och där ingår inte studenterna i sig. Studenterna väljer genom demokratiska val de studenter som sitter i fullmäktige vilka tidningen lyder under. Fullmäktige utser sedan den styrelse som skall arbeta med StuFF:s politiska frågor. Vem som skall arbeta som chefredaktör för tidningen utses av fullmäktige på förslag från valberedningen. Chefredaktören sitter inte i styrelsen eftersom det enligt verksamhetsplanen sägs att; "möjlighet till granskning måste finnas."

Verksamhetsplanen deklarerar en formell styrning av Filosofen. Där uttrycks ägarförhållanden samt ansvarsförhållanden. "Linköpings filosofen ägs av StuFF och lyder under fullmäktige. Den är kårens främsta informations- och kommunikationskanal till StuFF:s medlemmar".

Förutom verksamhetsplanen finns en mängd faktorer som inverkar på styrningen av Filosofen. Inom organisationen bakom och inom detta medium ligger ett komplext mönster av kausaliteter som styr mediet. Chefredaktören är en mycket viktig del i organisationen eftersom denne enligt egen uppfattning bestämmer vad och vad som inte skall publiceras. Chefredaktören har även en mycket komplex roll och funktion inom organisationen då denne i flera led kan påverka informationsflödet inom organisationen. I vissa sammanhang brukar man inom medieforskning tala om en "Gatekeeper", en person eller en funktion som i stor utsträckning möjliggör förmedling av stora mängder information. Ett medium med Filosofens organisatoriska struktur är mycket beroende av chefredaktören.

I och med att chefredaktören inte endast är en funktion, utan även en person, styrs denne till en del av personliga intentioner och relationer. Den rollen som granskare som chefredaktören enligt stadga är tillskriven är mycket påverkad av den sociala miljö denne befinner sig i. "Samtidigt som jag då skall vara kompis med dem (anm. respondenten syftar till StuFF styrelse) så skall jag granska deras arbete. Och där kan det finnas väldig mycket konflikter". (Takac, bilaga 1:18). Härigenom går det att antaga att de sociala relationer chefredaktören har till StuFF:s styrelse påverkar innehållet i mediet. (Takac, bilaga 1:5). De vänskapliga band och sociala referensramar man som människa har påverkar till stor del en åsikter och värderingar och därigenom även ens handlingar. (Svedberg, 1992). Enligt Furhoff (1989) utvecklas det ofta ett beroende förhållande mellan journalisten och de källor som regelbundet lämnar information. I denna relation, menar Furhoff, är journalisten vanligare den svagare parten." (Nordlund, 1995:5) I vilken utsträckning denna påverkan styr mediet är okänt.

Den tid som den arvoderade chefredaktören sitter vid sin post är ett år. Motivet till att omsätta posten varje år är enligt chefredaktören att "...man vill få in nytt tänkande".(Takac, bilaga 1:18). Chefredaktören uttrycker att denne ej vill genomföra omfattande förändringar i layout samt att denne enligt utsago inte vill "...sabba för den som kommer efter". Detta tyder på en styrande faktor för tidningens form och innehåll.

Vid varje chefredaktörsbyte erhålls den största delen instruktioner genom samtal med avgående chefredaktör. I Testamentet efter avgående chefredaktör finns en rad faktorer som styr chefredaktörens roll inom mediets organisation. "...själva överlämningen och kunskapen sker mellan redaktörerna, så är det" (Takac, bilaga 1:5).

Testamentet, skrivet av före detta chefredaktör, är inget bindande eller formellt underlag för den tillsättande chefredaktören. Men dokumentet visar det informella, den sociala och institutionella kontext som före detta- och tillsättande chefredaktör ingår i. För att förstå chefredaktörens roll och funktion för mediet är ett sådant dokument viktigt. Före detta chefredaktörens åsikter, förmaningar och budskap förmedlat i Testamentet visar på styrande faktorer, såväl institutionella som personliga.

Genom citeringar ur Testamentet visas här hur chefredaktören roll och funktion påverkar mediets form och innehåll. Märk att detta är utsagor från före detta chefredaktör och säger egentligen inget hur tillsättande chefredaktör valt att arbeta. Dock är Testamentet som underlag väsentligt vid analys av chefredaktörens funktion, samt vid koppling till intervju av nuvarande chefredaktör.

"...använd den både som kårens och din personliga språngbräda tillika slagträ."

"Kåren är din arbetsgivare.[...] Du sitter dock inte med i någon styrelse eller annat politiskt organ."

"Trots att StuFF står som arbetsgivare, är det du som bestämmer hur tidningen ska vara, vad som ska publicera, vilka annonser som ska in etc. Det spelar ingen roll om presidiet hävdar att något ska in i tidningen.[..] De kan [.] aldrig bestämma tidningens innehåll."

"Du kommer inte enbart att arbeta med Linköpings filosofen. Du är kårens geni på grafisk formgivning. Och det är ju inte det sämsta. En hel del tid kommer att gå åt till att göra affischer och liknande till kåren och dess utskott."

Inom tidningens organisation finns en redaktion bestående av skribenter och chefredaktör. Chefredaktören är redaktionschef. Inom redaktionen förekommer meningsskiljaktigheter kring mediets innehåll (Takac, bilaga 1:18-19). Det är meningsskiljaktigheterna som är de styrande faktorerna. Chefredaktören granskar allt material som ämnas publiceras i tidningen och bestämmer huruvida det skall tryckas eller ej. En reglerande norm för vad som skall publiceras i tidningen är att det enligt chefredaktören är viktigt att tänka på "...vem tidningen görs för."(Takac, bilaga 1:19). Den sista citeringen uttrycker en vaghet i syftning gällande Filosofens styrning.

Avslutande diskussion

Grundläggande funktion

Det kan vara fruktbart att se Linköpings filosofen ur en grundfunktion, ett sätt att beskriva fördelning av den information tidskriften bär till läsaren. Indelningen har här skett utifrån vår skattning av den information som kommunikator vill förmedla. Kommunikator är chefredaktören för Linköpings filosofen.

Funktionsmodellen har utgångspunkt att det finns grundläggande skillnad mellan medier vilka primärt fungerar som informationsmedier och vilka primärt fungerar som förströelsemedier. Till detta läggs dimension av bas och påbyggnad vilka avser bredd kontra specialisering, djup. (Weibull, 1995:180) I Fig. 5 är andra medier inplacerade för att illustrera skilda funktioner mellan olika sorters medier. De är dock placerade utifrån mottagarnas perspektiv (Hadenius, 1997:404). Det är okänt hur läsarna uppfattar Filosofen sett ur denna funktionsindelning men ger ändå en bild av intentionen med tidskriften. Intentionen från StuFF skulle sannolikt visa på annan placering i modellen med en förskjutning mot information och påbyggnad. Chefredaktörens intentioner placerar tidskriften i en mer central/blandad position.

Fig. 4: Funktionsmodell över medier.

[Hadenius, 1997:404]

Faktorer

Inom Linköpings filosofens system ingår som framkommit i kapitel 4 och 5 ett antal väsentliga komponenter. Dessa ingår i relationer och samband vilket leder till att vi kunnat peka på faktorer som särskilt inverkar på mediet i sig. Linköpings filosofen bär främst på styrande faktorer och faktorer som inverkar på målsättning.

De styrande är:

kårens mål med resursen, chefredaktörens mål med resursen, relationer mellan chefredaktör och kår, redaktionens sammansättning, tidsaspekten (chefredaktör sitter ett år), arvet från föregående chefredaktör, samt chefredaktörens roll.

Faktorer inverkande på målsättning är:

oklar formulering i Verksamhetsplan rörande tidskriftens funktion, ett inneboende motstånd i redaktionen att skriva om kårpolitik, distributionsform som påverkar funktion som kårpolitiskt organ, oklar bild av läsaren, skilda målgrupper för kår och chefredaktör.

Som systemmodellen under Tidskrift som system beskriver kan vi vid Organisatorisk struktur finna fullmäktige, styrelse, den formella styrningen, vid Verksamhetsformer finns arbetssätt, informell styrning, vid Resursfördelning finns ekonomi, teknik, vid Verklighetsbild finns idéer om målsättning, ideer om roller inom organisationen, vid Personalstruktur finns redaktionens sammansättning, yrkesroller, personliga relationer samt grupproller.

Den komponent som förekommer mest hos faktorerna är chefredaktören. Därav anser vi det som relevant att belysa dennes vikt i systemet.

Chefredaktörens viktiga funktion, en central komponent och faktor

I och med att Filosofens läsare i huvudsak är studenter på Linköpings universitet och att studenterna på filosofiska fakulteten i egentlig mening äger tidningen kan man anta att marknadsmässiga krafter inte styr innehållet i tidningen. Den marknad som eventuellt kan påverka innehållet är de annonsörer som delvis finansierar tidningen men dessa måste antagas vara "nöjda" med att den enda tidning som explicit distribueras för fakultetens studenter är just Filosofen varför ingen konkurrens kan påverka innehållet. Övriga massmedier som i huvudsak fokuserar på universitetet distribueras liksom Filosofen gratis till studenterna och kan därför inte betraktas som ekonomiskt konkurrensskapande gentemot Filosofen. Innehållet är ur denna synvinkel helt kanaliserat genom omdömet hos chefredaktören. Dock finns, enligt stadgar, om missnöje kring innehållet i mediet möjlighet att avsätta sittande chefredaktör om skälen skulle, av fullmäktige, skattas som tillräckliga.

"Generellt sett har människor i allmänhet säkerligen i och med medieutvecklingen blivit alltmer välinformerade, vilket torde vara av godo. Ett problem i detta sammanhang är dock vilka frågor vi informeras om och vilka som "försvinner" i det allmänna informationsflödet. Massmedierna har ju en förmåga att rikta uppmärksamheten mot vissa frågor eller områden på bekostnad av andra. Man kan likaså undra hur kvaliteten på informationen egentligen är, vilka kvalitetsnormer som över huvud taget är rimliga med mera." (Nordlund, s. 1)

Juridiskt sett är det ansvarig utgivare som ensam ytterst ansvarar för innehållet i en tidning eller tidskrift (Hadenius 1997:25). I Filosofens fall är ansvarig utgivare och chefredaktör och redaktionschef en och samma person. Denna person värderar det material som skall tryckas i tidningen samt redigerar och bestämmer vad som slutligen skall bli distribuerat mot läsaren. Självklart är det i Filosofens fall chefredaktörens värderingar som styr innehållet i Filosofen men till vilken grad? Hur mycket av dennes personliga värderingar och sociala förbindelser styr den information som sprids till läsarna? Med tanke på att chefredaktörens arbetsgivare (fullmäktige) och en del av dennes objekt för journalistisk granskning (fullmäktige, styrelse) fungerar som de största informationskällorna kan innehållet vara format att spegla åsikter och värderingar som stöds av styrelse och fullmäktige. Linköpings filosofen är ett organ för StuFF men det är i chefredaktörens roll som granskare som de sociala förbindelserna kan ge upphov till frågor rörande trovärdighet och opartiskhet.

För att ytterligare belysa chefredaktörens centrala roll visar vi en modell av de kopplingar som denne är mest påverkad av. Streckens antal indikerar grad av påverkan där tre är mest och ett är minst på verkan. Modellen visar inte hur chefredaktören påverkas, den visar endast förhållanden mellan grad av påverkan.

Fig.5: Chefredaktörens relationer

De fält som är rektangulära (ex. verksamhetsplan) visar att komponenten i fråga är statisk till sin natur, det vill säga att den inte kan förändras efter viss tidpunkt. Förhållandet mellan styrelse och chefredaktör visar på stor grad av påverkan (tre streck) Exempel intervju:

"Samtidigt som jag då skall vara kompis med dem (anm. respondenten syftar till StuFF styrelse) så skall jag granska deras arbete. Och där kan det finnas väldig mycket konflikter". (Takac, bilaga 1:18).

Liten grad av påverkan indikeras av färre antal streck än tre, se Studenter. Exempel intervju:

"Vidare uttrycks att det för chefredaktören skulle vara enkelt att formulera en målsättning med tidningens innehåll om det fanns en läsarundersökning att motivera innehållet med. "-Här ser ni, jag skall göra en sådan här tidning"."

Modellen visar chefredaktören i en roll som gatekeeper, (Barret, 1986) då allt som skall presenteras i tidskriften passerar genom chefredaktören samt påverkas av denne. På andra sidan produkten (Linköpings filosofen) står läsaren.

Är Linköpings filosofen viktig för StuFF? Om vi ser till StuFFs egna utsagor så är det enligt Verksamhetsplanen StuFFs skyldighet att se till att relevant information om kårens verksamhet finns tillgänglig för de som vill ha tillgång till den. StuFF har även som mål att skapa en tydlig, nära och sammanhållen organisation för studenterna på universitetets orter. StuFF vill också verka för att kårstrukturen vid Linköpings universitet ses över och problematiseras. De organsatoriska relationerna mellan kårerna, LUST (politisk samarbetsorgan mellan kårerna) och Kårservice skall klargöras.

Verksamhetsplanen avslutas med att en studentkår är en demokratisk organisation där varje medlem är obligatoriskt ansluten. Studentkårens legitimitet vilar på att studentkårens röst verkligen kan sägas vara studenternas röst. StuFFs demokratiska styrfunktioner behöver därför synliggöras för medlemmarna och en ständig diskussion vad demokrati innebär måste föras inom StuFF.(Verksamhetsplan) Om nu StuFF själva ser tidskriften som sin främsta informations- och kommunikationsorgan till sina medlemmar, torde det vara däri en stor del av StuFFs mål och diskussioner skall föras.

"Vid vissa typer av frågor eller områden är de flesta människor hänvisade till massmedierna för att få information, bilda åsikter och forma värderingar. Det handlar om förhållanden och företeelser som vi har ingen, eller ytterst liten verklighetskontakt med, eller som vanligen ej förmedlas till oss via andra kanaler. [Š] Likaså skulle vi vara ganska oinformerade om politiska och ekonomiska processer och förhållanden i vårt eget land." (Nordlund, s. 2)

Utifrån synen att Linköpings universitet är ett samhälle kan vi tillskriva Filosofen de egenskaper och funktioner som massmedia bör ha; informationsbärande, granskande och forum för debatt (Hadenius 1997:35).

Utifrån de premisser Nordlund ställer upp skall Filosofen skildra de förhållanden inom filosofiska fakulteten som rör sådant som studenterna normalt inte informerar sig om. Kårpolitik, ekonomi och beslut fattade på sådan nivå att studenterna inte på ett enkelt sett kan förskaffa sig informationen på annat sett än genom Filosofen. Koppla även detta till verksamhetsplanens utsagor rörande StuFF:s skyldigheter (se ovanstående). Med detta i baktanke tillskrivs mediet en oerhört viktig roll. Likaså de personer som arbetar med mediet är viktiga, med tanke på trovärdighet, opartiskhet och kompetens. Chefredaktörens roll som gatekeeper och kommunikator torde därför för StuFF vara av stor vikt.

Intervju av Gabriella Takac.

1.Utbildning

Fristående kurser: Pedagogik 40 p

Beteendevetenskaplig grundkurs 40 p

Kommunikation och samtalsmetodik 10 p

Arbetsrätt 5 p

Program: PA-programmet, fyra sista terminerna

2.Nytta av utbildning för funktion som chefredaktör?

" Inte sådär direkt. Jag hade nog i stort sett kunnat gå vilken utbildning som helst."

Betonar Beteendevetenskap som mest användbar som grund för arbetsuppgifter på Linköpings filosofen.

3.Hur kom det sig att du sökte tjänsten som chefredaktör?

"Jag gillar att skriva............skrev ett år innan jag sökte tjänsten"

Började fotografera - efter möte med fd. chefredaktör iden om att skriva reportage, skrev mer än fotograferade sedan.

"Sen fick jag ett infall"

Pojkvän inkörsport i att han skulle söka tjänst på tidningen.

4.Vilka instruktioner fick du vid tillträde?

"Jag kände till lite om tidningen innan, men aldrig suttit och gjort tidningen"

Vid Valberedningens intervju frågade hon vad som förväntas av henne.

"Det kunde inte valberedningen säga så mycket [om], måste jag erkänna."

Valberedning intervjuar alla sökande till tjänstetillsättningar i StuFF.

"Dem hade en bild av tidningen"

"Så här i efterhand så har det kommit fram. Det här är väldigt sjukt [..] att jag ska egentligen göra ha 20 % information och 80 % tidning......Ingen av oss som är arvoderade nu, visste om det här...rätt tragiskt"

Hon visste att fd chefredaktör gjorde information åt StuFF så hon har fortsatt med det som en naturlig följd.

5.Upplever du att det varit problem; kommunikationen mellan valberedning och dig?

"Nej, men valberedning vet nog inte så mycket egentligen, utan själva överlämningen och kunskapen sker mellan redaktörerna, så är det."

6.Vem ser du som din arbetsgivare?

"StuFF"

7.StuFFs styrelse eller fullmäktige?

"Det är svårt att svara på. Jag ser mer fullmäktige i såna fall, jag ser ju inte styrelsen, för dem jobbar jag ju med. Dem är ju på samma nivå som jag....Dessutom ska jag stå lite utanför och granska. Det vore ju konstigt om jag som dem som arbetsgivare. Det stämmer inte, tycker jag"

Men samtidigt understryker hon att styrelsen har mer kunskap och att kunskap i detta läge är en maktfaktor, även över tidningens utformning.

8.Vilken information förmedlas i tidningen?

"Om sektionens arbete, om StuFFs arbete, om arbetet som har med studenter att göra......Det är StuFFs tidning, det får man inte glömma."

9.Vad är målsättningen med tidningen, konkret?

"Ja, det är en jättebra fråga som vi har diskuterat hur mycket som helst. Om man säger så här:

Om målet var att det skulle va en klar propagandatidning, då tror vi att man skulle ha använt sig av en person på redaktörposten som faktiskt har en bakgrund, mycket längre bakgrund i StuFF. Som kan StuFFs frågor, som kan det politiska spelet. Jag kan ingenting om det, allvarligt. När jag kom in hit...frågade dem mig; -Kan du nåt om kåren? Jag har tittat lite i handboken, sa jag....Nu under året ..har jag lärt och jag vet att visst, jag måste liksom täcka in, eller måste inte, det är ingen som kan säga vad som ska stå i tidningen, men eftersom det är en StuFFtidning och det är kårens främsta informationskanal så är det ju inte konstigt att jag skulle skriva om vad kåren gör, eller, ju, så kan jag nog säga."

10.Är det målsättningen alltså, att skriva om kåren?

"Syftet med tidningen är....Gud! Om man säger så här. Om man går den långa vägen......man tvångsuttaxerar ju penger av människor, ah. För dem pengarna så har man anställt en massa personer. Det finns en kår då, som ska sköta om det här, och dem pengarna går b la till utbildningsbevakning, till att föra diskussioner på en massa olika nivåer. Och då är frågan. Ska det här ske i det tysta? Ska det liksom bara göras? Folk betalar in pengar till nånting o sen så , faan, det spelar ingen roll vart dem pengarna går liksom. Dem går till nånting bra, hoppas vi.

....Så att i det läget finns tidningen då inom kåren. Då har dem betalt en person som ska se till att berätta vad studenter gör för studenter."

 

"Alla läser förmodligen inte allt i tidningen så syftet är liksom inte att försöka tilltala alla, man försöker ju göra tidningen då soim på något sätt skall vara en blandning, försöka hitta olika saker som kanske kan tilltala någon. ....Så syftet är ju inte bara att föra ut vad StuFF gör, utan att finnas till och visa upp att man finns. Berätta vad som har hänt."

11.Känner du någon konflikt mellan att det skall vara en kanal för StuFF och att det skall tilltala alla studenter?

"Jag tror inte att folk är så intresserade av kårpolitik som kårpolitikerna själva tror. Och därför vill jag ha en blandad tidning. Vi diskuterade det på vårt senaste möte, vårt redaktionsmöte......Lite av problematik är det nog i alla fall. det gäller ju ändå att göra en tidning som folk vill läsa."

Takac säger att hon inte har någon läsarundersökning. Hon uttrycker; att om det fanns en undersökning så skulle hon kunna säga: '-Här ser ni, jag skall göra en sån här tidning.'

"Hade det bara vart en kårtidning, vilket det inte är då, så hade man ju inte behövt anstränga sig så mycket och försöka få folk att skriva om alla andra saker. Då hade jag, till exempel kunnat sitta på en halvtidstjänst och skriva bara rakt av vad dem berättar för mig..."

12.Vilken är Linköpings filosofens målgrupp?

Grovt: Fil fak studenter

"Vem som helst på fil. fak. skall kunna ta tidningen och att, ok, här finns nånting som man skall kunna läsa."

"Den står ju i ställ. Det är rätt avgörande, den läggs inte i några fack. Det innebär i sig att många andra än fakultetens studenter kommer att läsa den. Jag har inte valt ut någon grupp, så..."

123.Att de ställs ut; är det en strategi som ni använder?

"Det är en strategi som inte jag har valt. Den fanns när jag kom, jag kunde göra om den om jag ville."

Takac uttrycker att det är upp till sittande redaktör hur och vad som skall distribueras till läsaren.

"Det finns inte i några stadgar"

"Den ska finnas där om folk vill ha den. Och den går ju åt så att jag tror folk läser den."

14.Har ni några läsarundersökningar?

"Det kommer göras en nu och det gjordes en för tio, fem år sedan. Den hämtar inte jag nåt stöd i, jag har ingen aning om vad det står i den."

15.Hur gör du för att få reda på vad folk vill ha?

"Det är så jävla svårt.."

-egna vänner, de som finns i huset, hör väldigt sällan från vanliga studenter.

"Jag ska ha kontakter med sektioner, styrelse och fullmäktige.Sektioner är det sämre med"

Hon uttrycker att om samarbetet med sektionerna var bättre skulle det finnas mer ideer om vad som hände på Liu.

16.Är du journalist?

"Nej"

Takac är dock med i journalistförbundet och har presskort.

167.Då är du alltså journalist?

"I princip"

18.Reflektioner kring arbetskamrater och organsation hon tillhör.

"Samtidigt som jag då ska vara kompis med dem så ska jag granska deras arbete. Och där kan det finnas väldigt mycket konflikter."

"Jag är bara här ett år. Så ser jag det väldigt mycket på tidningen. Det har jag inte sagt överhuvudtaget. Jag har inte gått in och förändrat i layouten speciellt mycket......Jag ska inte sabba för alla som kommer efter."

 

"Jag vill ha en fast redaktion, vi är ju tolv tror jag som jobbar liksom."

 

Hon bestämmer själv storlek på redaktionen. Hade en redaktion som följde kvar från förra verksamhetsåret, men hon ville ha fler.

Tog kontakt med två klasser på programmet Kultur, samhälle och mediagestaltning i Norrköping. Genom detta kom fyra personer med i redaktionen från dessa klasser.

"De har väldigt annorlunda åsikter än vad jag har"

Hamnar ibland i situationer där hon får försvara att hon ska skriva om kåren. "Det tycker inte jag om." Finns inneboende motsånd i redaktionen (gammal som ny) att skriva om politik.

"Inte ens hälften utav dem som är nu, är kvar från förra året."

Policy att ingen sitter mer än ett år för att få in nytt tänkande.

"Det som är negativt det är att det tar ett jäkla bra tag att lära sig allt...att lära sig program."

19.I hur stor utsträckning får skribenter skriva vad de vill?

Chefred skriver ned bas av ideer och förslag. Vid redaktionsmöte så frågar hom om intresse finns så får någon skribent ta upp en sådan basidé. Om något chefred vill ha med och ingen vill skriva om det, så skriver hon om det själv. Om enskild skribent har eget förslag, så:

"måste tänka på, vem vi gör tidningen för"

"vad den artikeln, den artikelidén har att konkurrera med för andra ideer."

Enligt chefred finns det inom redaktionen en liten grupp "som väldigt mycket utgår från sig själva." Som skriver utifrån jag-perspektiv

20.Vilka har tillåtelse att uttrycka sina personliga åsikter i tidningen?

"Om det passar för artikeln, så är det ok."

"...det är jag som bestämmer hur texten ska se ut, om man ska va krass."

21.Vem granskar det du skriver?

"Ingen" (förutom korrekturläsare)

 

"Jag vill helst ha 28 sidor...basera mer på text och färre bilder."

22.Den politiska ledaren?

Finns ingen bestämd mall, hon förmedlar uppdraget att skriva politisk ledare;

"hade kunnat vara nån i fullmäktige men jag valde styrelsen."

Ledare och Gästkrönika behandlas av chefred endast formmässigt (stavfel och liknande)

23.Ser du dig som politiskt neutral?

"Ja, absolut. Men samtidigt så, visst jag står ju här, jag var valförrättare igår; '-gå och rösta på StuFF', liksom, trala la la la."

"Men samtidigt så ser jag mig själv som en del i StuFF, för jag är det."