2. Kommunen
Denna studie råder under särskilda betingelser genom att den genomförs under period
där den politiska och organisatoriska strukturen inom Linköpings kommun genomgår
förändringar. I september genomfördes riksdags-, landstings-, och kommunalval där det
i Linköpings fall innebar en oklar utgång vilka partier som efter mandatfördelning
skulle ta det ledande ansvaret för den kommunala förvaltningen. På grund av dessa
organisatoriska oklarheter kring styret av Linköpings kommun blir en studie av densamma
inledningsvis svårhanterlig. Särskilt gäller detta kommunala angelägenheter
såsom IT som genom förändrat politiskt styre kan genomgå förändringar. Det har
framkommit under studien att sådana förändringar ägt rum kring kommunens arbete kring
IT. Särskilt gäller detta de organ som handhar och har ansvar för de IT-projekt som
initierats och planerats. Detta sätter även svårigheter i att identifiera de personer,
förtroendevalda som tjänstemän, vilka kan komma i fokus för intervjuer.
Under början av december kommer valberedningen att sammanställa partiets nomineringar av
ledamöter och ersättare till nämnder, styrelser och utskott. Den 15 december
förrättar fullmäktige val, sannolikt efter valberedningens förslag.
Fullmäktigeutskott tillträder omedelbart. Den 1 januari 1999 tillträder de nya
nämnderna och styrelserna, liksom kommunalråd och kommunstyrelse.
Kommunfullmäktige är Linköpings "riksdag" med 79 ledamöter. Kommunstyrelsen
är dess "regering". Kommunledningskontoret med sina kanslier/tjänstemän kan
sägas motsvara de olika "departementen". Efter valet hösten 1998 har en
allians bildats mellan socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De saknar
tillsammans tre mandat för att bilda full majoritet, därför kommer de att söka breda
lösningar för sina förslag. I Linköpings kommun finns också fem beställarnämnder
och tre myndighetsnämnder. Till varje beställarnämnd hör ett kansli med tjänstemän.
Varje myndighetsnämnd har ett tjänstemannakontor.
Fullmäktige :
Kommunfullmäktige är Linköping kommuns högsta beslutande församling och har 79
ledamöter och 42 ersättare. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av övergripande,
principiell natur och i andra ärenden av större vikt för kommunen. Kommunfullmäktige
har bl.a. att besluta i frågor om;
-mål och riktlinjer för verksamheten
-budget, skatt och andra ekonomiska frågor
-kommunens organisation och verksamhetsformer
-val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
-val av revisorer och revirorsersättare samt
-årsredovisning och ansvarsfrihet.
Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kommunallagen eller andra
författningar. Fullmäktiges kanske viktigaste uppgift är att stödja demokratin och
bidra till att den hålls levande och fördjupas
Kommunstyrelsen :
Kommunstyrelsen är kommunens "regering" och bereder de ärenden som ska tas upp
i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutar också i vissa övergripande frågor för
hela kommunen samt i näringslivs- och sysselsättningsfrågor. Kommunstyrelsen har
ägaransvaret för de kommunala bolagen. Kommunstyrelsens huvuduppgift är att leda och
samordna kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och bolagens
verksamhet. Kommunalrådsberedningen bereder kommunstyrelsens sammanträden, men har inte
rätt att fatta beslut. Det finns också ett planeringsutskott som bereder långsiktiga,
strategiska frågor. Kommunstyrelsen har hand om kommunens ekonomiska förvaltning och är
lönemyndighet.
Kommunledningskontoret :
Stab Kommunledningskontoret är underställt kommunstyrelsen och leds av
kommundirektören. Kommundirektörens stab arbetar bland annat med kommunövergripande och
kommungemensamma frågor. Det gäller t.ex marknadsföring, information, personalpolicy
samt utvecklings- och förändringsfrågor. Staben är engagerad i kommunens
internationella kontakter.
Inom kommunledningskontoret finns tjänstemannakanslier för kommunstyrelsen och de fem beställarnämnderna
. Kanslierna bereder ärenden åt respektive styrelse/nämnd. De ska se till att de beslut
som fullmäktige fattar också genomförs. Med kommunfullmäktiges mål och ramar som
grund, upprättar beställarnämnderna verksamhetsplaner och kvalitetsbeskrivningar.
Beskrivningarna anger standard och omfattning av produktionen. Därefter genomför man
upphandling, förhandlar och sluter avtal med lämpliga utförare . I den
kommunala produktionen är varje verksamhetsområde organiserat i resultatenheter, som
självständigt har att utföra de tjänster som avtalats med beställarnämnderna.
Beställningar läggs också hos icke-kommunala enheter, främst gäller det tekniska
nämnden, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. Såväl privata entreprenörer
som föreningar/kooperativ och "avknoppade" kommunanställda driver sådan
verksamhet.
Ovan presentation av kommunen är hämtad från elektroniskt dokument vid Linköpings
kommuns hemsida:
Gå
dit
2.1 Kommunens marknad och aktörer
I den beställar-utföraranda kommunen arbetar blir även språkbruket på de
olika enheterna orienterade efter sina funktioner. En stor del av kommunens arbete sker
inom Produktionen. Inom denna sektor arbetar huvuddelen av de fem beställarnämndernas
utförare. En beskrivning av Produktionens område är viktig i att belysa den marknad som
dels ligger inom kommunens gränser samt den marknad de resultatbärande enheterna och
bolagen har att sälja sina tjänster och produkter. Särskilt intressant är
Produktionens område för den "konsult" inom kommunen som specifikt verkar inom
IT och telematik, LK DATA. Detta företag kommer presenteras mer utförligt längre fram.
Inom Produktionen finns fem olika verksamhetsområden:
Teknisk produktion:
Gatuunderhåll
Räddningstjänst
Trafik och gator
Barn och ungdom:
Grundskolor
Barnomsorg
Fritidsgårdar
Bildning:
Gymnasieskolor
Kunskapslyftet
Informationskontoret
Gamla Linköping
Omsorg:
Hemtjänst
Serviceboende
Sjukhem
Gruppboende
Vreta Kloster
Kommunen äger även en stor företagspark med både
helägda och delägda företag. Denna företagspark bildar ett träd (se nedan).
Företagsverksamheten som är starkt kopplad till beställar/utförarfunktionen har sin
giltighet i kommmunallagen § 16:
Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige
lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars
handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett
aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell
förening, en stiftelse eller en enskild individ.
(Kommunallag 1991:900:Till
källan)
|