6. Avslutande diskussion

Denna uppsats har syftat till att mer explorativt beskriva än att förklara och pröva. Analyser av kommunens hantering av IT och svar på viss del av syftet har redan gjorts i kapitel 2 till 5. Under följande kapitel kommer jag delvis samla faktorer som har med kommunens IT-tänkande att göra, samt föra en diskussion av dess konsekvenser för IT-arbetet inom kommunen.

IT har sin klara tillhörighet till informationssystem . Den moderna informationstekniken syftar i grunden till att realisera ett informationssystem. Informationssystem i sig betraktas ofta, som hörs av ordet, som system av information. Det är självklart att informationssystem innehåller information; "upplysningar" om något som människor kan bli informerade om. Men informationssystem är inte bara ett slags "informationslager". Människor gör saker med och genom informationssystem. Goldkuhl har en viktig poäng i att vidga den begränsade synen på informationssystem till att se informationssystem som handlingssystem (Goldkuhl:1998).

När man förstår att informationssystem realiserar organisatoriska handlingar så förstår man också att informationssystem är viktiga för organisationen, men även att organisationen är viktig för informationssystemen. Säkerhetstänkande är viktigt i dessa avseenden och vi har tidigare sett hur Linköpings kommun hanterar 2000-problematiken. Utan säkra informationssystem blir det svårare att realisera organisatoriska handlingar.

När vi genom Goldkuhls mening definierar informationssystem som organisatoriskt handlande så betyder det också att systemen är en del av organisationens verksamhet. Att utveckla och införa informationssystem blir i detta perspektiv att bedriva verksamhetsutveckling. Systemutveckling är verksamhetsutveckling. De projekt jag tar upp i kapitel fyra pekar på idéer med IT som just rör verksamhetsutveckling. Elektroniska nämnder, ärendehanteringssystem, gemensam standard och geografiska informationssystem som beslutsunderlag, är alla projekt som stöder en sådan tanke. Utveckling av informationssystem har traditionellt drivits av datatekniker, dvs av personer som har teknisk kompetens att realisera sådana system. Självklart behövs en datateknisk kompetens för att skapa datorbaserade informationssystem, men likaväl behövs verksamhetskunskap för att klargöra vilken handlingspotential som ett informationssystem skall ha. Hur kommunen organiserar arbetet med IT-frågor och deras idéer bakom är därför av stor vikt för att bedriva en effektiv verksamhetsutveckling genom IT. LKDATA har haft och kommer att ha en viktig roll i detta avseende.


Möjligheterna till elektroniskt informationsutbyte mellan den offentliga förvaltningen och dess omgivning utvecklas mycket snabbt. Den offentliga förvaltningens interna arbete baseras i allt större utsträckning på IT-baserade verktyg och metoder, där möjligheterna till elektronisk ärendehandläggning kommer att vara en viktig del (Toppledarforum:1996:23). Vi ser inom Linköping vissa beställarnämnders försök som elektroniska nämnder som understryker detta. En ökad andel av den information som kommer in till förvaltningen, kommer via elektroniska förmedlingssystem, t ex e-post. Just e-post och elektroniska förmedlingssystem har varit viktiga i arbetet med denna uppsats. Kontakter med respondenter och sökning av primärmaterial har klart underlättats genom dessa kanaler. Förståelse och uppmärksamhet för dessa möjligheter med informationsutbyte via IT-verktyg mellan kommunen och omvärlden finns hos berörda parter inom Linköpings kommun. Både Eva och Eje framhäver detta och ser man till hanteringen och utformningen av kommunens www-resurs http://www.linkoping.se så understryks detta.

Det har ofta varit så att IT-specialister haft ett stort inflytande över bestämning av informationssystems handlingspotential. Kravställare från verksamheten har inte alltid kunnat förstå och bedöma de delvis tekniskt inriktade systemmodeller som systemutvecklare har arbetat med. De beskrivningar av informationssystem som personer från verksamheten formulerat som kravspecifikationer har ofta varit översiktliga och i avsaknad av detaljerade krav och andra nödvändiga förutsättningar. Detta har lett till att systemutvecklare blivit tvungna att komplettera, ofta utifrån egna antaganden, med mer detaljerade beskrivningar i samband med utarbetande av tekniskt inriktade specifikationer av databaser och program. Sådana modeller har då ofta inte, som sagts, varit genomskinliga för verksamhetens kravställare. (Goldkuhl:1998) Om vi ser till projektet LINGIS finner vi sådana tendenser (se 4.4.5).

Om ser till den första ADB-strategin (se 4. IT-strategier och program) som inom kommunorganisationen tolkades olika, medförde detta ett stiltje för utvecklingen inom ADB-området. (Linköpings kommun:1998:Linköpings kommuns IT-satsning) Kommunen hade en ADB-policy som egentligen tolkas som om man får göra hur man vill, vilket innebär att de idag har ett par system som inte kan kommunicera med varandra, "och vilka andra skulle tillåta det än en kommun." (Karlsson). Problematiken >kan ha med att en resultatenhet inom beställar-/utförarmodellen ska ha betalt för sina tjänster, vilket kan innebära att det finns ett motstånd att tillåta mer centralt styrda regler och policy. Förvaltningar och resultatenheter kunde även inte överta utvecklingsansvar på grund av oklarheter med ADB-strategin.(Linköpings kommun:1998:Linköpings kommuns IT-satsning)

Ett välstrukturerat IT-program kan användas för att överbrygga klyftan mellan verksamhetens ledning och IT-ansvariga och användare ute i organisationen. Men för detta krävs vissa saker. Ledningen behöver skaffa sig grundläggande förståelse för vad IT är och vad det kan användas till, och IT-specialisterna måste uttrycka sig så att andra kan förstå. Som har framkommit i uppsatsen finns det en språkaspekt på IT som bör uppmärksammas. IT-programmet har även formuleringaaspekter att ta tillvara för att kunna upprätthålla en god kvalitet. Vissa nämnder ser även att IT-programmen varit för detaljerade för att kunna passa ett genomförande i verksamheten. Ledningen behöver även vara en föregångare i användningen av IT, vilket även framförs i IT-programmet. Detta försvåras dock av en viss avsaknad av drivkraft inom organisationen enligt Eje. Arbetet med en Ledningsgrupp och Styrgrupp har fungerat bra, där en drivkraft funnits inom dessa grupper. Men med Ledningsgruppens avskaffande kommer kommunen enligt Eje få "..en organisation som kommer att vara totalt oförmögen att hantera den här typen av frågor i annat än rena beslut, en beslutsorganisation. Det borde utvecklas på ett annorlunda sätt om man ska få igång en dialog om det här (IT) (Karlsson). En annan förutsättning för ett effektivt utnyttjande av IT inom den kommunala organisationen är att det finns en tekniskt kommunikativ bas. Nätstrukturen och interna nätverk (intranät) finns utbyggda men en grund att få alla politiker att förses med datorer har inte fåtts igenom än. Eva Joelsson vill att alla politiker ska förses med datorer, men har inte fått igenom det än. Uttycker dock att det kan vara bra att varje enhet först internt tänker igenom varför och hur det ska läggas upp. Redan i ett PM daterat 1996-10-02 till Kommunstyrelsen från Styrgruppen diskuteras anslutning av förtroendevalda. Bakgrunden är Kommunstyrelsens policybeslut den 19 mars 1996, 154, som ger riktlinjer för förtroendevaldas anslutning. Styrgruppen tolkar detta beslut så att det ligger på varje nämnd/styrelse att själva besluta om inköp av datorer, program, kommunikationsutrustning. Vidare att det är upp till den förtroendevalde själv att begära detta hos sin nämnd/styrelse. (Linköpings kommun:1996:PM om politikeranslutning och standard) IT-programmen i sig har ändock fungerat som startskott och viktiga dokument i att få gång en dialog och en utveckling av IT inom kommunen.

Kompetensaspekten är mot bakgrund av det ovan sagda även ett hinder som behöver överbryggas. IT-programmet formulerar "krav" på att utbildning och kompetensutveckling av kommunal personal och förtroendevalda ska hållas kontinuerligt. Men enligt Eje ger "vi...inte personerna som finns i organisationen rätt förutsättningar för att kunna jobba med det här hjälpmedlet.." . Finns även viss "teknikskräck" ute i organisationen (Karlsson). Kommunens IT-organ har dock en uppmärksamhet på detta vilket är en förutsättning för att sedermera kunna efterleva kompetenskraven.

Beställar/utförarmodellen i sig ger konsekvenser för styrning, genomförande och användning av IT. Säkerhetsaspekten har uppmärksammats i uppsatsen där kollen av de kommunala bolagen och deras agerande behöver stärkas. Till detta har det funnits vissa missuppfattningar om ansvar där systemägarbegreppet inte fått rätt uppmärksamhet (Videsäter). Att IT-programmet även lägger ansvaret för dess efterlevande på beställarnämnder och styrelser, gör att det kan finnas svårigheter att direkt nå de kommunala enheterna (utförarna). Videsäters poängterande av koncerntänkande och en bolagiserad marknad inom resultatenheter och utförare, medför delvis en styrka men kan försvåra att få igenom koncernövergripande idéer, såsom kommunledning vill att IT skall vara.

Näringslivsaspekten är viktig i förhållandet mellan IT och kommunen. Det första IT-projektet som kommunen var del av var LejoNet, och detta var ett näringslivsprojekt. Just näringslivet, de privata bolagen och föreningar, utgör den stora domänen där yrkesmässig användning av IT pågår och utvecklas. Den offentliga sektorn utgör en stor marknad för IT, men det är främst från näringslivet IT har sin starka drivkraft. Linköpings modell med beställare och utförare, och dess bolag och företag, poängterar mötet mellan en offentlig förvaltningsstruktur och en näringslivsstruktur. Både hos Roland Videsäter, Eje Karlsson och i formuleringar i förslaget till reviderat IT-program (Linköpings kommun:1998:IT-program för kommunen, revidering) används begreppet "koncern" för att på ett klarare sätt påvisa kommunens funktion. Just uppdelningen mellan beställare och utförare kan påverka "koncernövergripande" idéer för IT-användning eftersom utförarna, som är eget resultatbärande, tittar på enhetsnytta än koncernnytta. Därav ingen drivkrafter för koncernen som helhet. (Karlsson)

I det revideringsförslag på IT-programmet som lagts fram under hösten 1998 finns det ett avsnitt titulerat "Förslag till nya åtgärder". Där ser vi en del av IT-tänkande som framförallt Ledningsgruppen ser som möjliga inriktningar vad gäller kommunens satsningar inom IT. De vill:

- Bevaka IT-utvecklingen nationellt och internationellt för samverkan i projekt som gör det möjligt att ytterligare förstärka kommunens unika
profil.
- Kommunen skall använda interaktiva tjänster i syfte att stärka demokratin.
- Kommunen skall bedriva ett systematiskt och konsekvent säkerhetsarbete.
- Ökad användning av IT inom omsorgen.
- IT skall användas för metod- och verksamhetsutveckling.
- Ökad användning av IT i små och medelstora företag (SME) skall stimuleras.
- Utveckling av IT-företag skall stimuleras.



6.1 Modell av IT-organisation

Låt mig ge en modellillustration av Linköping kommuns IT-organisation.
En väsentlig förutsättning för modellbegreppet är att en modell inte gäller observerade fakta sådana de observeras, utan förutsätter att dessa fakta har bearbetats (Andersen:1994:263). Ett väsentligt kännetecken för en modell är dess förmåga att säga oss något om funktioner och relationer som inte är direkt tillgängliga för våra perceptionskognitiva system (Andersen:1994:273). Angånde följande modell så avser den visa dels de IT-organ som är viktiga i kommunens arbete med IT, dels den organisatoriska kontexten, samt de kopplingar mellan organen som är värda att poängtera. Kopplingar indikeras av pilar som visar från-till .



KF står för kommunfullmäktige, KS för kommunstyrelse och KLK för kommunledningskontoret. Omvärld representerar det som ligger bortom en kommunal förvaltning. KF blir här en rent beslutande församling där det är genom KS förslagen kanaliseras. Ledningsgruppen har sitt uppdrag genom kommunstyrelsens försorg och har ett nära samarbete med Styrgruppen. Styrgruppen är här en central instans eftersom den står som gräns mellan Ledningsgruppen och de områden där IT verkar och utvecklas. Styrgruppen är samordnande part för kommunens IT-verksamhet och har stor nytta av Ledningsgruppen som blir rösten mot kommunledningen och de beslutande församlingarna (där de måste tas för att få effekt). Ledningsgruppens dynamik av intresserade och engagerade ledamöter har möjliggjort denna röst. Pilar från KLK-kakan till Produktionen, företagen och Konsult & Service indikerar de anvisningar som kommer från beställarnämnder och kommunledningen vad gäller att IT-program och projekt efterlevs. LKDATA har en central roll som kommunens stora IT-resurs vad gäller drift, underhåll, utveckling och införande av IT-system. De jobbar främst mot enheter inom Produktionen men även som leverantör av system och programvaror till Kommunledningen (främst administrativa system). LKDATA är även beroende av nära samarbete med externa leverantörer och företag (omvärldspilen).

För att kommunen som helhet ska kunna utveckla och införa informationssystem i sin verksamhet, som i Goldkuhl mening syftar till verksamhetsutveckling, krävs det att de olika organen finner ett öppet klimat där dialog är möjlig. Som synes på modellen visar den organisationsbild innehållande Ledningsgruppen. Ledningsgruppen är nu avskaffad och kommunen har nu ingen klar länk (röst) mellan beslutande församlingar och samordnande parter (främst Styrgrupp) (Karlsson).
Med tanke på att kommunen är decentralised i beställar/utförarmodell och att kommunens gränser på så sätt blir otydliga (Roland Videsäter uttrycker det; "..det är ju hål överallt."), är det viktigt att kanaler finns och är öppna med engagerade människor. Den stora frågan för Linköpings kommun i dessa avseenden blir hur man kan etablera nödvändig samordning i en decentraliserad organisation vad avser IT-utveckling och IT-användning? Kommunens IT-tänkande, som uppsatsen sökt finna, är den mall som ger förutsättningar för att nå en nödvändig samordning och ett efterlevande av de mål som sätts med IT. De faktorer jag pekat på har i huvudsak kretsat kring formulering och användande av vissa styrdokument, uppfattningar om IT och dess användning hos berörda IT-organ, samt kopplingar inom och mellan kommunala organ och enheter. Detta sätter faktorer i en kontext som är nödvändigt för att erhålla en så pass korrekt bild av IT-tänkandet som möjligt.