Karl Popper granskar de teorier Karl Marx förespråkar, i verket The Open Society and Its Enemies. Jag har utdragit därifrån viktiga argument Popper för mot den marxistiska doktrinen, där han refuterar marxismens krav på vetenskaplighet och belyser den historistiska materialismen som icke hållbar. Marx vetenskapliga metoder är int att klassas som vetenskapliga enligt Popper, och det historiska studiet av indelningen av människor i klasser är en generalisering som icke är möjlig.

"'There is no more to science than its method, and there is no more to its method than Popper has said.'" (1)

Bakgrund

Sir Karl Popper är för flertalet inom de akademiska världen känd som en av vår tids största vetenskapsteoretiker. Den flora av böcker som han tillgivit oss har varit främst inom områden där lagsamband mellan fenomen är av primär art, dvs. inom naturvetenskaperna.

Utöver detta har även Popper utgivit verk som The Open Society and Its Enemies (här förkortat OSE) och The Poverty of Historicism, som berör det politiska spektrat av vår omvärld, främst då de politiska ideer som stått som arv till Platon, G.W.F Hegel samt Karl Marx och Friedrich Engels. Dessa politiska åskådningar klassar Popper som uttryck för historicism, där han kritiserar dessa teoriers utsagor om att de genom vetenskaplig metod och studie av sociala helheter kan härleda förlopp och framtida händelser inom samhällets utveckling.

Syfte

Det verk som denna essä kommer röra sig kring är The Open Society.. där den kritik som Popper framför mot Marx återfinns i andra volymen av OSE. Kritiken är i huvudsak framställd i kapitlen 13 - 22, under huvudrubriker Marx's Method, Marx's Prophecy och Marx's Ethics. Det är under dessa rubriker i OSE jag gör mitt nedslag i analys av vad Popper låtit nedskriva om Marx politiska program. Jag ämnar inom den ram som denna essä tillåter i korthet framställa huvuddragen av den popperianska framställningen för att förstå Poppers syfte att skriva OSE. Övrig litteratur som varit till vidare hjälp för mig är främst Anders Wedbergs A History of Philosophy - the Modern Age to Romanticism, och (editor)Bryan Magee's Popper. Data om dessa verk återfinns i litteraturlistan, där även övrig behjälplig litteratur jag studerat står.

Poppers motiv

Popper såg sig själv som kommunist under en kort period i sina yngre dagar, men övergav det ganska snabbt på grund av dess totalitära anlete och olämplighet att få bort sociala orättvisor. Mången kanske har intrycket att Popper sedemera helt sett Marx som ond ideolog, utan något värde som bekämpare av orättvisor. Detta är emellertid icke fallet. Popper uppskattar Marx ärlighet i hans teorier, hans försök till utkristalliserande av en bättre värld (2). I mångt och mycket hade Marx rätt om den samhällsbild som under hans livstid var åskådlig. Genom studie av gruvarbetares arbetsförhållanden, utnyttjandet av barn och kvinnor i industrin, och den orestriktiva kapitalismens framfart så påvisade Marx viktiga orättvisor i samhället, han förde luppen mot de områden som var väsentliga för skapandet av en värld där dess folk kan åtnjuta jämlikhet, rättvisa och frihet.

Det var bara det att Marx hade fel i sin analys av människan, hennes sociala väsen, av orättvisans orsaker och hur man kommer tillrätta med problemen. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att när Popper skrev OSE, härjade Hitler i Europa och hotade den friare och mer demokratiska världsordningen. Popper såg allvarligt på den utvecklingen och blev under dessa omständigheter inriktad på om man kan förstå och förklara dessa totalitära ideer som nazism och även den kommunism som florerade i främst Sovjetunionen. Popper såg en fara i dessa synsätt och ägnade då åt att försöka underminera sådana idéströmningar i grundvalarna (3). Kommunismen var den mest utbredda och hade fått stor genomslagskraft, så Popper fann dess grunder - marxismen - som den mest angelägna att kritiskt granska.

Poppers grund

Detta fel, som jag ovan nämnde angående Marx människosyn, ligger enligt Popper i den metod och vetenskapliga syn som Marx tillskriver sig. Marxismen i sin grund ger uttryck för att vara vetenskapligt förankrad. De utsagor Marx ger om människans sociala liv är enligt honom underbyggda av vetenskaplig studie av historien och härledda likt lagsamband inom naturvetenskaperna. I likhet med ett fysiskt system, där man utifrån de ingående delarna och de lagsamband (rörelselagar) de följer, kan förutsäga systemets vidare utveckling till ett visst tillstånd vid en viss tidpunkt, så sökte Marx de sociala lagsamband mellan samhällets komponenter för att utifrån dessa förutsäga det framtida samhällets systemtillstånd.

En konsekvens av att tillskriva ett skeende som vetenskapligt betingat, är att det i så fall måste klara en utomstående kritisk vetenskaplig/teoretisk granskning av dess argument och metod. Det är just på den punkten som Popper slår ner på Marx:

"I believe that it is quite correct to insist that Marxism is, fundamentally, a method. [..] ..must measure it by methodological standards." (4)

Poppers argument i grunden är att visa att ingen vetenskaplig "profet", kan förutsäga sin egna framtida reultat. Han påpekar vidare att det är logiskt omöjligt att förutsäga framtida kunskap, för om så vore så skulle den kunskapen inte vara framtida, utan den skulle vara här nu. En vetenskapsman kan endast genom studie av tidpunkter innan nuet, upprepa de skeenden han studerat och ge en god approximation i en experimentsituation att skeendet kommer att upprepas vid tidpunkt efter nuet, men att de facto postulera att så kommer ske med logisk nödvändighet, är för Popper helt otänkbart.

Jag ska inte här inlinda mig i Poppers vetenskapsteoretiska program, men hans ståndpunkt är direkt ur hans syn på sanningsbegreppet och det induktiva studiet inom vetenskapen. Sanning är för Popper ett regulativt begrepp, det ska stå som riktningsmärke, en strävan att komma så nära den. Detta skall inte ske genom att försöka verifiera teorier - logiskt omöjligt - utan istället skall man utsätta teorierna för falsifikationsförsök för att utröna om det finns andra teorier som är bättre lämpade. En konsekvens av detta är att teorier som inte är falsifierbara, är inte heller vetenskapliga enligt Popper. Alla falsifierbara teorier är dock ej vetenskapliga.

Är marxismen falsifierbar, går det att behandla marxismen profetiska utsagor som falsierbara? Ja, det går enligt Popper, men det är kravet att vara vetenskaplig som inte uppfylls, vilket också inte går att uppfylla när det gäller att förutsäga händelser inom områden där den enskilda människan är involverad. Han menar att förändring i det sociala spektrat är resultat av våra försök att lösa problem, och detta i sig involverar fanntasi, tur och oavsiktliga konsekvenser av våra handlingar (5). Människan är i Poppers ögon en fri individ, där det inte går att behandla de som sociala delheter i grupp/klasser som Marx gör och ge klasserna individstatus, dvs. att de opererar unisont.

Marxs utsagor i poppersk mening

Som jag framhävt tidigare så ser Popper marxismens vetenskapliga anlete som uttryck för historicism. Det är en mångtydig term men i Poppers fall finner jag den stå för tre huvuddrag:

1. Metoden inom de sociala vetenskapliga studiet är historisk, en studie av historien.
2. Studiet kan frambringa kunskap av nödvändiga lagar av social/samhällsutveckling.
3. Dessa lagar blir basen för "profetiorna", utsagor om framtiden som skall vara uppgiften för samhällsstudiet.

Detta binds samman av Marx i att i hans syn är utvecklingen historiskt bunden. Historien i sig är bunden till kapitalet, produktiviteten, och de ägarförhållanden som gäller över dessa. Historien har enligt Marx visat att samhällen är strukturer av konflikter mellan främst kapitalägarna och de kapitallösa:

", the state is an organ of class domination, an organ for the oppression of one class by another;" (6)

Kapitalet rör sig kring produktionen, mellan produktionsförhållandena och produktivkrafterna. Det första refererar till egendomrelationerna kring produktionsmedlen och det andra till arbetskraften - de kapitallösa. Detta utmynnar i de olika klasserna där konflikterna de emellan gäller relationen mellan pr.förhållandena och pr.krafterna.

Marx ville visa att ledtråden till att förstå den historiska utvecklingen går att finna i utvecklingen av relationen melan människan och hennes naturliga omgivning, dvs den materiella världen (7). Den materiella världen i relation till människan är de naturföremål som genom bruk av dem blir till bruksföremål och därigenom tillges de ett värde för människan. Det är alltså ett produktionsförhållande som råder och i interaktion med andra människor i ett samhälle ett ekonomiskt förhållande mellan klasser.

Det är just denna studie av historien som gör att Marx uppställer de "lagar" som gäller i det sociala spektrat, med andra ord 'the laws of economic development'.

Enligt denna ovan nämnda metod, så går de fundamentala krafterna, lagarna, som kommer förgöra kapitalismen - som är en av Marx profetior och önskan -att finna i utvecklingen av den materiella produktionen. När dessa krafter blivit åskådliggjorda, är det enligt Marx möjligt att hitta deras inflytande på de sociala förhållandena mellan klasser inom alla dess aspekter, politiska som juridiska.

Kommentar Popper

Jag kommer här fånga essensen i det Popper har att säga som binds av det ovan sagda. När möjligt kommer jag citera.

Den materialistiska tolkningen av historien som Marx gör skall vi inte ta på allvar, den kan vara givande som förslag för oss att beakta saker i förhållande till dess ekonomiska bakgrund, men att tillskriva den en korrekt beskrivning vore ett fatalt misstag. Marx förutsäger kapitalismens fall utifrån premisser hämtade ur hans ekonomiska historicism, där proletariatets stat kommer uppbringas för att slutligen upplösas i ett klasslöst samhälle. Men följer denna andra konklusion? Popper finner inte det vara fallet. Att utifrån två klasser blir till en -proletariatet-, så följer det inte att det blir ett klasslöst samhälle.

"Classes are not like individuals" (8)

Vi har ingen rätt att generalisera individer till en grupp för att sedemera behandla den som individ. Detta är en viktig punkt för Popper, han ser människan ur individperspektiv där hon genom handlingar kan handla gott eller ont och där även bestämda handlingar kan få oanade konsekvenser. Hon är såtillvida fri och indeterministisk som social varelse i grunden men är också påverkbar och emotionell. Att människan skulle vara bunden av det ekonomiska kapitalets historia är sålunda otänkbart.

Marx användning av begreppet historia och dess utveckling gör även Popper uppmärksam. det är viktigt att framhäva att "historiska teorier" skiljer sig från vetenskapliga teorier inom naturvetenskaperna I historia är skeenden, fakta, ofta kraftigt begränsade och kan inte bli upprepade av vår vilja. De s.k. källorna man har tillgång till i historia avspeglar bara sådana fakta som är tillräckligt intressanta för studiet, källor som inte överenstämmer med den grundläggande teorin behandlas inte (9). Detta kan även gälla inom naturvetenskapen, men skillnaden där är att man kan studera system upprepade gånger inom en isolerad miljö. Källorna för den isoleradre miljön är mer offentliga och exakta än den historiska miljön som är nästan omöjlig att studera isolerat där man har med mänskliga handlingar att göra.

Detta innebär att historia är olika historiska tolkningar av tidigare skeenden. dvs det finns inte en historia utan flera beroende på de frågeställningar man utgår ifrån. Den ekonomiska historien är en aspekt, en historisk tolkning, men den är inte på något sätt vetenskapligt determinerande för alla övriga historiska tolkningar. Historia i sig har ingen mening, men vi kan ge den en mening:

"'History' cannot do that; only we, the human individuals, can do it, we can it by defending and strengthening those democratic institutions upon which freedom, and with it progress, depends. [...] Instead of posing as prophets we must become the makers of our fate."(10)