Sammanfattning

Den här uppsatsen behandlar frågor kring modern informationsteknik och offentlig förvaltning. Uppsatsen gör en explorativ studie av Linköpings kommuns hantering av dess IT-arbete. Det informations- och medievetenskapliga perspektivet operationaliseras i uppsatsen genom begreppet "IT-tänkande". Detta begrepp, som jag själv inför, avser att belysa hur berörda parter ser på användning och utformning av IT och IT-stödjande aktiviteter. Inom dessa aspekter finns även ett antal styrdokument (IT-strategier, visioner och program) som särskilt uttrycker sig om användning och utformning, samt de resultat av hur dessa styrdokument används. För att hitta IT-tänkandet ligger det också i uppsatsen syfte att identifiera berörda parter, främst så kallade IT-organ, samt kartlägga vilka egenskaper och konsekvenser detta får för kommunens IT-arbete. I den analytiska delen ges även en modell av den IT-organisation som underbygger kommunens IT-arbete och den kopplas till de synsätt om IT-tänkande som framkommit i studien. Syftet inför en term "IT-tänkande" som avser berörda parters idéer, hantering, styrning och tolkning av kommunens IT-arbeten och projekt. Till detta räknas även Linköpings kommuns IT-program.

Metoden är kvalitativ och explorativ. Tekniker är studie av primär- och sekundärmaterial. Till det primära räknas handlingar från kommunala organ samt tre intervjuer som genomförts. Dessa personer är även att ses som viktiga för den bild av kommunens IT-tänkande som denna uppsats syftar att ge. Dels gäller det huvudpersoner inom politiker- och tjänstemannakåren, dels gäller det huvudkonsulter för strukturering av IT-systemen och drift och utveckling av desamma.

Denna studie råder under särskilda betingelser genom att den genomförs under period där den politiska och organisatoriska strukturen inom Linköpings kommun genomgår förändringar. Särskilt gäller detta kommunala angelägenheter såsom IT som genom förändrat politiskt styre kan genomgå förändringar. Det har framkommit under studien att sådana förändringar ägt rum kring kommunens arbete kring IT. Särskilt gäller detta de organ som handhar och har ansvar för de IT-projekt som initierats och planerats.

Uppsatsen beskriver hur kommunens IT-organ är sammansatta och hur de behandlar vissa frågor om rör IT. Aspekter som rör 2000-problematiken tas upp som en viktig del i kommunens hantering av IT. De särskilda visioner och program som finns för kommunens IT-arbete beskrivs och analyseras. I detta ligger även beskrivningar av vissa IT-projekt som kommunen initierat eller medverkat i. Basen för kommunens arbete med IT kom i och med Ledningsgruppens formulering av en IT-vision. Denna första IT-vision antogs av kommunfullmäktige den 30 maj 1995. Efter detta reviderades och konkretiserades visionen till att anta formen av det första IT-programmet för IT vilket antogs av kommunfullmäktige den 26 november 1996.

Om vi ser till IT-organen så till Kommunstyrelsen knöts en Ledningsgrupp, bestående av förtroendevalda, fem till antalet. Denna grupp har inte haft en verkställande funktion, utan varit den instans där IT-frågor särskilt drivits och initierats. Till Ledningsgruppen knöt dem en stor grupp tjänstemän (Styrgruppen) från olika delar av kommunen för att få samstyrning av IT-frågor som kan vara av särskilt intresse för kommunen. Styrgruppen är på så sätt den instans som ligger närmast områden utanför kommunledningens gränser. Styrgruppens ledamöter är inte förtroendevalda utan är personer som arbetar både inom kommunledningskontoret men även de som agerar inom utförarenheterna. Ledningsgruppen är från och med årskiftet 1998/1999 avvecklad. Kommunstyrelsen tar över gruppens uppgifter och däri även IT-programmets utformning.

Ett viktigt IT-organ inom IT-arbetet är LKDATA , en enhet vi finner inom Konsult & Service (K&S). LKDATA är IT-resursen inom Linköpings kommun och är för närvarande formerad i fem operativa enheter.

I den avlutande diskussionen ges en mer samlad bild av IT-tänkandets konsekvenser i kommunens hantering av IT. Sambandet mellan organisation och informationssystem tas upp. Konsekvenser kring oklarheter med ADB-strategier och IT-program visas. Drivkrafter och kompetensutveckling är vidare viktiga faktorer för en realisering av effektiv IT-hantering. En modell som visar de berörda IT-organen och kopplingar de emellan ges för att poängtera samband mellan organens IT-tänkande och konsekvenser. Kommunens IT-tänkande, som uppsatsen sökt finna, är den mall som ger förutsättningar för att nå en nödvändig samordning och ett efterlevande av de mål som sätts med IT. De faktorer jag pekat på har i huvudsak kretsat kring formulering och användande av vissa styrdokument, uppfattningar om IT och dess användning hos berörda IT-organ. Kopplingar inom och mellan kommunala organ och enheter har uppmärksammats vilket sätter faktorer i en kontext som är nödvändigt för att erhålla en så pass korrekt bild av IT-tänkandet som möjligt.