2002-10-24 00:17

Borde sova för länge sedan nu... Men har suttit och pysslat med den här sidan. Är opererad, har fått tre omgångar cellgift, har blivit stammis på sjukan och ska snart in och kolla lungor och mage med datortomografi.

Det är svårt att behålla maten när nerverna ligger på utsidan och skaver. Tänk om... Dagens förra cig resulterade i en använd spy-påse. Är röksugen, men kan inte bestämma mig för om det är värt risken. Fast det är klart. Är magen instabil så kan den ju lika gärna vända så sover jag bättre sen. Synd på maten jag lyckats få i mig bara.... Hoppas att en del hunnit komma ut i systemet.

Satte mig egentligen för att skriva klart min berättelse, men orkade bara inte tänka tillbaka så långt just nu. Istället blev layouten klar och det jag hade klart inskrivet.

Konstigt, min explorer har slutat läsa teckenstorlekar ordentligt. Är det så i din också? Den här texten har blivit alldeles för stor där. Testa i Netscape så får du se skillnaden, eller den nya Phoenix.

Nä - jag chansar på den där ciggen. Godnatt

2002-10-25 20:38

Skulle precis till att lägga upp dagens uppdatering när mamma ringde. Mormor ligger för döden. Så det blir inte mer gjort på den här sidan idag. Det känns inte riktigt aktuellt.

2002-10-25 21:17

Mormor lever ännu.

Igår vände min fysik tillbaka till det normala efter förra cellgiftsomgången. Det är verkligen en höjdare när man plötsligt känner sig alldeles normal igen. Inget illamående och en frisk aptit.

Jag sov som en klubbad oxe inatt. Sofie är hos sin pappa och Nisse var visst oxå trött. Jag vaknade strax före 10, gick upp och tog mina mediciner, hämtade tvätten i tvättstugan och gick och la mig igen. Mmmm!!

Nu på kvällen har jag varit ute i vår gårdslokal och ätit gott i glada vänners lag. Närmaste grannen fyller år. Jag har inte mått illa en enda gång idag!

Godnatt

2002-10-29 00:30

Hmm? Fick en påringning om att datumet inte stämde här. Det är ju inte april heller... Hoppsan! Nu är det fixat...

Idag har vi haft ett härligt höstväder och nu när jag var ute för kvälls-ciggen var det frost. Inte precis den natten man vill att pannan ska vara sönder.
Jag har fått något el-fel i hallen vilket gjorde att det gick en fas av huvudsäkringen. Tack och lov var det ju ett enkelt fel att avhjälpa. Säkringen alltså. Resten får vara till i morgon. Under tiden tänker jag inte ens försöka tända i hallen. Tänk om säkringen går igen. Vi har ingen nyckel till rummet med dom säkringarna längre eftersom något ljushuvud envisades med att stjäla utrustningen till parabolen förra vintern. Inte en - utan två gånger på raken. Natten efter dom hade satt in en ny så försvann
den med. Det är inte lite fräckt.

Appropå att jag får mycket hjälp av grannarna...
Idag "anställde" jag ett av de lite större grannbarnen.
Så nu är äntligen den biten gräsmatta som skulle vändas gjord. Det tog honom en timme. Det har stört mig att jag inte har kunnat göra det själv och jag hade förmodligen gett mig på det förr eller senare i alla fall. Och sedan
hade jag suttit där med ont i ryggen igen. Men det är ju så svårt att låta bli! Till våren kanske jag kan göra resten av arbetet själv, hoppas jag. Men ska jag vara realistisk så kanske jag blir tvungen att leja bort det i alla fall.
Jag saknar verkligen att kunna jobba i trädgården. Inte för att det är så mycket att göra där just nu i alla fall - men ändå.

En granne är störtförälskad och gav sig på att möblera om sitt kök idag. Av henne fick jag en kökssoffa, så nu har jag också möblerat om :o) Så som vi ställde den kan jag inte ha det. Vi får väl se hur det blir om man ställer den på andra hållet i stället. Blir inte det bra så åker den ut.

Inte sjutton kunde jag låta bli trädgården heller i det vackra vädret. Nu är ett par buskar ansade och en del av gräset krattat. Vilken skillnad det gör!

Idag har jag inte hunnit sova någon middag något så jag somnade i soffan efter cityakuten. Varför sover jag inte i soffan lite oftare? Det är ju skönt.

Inatt ska jag sova som en prinsessa!!
Jag har lagt en bäddmadrass till i sängen så nu är den riktigt mjuk och skön. Jag saknar verkligen min vattensäng, hoppas att det här åtminstone är nästan lika skönt.

Hemsjukvårdssköterskan var här och hälsade på och vi gick igenom hur allting fungerar. Det kommer verkligen underlätta att ha tillgång till hemsjukvården. Nästa gång jag lyckas med konststycket att bli uttorkad behöver jag inte lägga in mig utan kan stanna hemma och få mitt dropp här. Det tror jag både barn och hund uppskattar. Jag vet att jag kommer göra det!

Jag ringde sköterskan på cytostatika-avdelningen idag.
Frågade om det där med håravfall. Det är en hel del hår som fortfarande växer så jag undrade om det kommer bli mer håravfall eller inte. Det kommer det tydligen så jag fortsätter väl mina räder med rakapparaten på huvudet. Det är liksom smidigare att ha det ordentligt kort under peruken.

Nä, nu ropar sängen på mig. Godnatt

2002-10-29 23:23

Jag har haft en jättebra dag. Dom här dagarna när jag inte mår dåligt pga cellgifter och annat är verkligen en höjdare. Jag mår nästan som jag gjorde innan allt det här började.

Idag tog jag Nisse med mig och gick ner till Lerum. Bilvägen är det ca 4 km. Utan min rullator hade jag aldrig vågat, men med den så behöver jag inte bära något och så har jag alltid sittplats med mig.

Jag kom hem igen trött och nöjd och hade handlat mjölk, födelsedagspresent till en av alla mina bröder och en Halloween-klänning till Sofie.

Frampå kvällskvisten kom Sofie hem igen.
Jag hoppas att det är gott väder i morgon också. Då blir det promenad till biblioteket med barn och hund. Jag är på jakt efter beskrivningar på vad och hur man kan göra med små pärlor. Hej å hå vilken redig mamma man kan vara ibland... Men det känns ganska viktigt just nu att jag har "kvalitetstid" med Sofie.

Det enda molnet på himlen just nu är att magen har tvärnitat igen pga mina mediciner. Såå gott är det inte med russin. Men jag får väl sitta här och pula tills jag fått i mig i alla fall halva paketet. Ett sånt där litet paket alltså.

Läste igenom vad jag har skrivit förut här. Liten uppföljning kanske. Fastighetsskötaren var här och såg över elen i hallen. Han hittade inget fel och allting fungerar nu. Mysko! Det här med dubbla bäddmadrasser var precis så skönt som jag trodde! Häääärligt!! Teckenstorleken i Explorer har jag lurat med hjälp av Stylesheets. Så nu ser det ut som det ska även där.

Det var alldeles hemskt vad röksugen jag är idag. Kan det vara så att jag omedvetet försöker röka ikapp... eller möjligen röka så mycket som möjligt innan jag får se röntgenbilderna av mina lungor... Inte sjutton vet jag.

2002-10-31 13:03

Halloween...
Vad sjutton har vi det här för?? Jag har pratat mycket med Sofie om det och hur det egentligen ska firas här. På lördag ska vi tända ljus för min mormor som gick bort igår och för Sofies farfar som ingen av oss träffat.
Men ikväll ska Sofie på Halloween-fest i gårdslokalen. Jag kanske är dum men - festen är okej, men att gå ut och tigga godis är inte okej. Jag tänker inte släppa ut henne på det i år heller. Vi köper hem lite gott och myser själva istället. Med levande ljus för våra döda.

Lite cancer-prat...
Den här veckan är som jag sagt förut väldigt lugn.
Kroppen sköter sig som den ska och jag känner mig alldeles normal. Men jag är för första gången sedan i somras rädd. Rädd för vad datortomografin ska visa på måndag. TÄNK OM!! Tänk om jag har cancer i lungorna, levern, njurarna, tarmarna... Jaja, jag vet. Inte måla fan på väggen och inte ta ut något i förskott... men tänk om!!! Besked får jag förhoppningsvis den 12'e november då jag ska träffa min läkare nästa gång.
Är det någon som vet hur stor viktförändring som krävs för att de ska vara tvungna att räkna om dosen på cellgifterna? Det är FEC jag får.

Mormor...
Sofie ville åka till sjukhuset till min mormor när vi fick dödsbudet igår. Efter att ha pratat med Johnny, Sofies pappa, om det så åkte vi dit. Det var mamma, hennes man, min hel-bror, min halv-bror, Sofie och jag.
Vi hade en fin stund där tillsammans och Sofie och min mamma hjälptes åt att göra fint i sängen med blommor, några små fina stenar och ett äpple. Mormor klarar sig inte utan ett grönt äpple varje dag. Det var härligt att se dom pyssla med detta tillsammans. När vi var klara på sjukhuset så åkte vi till den kyrkogården som mormor ska ligga på och tittade på minneslunden och gravarna. Det är mycket att förklara för den som är liten.
Om vi nu ska koppla detta till min sjukdom (jäkla egoist... eller?) så tror jag att det är bra för Sofie att delta i detta kring mormor. På det viset ser hon vad som händer, rent praktiskt, när någon dör och att det inte är otäckt.
Tack Mormor! Ikväll ska vi försöka hitta vilken stjärna du sitter på och vinka till dig.

2002-11-03 19:03

Så var då denna vecka till ända. Vi har avslutat den med ett hejdundrande kalas till min lillebrors ära. Han fyllde 18 år den här veckan. In bland alla skålar till honom skålade vi naturligtvis för vår bortgångna mormor också. Hon dog ju på hans födelsedag den här veckan.

Sofie stannade kvar hemma hos min mamma eftersom jag ska till sjukhuset tidigt i morgon bitti. Jag ska på datortomografi för att utesluta cancer i mjukdelar och organ i överkroppen. Det är inte för att det är någon som misstänker något.... men rädd är jag ändå. Det går liksom inte att komma ifrån.

Resten av veckan blir inget kul. Jag kommer att bo hemma hos mamma och Sofies pappa bor här med henne. Så jag lär inte skriva här på ett par dagar. På måndag är det som sagt datortomografi, på tisdag provtagning, på onsdag cellgiftomgång 4 och på torsdag en skelett-SCINT. Hejåhå.

2002-11-07 21:40

Och inte sjutton blev det några cellgifter igår inte... Jag hade för dåliga värden. Men efter provtagning idag så är jag välkommen i morgon istället. Jag tycker inte om när planeringen svänger runt på det här viset. Det är iof bra för hemsjukvården som inte behöver komma hit på lördag. Men det är mindre lyckat för Sofie. Hade jag fått i går så hade jag (hoppas jag) stått på benen igen när hon kommer hem på söndag. Nu kommer jag att vara mitt i... Men det får gå ändå.

Vad jag gör hemma redan? Sofie har åkt till Småland med sin pappa för att hälsa på Farmor och sina Farbröder och kusiner. Borta bra, men hemma är ändå bäst! Vi har inte riktigt samma åsikt om innetemperaturer :o)

Datatomografin gick bra. Jag trodde att jag skulle häva kontrastvätskan och sedan ha frigång, men inte då... Den skulle drickas i sakta mak under två timmar. Såå gott är det inte!

Provtagning och invägning på tisdagen gick med flygande fanor medan mamma väntade. Jag hade inte minska mer än tre kilo och det gör varken till eller från på styrkan på cellgifterna. Då var det inte därför jag blev så dålig förra gången. Jag trodde jag hade minskat mer. Då är det bara cm och inte kg jag har tappat. När jag var klar på sjukhuset blev det en vända till mormors lägenhet för genomgång av kläder, skor och sådant. Dagen avslutades med "familjemiddag" hemma med Sofie och hennes pappa, Johnny. Sedan taxi hem till mamma.

Igår sov jag så hårt på morgonen att jag inte hörde när alla stökade runt i omgångar på morgonen. När jag vaknade så var jag ensam hemma. Sköönt!

Idag har jag varit på det andra sjukhuset halva dagen. Först upp till nuklearavdelningen för insprutning av isotoper. Sedan ner till centrallabbet för provtagning. Sedan fick jag slå ihjäl en 2-2,5 timme i väntan på mina 20 minuter i gammakameran. Hon lovade att det skulle vara klart tills jag ska till läkaren på tisdag. Den dagen blir tuff... Då får jag svaret från både datortomografin och dagens skelett-SCINT. Har cellgifterna fungerat? Har jag mer cancer? Ska vi fortsätta enligt ursprunglig plan eller byta behandlingsmetod? Usch ja! Nervöst är det...

2002-11-09 23:17

Igår fick jag mina cellgifter. Det var också premiär för min "snabbkoppling". Vilken skillnad! Att bara få ett stick genom huden och inte in i någon åder. Att inte ha några slangar hängande från armen utan från bröstkorgen istället. Inte dumt alls. Jag rekommenderar detta å det bestämdaste!

Den här gången har jag laddad ordentligt i kylskåpet med sådant jag kan tänka mig att äta. Har också köpt olika sorters drycker för att inte ha någon ursäkt till att inte dricka. Hittills går det bra. Jag SKA hålla mig från sjukhuset!!

Dom pratar ju om att smaklökarna kan få fnatt - den här gången har dom fått det. Det är en märklig känsla när choklad smakar apa... Hoppas att det går över snart.

Förberedd på svettningar och annat på natten så klarar jag mycket bättre av att hantera det också denna gång. Sedan igår har jag inte sovit mer än två timmar i stöten. Sen har det varit dags att torka pannan, eventuellt byta nattlinne, vända på kuddarna och dricka.

Hemsjuksköterskan har hunnit vara här två gånger redan. Visserligen med ärendet att lämna grejer jag behöver, men ändå. Det är skönt att hon håller lite koll på mig.

I morgon kväll kommer Sofie hem och hon har morfar med sig. Han stannar till på tisdag. Det är också skönt. Då tar han hand om både mig och Sofie tills det värsta är över. Jag kan koncentrera mig på att dricka och eventuellt äta lite.

2002-11-15 23:07

Ville bara lämna ett litet livstecken...
I morgon sätter jag mig förmodligen och rapporterar om veckan som har gått. Det har varit en vecka full med olika besked.

Ett livstecken från mina läsare här hade varit kul... En liten rad i gästboken, kanske?!

2002-11-16 14:16

Här skriver jag bara av vad jag låg och skrev i sjuksängen
den 12/11 08:45

Hade tänkt att sätta mig och skriva igår om hur bra det gått efter cellgifterna denna gång.

Fredagen, behandlingsdagen, gick som vanligt. Jag kom ihåg att handla. Lördag-söndag ägnade jag mig åt att göra så lite som möjligt och att komma ihåg att dricka. Det fungerade över all förväntan... Söndag kväll kom min pappa och Sofie hem. Jag var ganska matt, men hyftsat ok.

Måndag - telefonkontakt med hemsjukvården. Dom tyckte att jag skött mig bra, kanske lite lite salt bara. Men eftersom jag skulle till läkaren idag (tisdag) så satte vi ett dropp. Tanka lite...

Fram på kvällen när droppet var borttaget blev allting jättekonstigt.
Jag andades alldeles för ytligt, frös så jag skakade och svetten rann. Till slut låg jag bara som en knut i sängen. Min pappa ringde sköterskan som fick komma tillbaka. Men hon förstod ingenting av vad som pågick...

Kvällen slutade med ambulans (utan blåsljus) till sjukhus med en hel hög filtar över och under mig. Sofie var alldeles förtvivlad, så hon fick en nalle av ambulanspersonalen. Nu ligger jag här och skriver för hand, svettas och fryser om vartannat. Dock inte lika våldsamt längre. Mitt Hb har slagit personligt rekord - 141!!! Så högt har jag nog aldrig haft i hela mitt liv.

Nu väntar jag på att dagen ska gå så att jag får veta svaren från förra veckans röntgen - jag är rädd!! Till nästa cellgiftsbehandling, om det blir någon, så tänker jag lägga in mig med en gång!

2002-11-16 14:28

Lite ostrukturerat om veckan som gick..
Jag har idag suttit och läst andras cancerdagböcker på nätet och det är inte utan att jag känner mig lite gnällig. Visst har jag det jobbigt, men jämfört med en del av dem.... Men å andra sidan säger ju alla att det är väldigt personligt alltihop och man ska ta sina upplevelser på allvar. Det gör i alla fall min onkolog (säger så - alltså).

Förra veckan gjorde jag ju en datortomografi över hela överkroppen för att utröna hur det stod till i mjukdelarna där. Svaret fick jag i tisdags:
DÄR ÄR HELT RENT. INTE MINSTA ANTYDAN TILL CANCER NÅGONSTANS!!!!
Detta har inte riktigt sjunkit in ännu, men jag jobbar på det. :o)

Vi gjorde också en jämförande Skelett-SCINT för att se hur det går på den fronten. Och som väntat blev ingen av oss klokare av den. Det är i alla fall inga större markanta skillnader åt nåt håll.

Med dessa fakta och med facit i hand på hur jag mår av cellgifterna utsatte min kära onkolog mig för ännu 1,5 dygn av nervös väntan medan han diskuterade med de övriga lärde på JK om min fortsatta behandling. Min bröstcancer har ju visat sig vara 100% österogenberoende så det har muttrats om hormonbehandling. I viss mån är jag ju redan utsatt för det då jag inte haft någon mens sedan i augusti och svettas helt oprovocerat flera gånger om dagen, miniklimakterie...

Torsdag morgon var det äntligen dags för besked.
Onsdag kväll gick jag upp i varv så det visslade om det och natten blev alldeles för kort i alldeles för dålig kvalitet. Så min föresats att jag skulle vara uppe, klar med frukosten, duschad och påklädd när läkare och pappa kom vid 9-tiden gick fullständigt om intet. Jag var i alla fall vaken...

- Äggstockarna ska ut
- Jag ska få en behandling med "invärtes strålning"
- Jag slipper fler FEC-behandlingar (cellgifterna)
- Från och med idag är det en hormontablett om dagen som gäller
- Jag ska fortsätta med mina Eprex-sprutor för fortsatt bra Hb
- Jag ska fortsätta med Zometa var 4'e vecka (skelettstärkande)
- Jag ska in på en slätröntgen inom kort för att ha något att jämföra med vid en utvärdering av behandlingsbytet.

JIPPI!!! HURRA!!!! TILLBAKA TILL LIVET!!! MINDRE ILLAMÅENDE!!! INGA FLER FÖRGIFTNINGSKÄNSLOR!!! KLIMAKTERIET...
KLIMAKTERIET???? Hoppla, jag visste att det var nåt...
Men å andra sidan - Det ska vi ju igenom förr eller senare ändå. Så varför inte nu?! Det kan inte bli värre än vad det har varit efter alla behandlingar med GIFT.

Jag har väl fortfarande inte riktigt lyckas ta till mig allt detta ännu, men jag jobbar på det. Ett positivt (?) tecken är att jag har en magkatarr utan dess like. Det brukar jag få när allt lugnat ner sig, aldrig mitt i en jobbig period. Undrar om det finns någon övre gräns för hur mycket Lanzo man får ta på ett dygn?

Appropå nåt helt annat. Min frisyr är fn rätt knäpp. Där det finns hår är det knappt 1 cm långt. Nu när jag inte ska ha mer cellgifter så ska ju resten börja växa också. MEN - vad gör jag med det jag har? Jag vet ju att det som kommer först mest påminner om stålull eller nåt annat märkligt. Frågan är om jag ska fortsätta stubba det ett tag till eller bara låta det växa nu? Är det någon som vet???

Usch vad jag mår illa... Lite risgrynsgröt kanske hjälper. Jag får testa..

2002-11-17 22:49

With a little help from my friends...
En kompis ringde mig igår och vi satt och tjõtade säkert två timmar om ditten och datten och mat å sånt. Under tiden hann jag få i mig veckans första riktiga måltid! Spaghetti och köttfärssås som jag hade en portion av i frysen. Egentligen skickade jag in den i micron till Sofie... men hon var inte hungrig :o) Tur var väl det, för när barnprogrammen (bompan) väl var slut så var maten nästan det också... Och se'n gick jag igång igen........ Dagen igår tog slut vid 3-tiden i morse. Men till mitt försvar får jag väl säga att jag faktiskt stängde av datorn före 23 och befann mig i sängen första gången på mycket länge före 24. Vid 2 var jag uppe och åt - igen.

Idag har jag och Sofie bara varit hemma och skrotat omkring. Jag har städat klädkammaren och hon har serietillverkat pärlhalsband. Emellanåt har vi sammanstrålat i sängen eller vid bordet eller i klädkammaren eller...
När det började närma sig matdags hjälptes vi åt. Att skala potatis åt "fel håll" är inte lätt när potatisskalaren vägrar fungera åt det, men hon gjorde det bra ändå. Jag får nog köpa en som hon kan ha själv, och använda på ett för henne "rätt håll". Det blev med gemensamma krafter kokt potatis, stekt bacon och gröna ärtor till middag idag. Jag åt faktiskt en normal vuxen-portion!! Se'n gick vi till affären och köpte mjölk.

På det hela taget har vi haft en bra NORMAL söndag i fridens tecken utan några själsliga eller kroppsliga katastrofer (förutom sedvanliga skrapningar och blåmärken och annat som hör till när man växer). Redan före kl åtta slocknade hon i min säng. Det börjar bli dags att väcka henne nu och återta sängen. Jag envisas med att försöka komma i säng i tid på kvällen... Du får hålla tummarna för att det går bättre idag.

2002-11-18 18:17

Har precis varit ute en sväng med Nisse, hunden. Noterade då att det tydligen är fullmåne idag. Sänggåendet igår gick lite bättre, jag såg aldrig klockan bli 2 i alla fall. Hur det går idag kan man ju undra med den månen uppe...

Efter gårdagens energiutbrott har det varit sömnigt idag. Energin räckte ända fram till Sofies skola i morse, men på vägen hem var jag glad att jag hade rullatorn med. Jag höll på att somna stående. Resten av dagen har mest gått åt till att läsa dagens och gårdagens tidning samt att lösa korsord.

Just nu sitter Sofie och tittar på bompan och Nisse gnäller över att ingen leker med honom. Jag kämpar för att inte somna sittandes vid datorn.

2002-11-20 22:51

Trött, tröttare, tröttast, jag!

Hur det gick häromkvällen? Tja, jag somnade med Sofie vid halvåtta-tiden. Telefonen ringde någon timme senare. Jag lyckades somna om igen, men vid tolvtiden var det kört. Då gick jag upp och åt och pillade lite med lite av varje innan jag återvände till sängen och somnade igen vid tre...

Men igår då? Ja, det var ungefär samma visa...
Och idag... Somnade före Sofie vid halv åtta och vaknade igen vid tio.
Nej, jag sover inte middag flera timmar per dag. Kanske en timme, högst. Om jag kan hålla mig uppe någon kväll framöver så ska jag ta en tablett så jag sover en hel natt. Det är på tiden att vända runt det hela igen.
Är det ångest som spökar? Nej, jag är bara trött, eller pigg, eller...

Annars går det bra på dagarna nu. Jag funderar en del över vad som varit och vad som komma skall. Alla positiva besked börjar landa och jag mår avsevärt mycket bättre. Gissa om jag ska njuta nästa vecka när jag INTE ska in och få cellgifter!

Idag har jag varit behjälplig när två av mina närmaste grannar bytte lägenhet med varandra. Nej, jag var inte med och bar grejer. Jag höll med en stunds vila i en normal lägenhet med kaffe och porslin till deras medhavda lunch. Jag passade också bärhjälpens lilla dotter. Hon tyckte för övrigt att Nisses tuggpinnar smakade bra :o)

Jag mutade Sofie och grannbarnet med klubba om dom lyckades leta upp sina försvunna vantar i skolan. Båda två kom hem MED vantar, så det var bara att klä sig och knalla iväg till affären. På vägen hem fick jag hjärtklappning - usch! Då var jag glad att jag hade rullatorn med. Jag går annars så bra nu att jag gärna "glömmer" den hemma. Men nu fick jag mig en rejäl påminnelse om att den ska vara med.

Hoppas jag kommer i säng igen före två inatt... I morgon ska jag månadshandla och det tar på krafterna.

2002-11-22 17:33

Hu, vad jag är redig....
Inatt sov jag fem eller sex timmar i ett sträck, utan tabletter! Vilken känsla!! När Sofie kom vid halvsju-tiden i morse var jag helt genomsvettig. Nu börjas det tydligen (klimakteriet). Igår natt blev jag också tvungen att byta nattlinne. Men vilken känsla det är att svettas på det sättet utan ångest och utan känslan av att vara förgiftad av cellgifterna. Det är bara att byta till något torrt och somna om. Zzzzzzzzzzz.
Idag både lämnade och hämtade jag Sofie i skolan. I morse förlängde jag promenaden hem något och på eftermiddagen gick jag en omväg dit. Det känns lite som att jag har fyra månader på mig att skaffa mig ett acceptabelt allmäntillstånd - ifall jag åker på mera cellgifter då. Så det är bara att njuta av maten och masa sig ut genom dörren.

Nu har Sofie precis åkt till pappa och lusten att gå och lägga sig går nästan inte att stå emot. Men att gå och lägga sig så här dags - det blir nog inget bra. Jag tänkte försöka använda helgen till att vända rätt dygnet, om det går.

Kortet här brevid är från -99. Förutom håret så är jag mig lik. Jag har tyvärr inget nyare kort att bjuda på. (anm. kortet har flyttat till sidan om mig)

Igår kväll kom mamma hit och hälsade på i sällskap med en familjepizza. Det var gott och trevligt. Vi pratade lite löst om husköp och sådant. Götenehus har börjat bygga Hede Park på andra sidan bergsknallen här. Jag blev fullständigt ha-galen ;o) Men utan jobb så blir det inget. *snyft*. Men det positiva i det hela är väl att jag åtminstone tänker lite längre än en vecka framåt nu. Är det någon som har lust att köpa ett litet hus med bra läge i Lerums kommun och sedan hyra ut det till mig? Det kommer tydligen att kosta ca 1,8 milj.

2002-11-23 21:50

Jag går här och pillar med ditten och datten... Frågan är bara varför jag stressar?! Rätt vad det är när jag t ex står och fyller diskmaskinen så upptäcker jag att jag stressar - voffö dådå?? Har det med mitt tidigarelagda klimakterie att göra?? Nån som vet?

Goda grannar är så skönt att ha. Idag var en av dom här och hjälpte mig att snagga av håret. Det var i 4-5 olika längder från 1 cm och neråt och i olika kvalitéer. Nu är inget längre än 3-4 mm och babymjukt alltihop. Eftersom jag har slutat med cellgifterna så har håret börjat växa igen. Gissa om det ska bli skönt att få tillbaka. Nej - det är inget psykiskt, men jag fryser! (Utom när jag svettas.....)

Jag har så sakteliga börjat beta av mina dåliga samveten... Danskalendern är uppdaterad så att alla danser är inlagda året ut och jag har börjat titta på korten som ska göras i ordning till C-lagets site. Sedan har jag ett skrivarbete som ligger som jag tänkte försöka komma igång med nästa vecka. Lämpligen på torsdag - den dagen jag skulle ha fått cellgiftsomgång fem. Gissa om det ska bli skönt att slippa!!

Igår lyckades jag komma i säng före elva och sov före tolv. Jag kan ibland. Det finns fortfarande hopp om att jag ska lyckas vända dygnet rätt :o) Idag smet jag från rullatorn och var ute med Nisse nästan en timme. Mobiltelefonen var med för säkerhets skull men det gick bra. Jag får väl surt efter i morgon istället. Ätit har jag gjort också. Vilken fröjd det är att inte må illa.

2002-11-25 22:40

Igår när Sofie kom hem utbröt stora pysselköret. Det började med en idé om att göra spargrisar med ballonger och tidningspapper, men hur sjutton var det man gjorde? Ut på nätet och leta... Jag hittade en jättebra site med massor av pyssel. Medan jag skrev ut diverse olika pysselbeskrivningar så vek Sofie en låda och gjorde lite annat som jag hittade där. Siten hittar du på: http://w1.451.telia.com/~u45113758

Klimakteriesvallningarna har kommit igång på allvar. Flera gånger om dagen och varje natt. Men det är å andra sidan de enda biverkningarna jag känner av från mina hormontabletter. Om inte ökat röksug och hög stressnivå hör dit förstås... Efter mina bravader med cellgifterna så känns det underbart! Det är till och med så att jag inte fasar för risken att vara tvungen att ta cellgifter igen. Det är sagt att jag ska äta hormoner i fyra månader samt ta ut äggstockarna. Därefter kommer en utvärdering att göras. Oavsett vad dom beslutar då, så kommer jag vid det laget att ha ett mycket bättre allmäntillstånd än vad jag hade i augusti när cellgiftsbehandlingen startade. Har jag skrivit om detta förut? Ursäkta upprepningen i så fall, men tankarna går i de här banorna just nu.

Efter en räd i godisbutiken och i Elloskatalogen är jag färdig med julklappsinköpen! Det känns väldigt bra!! Nu vill jag bara ganska snart bli klar över var julafton ska firas i år. Här hemma med min och Sofies pappa - eller hemma hos mamma med alla varianter på bröder mfl. Men det lär jag få vänta ett tag till innan jag får besked om. Huvudsaken för mig är att Sofie får ha både sin mamma och sin pappa med på julafton.

Idag hade Sofies klass klassfest i skolan. Jag var en duktig mamma och gick med henne dit. Fast jag stannade inte hela kvällen. Fick alldeles för mycket vallningar och satt med både bröstprotes och peruk... Jag ville bara hem och klä av mig. I morgon är det utvecklingssamtal - hej å hå...

På fredag ska vi ha begravningsgudstjänst för min mormor, Oma. Smeknamnet Oma fick hon när det visade sig att hon skulle bli gammel-mormor. Det ville hon inte bli kallad, det fick henne att känna sig så gammal! Eftersom hon har tyskt påbrå så fick det bli Oma istället. Det är ett tyskt smeknamn för både mormor och farmor.

Gästboken till den här siten har fungerat väldigt dåligt ett par dagar nu. Får dom inte ordning på den servern inom en vecka blir det till att hitta en annan lösning. Tyvärr kan jag inte ha den hos swipnet, dom tillåter inte det. Eller har jag missat något då? Jag får väl fjäska lite med C-laget och se om jag kan få tillgång till lite plats på deras server...

Det känns för närvarande inte så viktigt att skriva här varje dag. Så mycket händer det inte i mitt liv. Men jag kommer i alla fall att skriva något varje vecka. Det var ju meningen att det skulle vara en cancer-dagbok och cancern håller sig väldigt lugn (just nu). Vi får se hur det blir.

2002-11-26 23:40

Och inte sjutton kom jag i säng i går.
En av mina bröder hade skickat ett e-kort till mig. Jag blev naturligtvis glad och lät kort-siten skicka något till min dator... Det var dumt! Det var ett virus. Det tog mig ca två timmar att få datorn ren igen!!! Får du ett vykort från någon du känner från siten FriendGreetings - Släng det och uppmärksamma avsändaren på problemet! Trend Micro har mera information:
http://www.trendmicro.com/vinfo/virusencyclo/default5.asp?VName=WORM_FRIENDGRT.B

Mitt hår har så sakteliga börjat växa igen - det har jag bestämt sagt förut...
men jag ser skillnad från dag till dag. Det är inte många helt kala fläckar kvar. Fast jag är inte helt presentabel utan peruk riktigt än...
Jag fick ett ryck här idag och möblerade om vardagsrummet. Det blev ju inget med husköpet så nåt får jag hitta på :o)

Idag har jag och Sofie varit på utvecklingssamtal i skolan. (På min tid hette det kvartssamtal) Hon är jätteduktig!!! Ligger långt fram i både svenska och matte. Det enda hon kunde komma på att hon behövde sätta som mål det närmaste halvåret var att bli bättre på att gå balansgång och bli duktigare på att skriva med små (gemener) bokstäver. Hon kan det redan, men dom blir olika stora och rätt som det är så skriver hon med stora (versaler) istället. Det går mycket fortare då. Ett litet mål hemma är att bli så snabb i läsning att hon kan titta på textade program. Det är inte långt borta nu. För dig som inte vet eller inte kommer ihåg - hon går i ettan och fyller åtta år i januari.

Surfade in på Strawberryfields (igen) idag och läste i hennes cancerdagbok. Fick ett och annat tips om vilka biverkningar som drabbat henne av anti-österogenerna och vad hon gör åt dom. Lyckopiller äter jag ju sen innan, så den depressionen hon fick motar jag redan från start. Men jag ska nog gå på min läkare om remiss till akupunktur och så ska jag kolla upp vilka dagar det är vattengymnastik här i Lerum. Måste nog kolla om mitt frikort till vattenpalatset fortfarande gäller... Om det gör det så har jag inga ursäkter till att inte dra igång. Skulle vara blygsel för bröstet i så fall. Men jag känner mig inte blyg för det. Säger jag nu ja! Frågan är hur det blir i ett badhus...

På tal om bröst. Min stackars vikt som går upp och ner har avspeglat sig på mitt kvarvarande bröst. Jag fick två proteser som var liite olika i storlek. Den som är "självhäftande" är lite större än den andra. Nu är den synligt större än mitt riktiga bröst. Undrar om jag kan få en annan lite mindre? Får kolla det någon dag.

Jag ringde till sjukgymnasten idag för att kolla om det går att få hem en motionscykel. Det räknas inte som hjälpmedel längre, men man kan få hyra en. Det kostar ca 150 kr/mån. Får fundera mera på det.

Mitt besök på Strawberryfields visade mig att det är fler än jag som har problem med gästboken. Vi får väl ha tålamod.

2002-11-27 09:23

NU FUNGERAR GÄSTBOKEN!!
Men alla inlägg som gjorts medan den inte fungerade har inte kommit med. Så om du har skrivit något blir jag glad om du skriver igen.

2002-11-28 12:09 och 15:37

Ja jösses vad rörigt det kan bli när det är många inblandade...

Till och med igår så var det bestämt att jag skulle röntgas på tisdag
och få Zometa (skelettstärkande dropp) på torsdag. Den 3'e och 5'e alltså.

Igår fick jag brev med en kallelse till operation och inskrivning på KK.
Det är mina äggstockar som ska bort. Inskrivningen skulle vara på torsdag (5'e) och operationen den 9'e. Hmm...
Det är svårt att vara på två ställen på en gång så jag ringde och ändrade dropp-tiden. Nu ska jag röntgas och få dropp på tisdag (3'e).
Frid och fröjd - ett par timmar. Då ringde telefonen...

Kan jag möjligen komma för information på fredag (29'e) och behandling på torsdag (5'e!). Öhh... Imorgon är det ju begravning och på torsdag inskrivning på KK. Det gillades inte av sköterskan som ringde. Hon blev rätt snorkig och tyckte att jag fick välja mellan operation och deras behandling ("invärtes strålning"). Någon mera tid till dom finns inte före jul.
Jag frågade snällt om inte de två avdelningarna kunde prata ihop sig och återkomma. Efter mycket övertalning så kunde hon kanske tänka sig det.

Nu när jag sovit på saken så ringde jag samordnaren på KK och diskuterade det hela med henne. Det skulle inte vara några problem att flytta inskrivningen till fredagen men hon rekommenderade att jag väntar med hela operationen till efter jul. Då är jag piggare och så blir det inte så mycket på en gång. Ok, det lät ju vettigt, så gör vi. På telefon igen till den andra mottagningen. Den syster som har hand om mig finns inte att få tag på förrän halv två... *suck*

Summan av det hela (tror jag) blev att jag ska ta min strålbehandling nu och vänta med operationen till efter jul. Såvida nu inte strålningen blivit flyttad för att jag var "besvärlig". Fortsättning följer...
Under tiden återvänder jag till tvättstugan.

MEN HALLÅ! Nu kommer jag inte in på min server... Försöker väl lite senare.

---------------------------------

Nu är jag helt färdig...

Idag har jag röjt i köket och mitt rum, tvättat och hängt ut fågelmat.
Men icke att förglömma - jag har jagat sjukvården per telefon för att få ordning på dubbelbokningen. Resten av kvällen kommer att bli ganska lugn, förutom att tvätten ska läggas in och åtminstone Sofie ska bestämma vilka kläder hon ska ha imorgon på begravningen. Med tanke på att jag ska iväg på förmiddagen är det nog bra om jag också tar fram kläder.

Så här blir det:
Operationen av äggstockarna blir uppskjuten till början av Januari.
I morgon kl 9 ska jag träffa läkaren för att få information inför strålbehandlingen. Den tar vi på torsdag. Jag ska vara där kl 9, få min injektion kl 11 och sedan ligga i ett blyat rum i sex timmar.
Är det någon som har gjort det här som kan ge mig lite tips?

Nu ska vi se om det går att komma in på servern och lägga ut det här. Betala räkningarna är väl kanske bra att göra också ;o)

2002-11-30 19:03

Mormor, "Oma",
Birgit Stelzer
* 1920
† 2002

Begravningen igår var en jättefin historia. Ljus och vacker med massor med levande ljus överallt. Både mamma, jag och Sofie kände när mormor i pur glädje flög några varv under taket och sedan försvann med en glad knorr.
Jag vet - det är många som inte tror på sånt här,
men det gör jag!

Innan begravningen var jag och fick information om nästa veckas behandling. Injektion och sedan 6 timmars isolering... Det är tydligen så att jag strålar som mest då. Får inte vistas bland folk. Får defenitivt inte natta min dotter på kvällen. Hennes pappa kommer under dagen och tar hand om nattning och ivägskickande till skolan på morgonen efter. Efter skolan tar han barn och hund och åker hem till sig. TACK! Läkaren var väldigt angelägen om att jag inte skulle stråla på Sofie, men hunden var inte viktig... Hon har uppenbarligen ingen hund!

Det började bli en sån lång sida här i dagboken att jag i fortsättningen kommer att bryta i varje månadsskifte.
Så är du intresserad av tidigare alster i denna dagbok - följ länken högst upp på sidan.