Måndag

1 september

Ny dag, ny månad...
Idag hade vi en bra start på dagen. Å så gick jag här och grunnade lite på vad jag ska göra idag... Då - då upptäckte jag att idag ska jag iväg på månadens dropp! Vart i jösse namn tog dom senaste fyra veckorna vägen?? Okej, bara att ringa och beställa sjukresa. Taxin kommer 10.15. När jag kom hem efter att ha följt Sofie till skolan rann inspirationen, och lusten att sitta vid datorn, till... Men det har jag inte tid till. Typiskt! Men jag tar mig tid att skriva lite och påbörja det nya månadsbladet. Fast möblera om augusti hinner jag inte nu. Inte heller göra i ordning alla bilder som ligger och väntar. Pappas båt som ska få en egen sida får också vänta.

Hänt sedan sist...
Johnny kom ner tidigt i fredags och hämtade mig från psykologen. Vi knallade iväg till bankomaten och fyllde på våra respektive plånböcker. Sedan åkte vi hem och hämtade Nisse. Det var dags för årets vaccination. Tur att han är inskriven hos en veterinär som skickar ett litet brev när det är dags, annars hade jag glömt det både förra året och i år. :o) När vi var färdiga där åkte vi till ICA MAXI i Alingsås. Jösses så stort det har blivit!!! Jag höll på att gå vilse. När jag kom ut därifrån hade jag med mig strumpor till både mig och Sofie, strumpor bara till Sofie, strumbyxor (också Sofie), mjölk och lite choklad. Sedan var det dags att åka hem och vänta på Sofie. Ja just det ja, vi stannade till och hämtade upp det sista paketet från Ellos med Sofies kappa och cardigan. När hon väl kom hem från skolan var det dags att åka till pappa. Dom hade lite bråttom eftersom hon skulle klippas och dom stänger halv sex. Där har hon klippt sig nästan hela sitt liv :o) Den här gången kom dom ihåg att det skulle vara kort!!! Hon är jätteläcker! Kort kommer någon dag. Lagom tills dom skulle iväg kom en granne. Men vi låtsades som ingenting tills dom hade åkt. Annars hade Sofie vägrat. När dom kommit iväg började vi röja runt i min lägenhet. Alla mattor i kök, hall och sovrum skakades och rullades ihop. Men varför detta? Jo, hon har två york-tikar 9 och 12 år som jag skulle passa över helgen. 9-åringen har fel på njurarna och kissar ofta inne.

Hur gick det med hundarna...
Summerar man helgen med tre hundar kan man bara säga att det gick alldeles utmärkt! Ingen som kissade inne! Ingen som gnällde över att dom inte fick vara i hela lägenheten. Ingen som matvägrade, tvärtom! Tyvärr hann Sofie komma hem innan deras matte, så hon blev lite stött över att jag haft dom hemma utan henne. Men det är smällar man får ta, även om man är barn! Den som någon gång i sitt liv haft hand om mer än en hund i taget förstår att jag inte haft tid att skriva något. Jag var tvungen att ha lite data-tid och betala räkningar, men det blev inte så populärt bland hundarna. Särskilt Nisse blev rätt sur... Där sitter jag på andra sidan om en grind.........

Nu hinner jag inte mer...
Taxin kommer om en halvtimme och det är lite jag vill hinna med innan så nu blir det inte mer skrivet. Återkommer kanske senare.

Oj vad rörigt det blev i texten, språket och så... Men det får ni stå ut med idag :o)

 

 

---

Real mothers

sometimes ask "why me?"
and get their answer when a little voice says
"because I love you best"

---

...undrar ibland "varför just jag?" och får sitt svar
när en liten röst säger "för att jag älskar dig mest"...

 

Torsdag... (eller fredag..?)

4 (-5) september

Mitt i natten är det...
...och klockan har precis passerat gränsen mellan torsdag och fredag.
Jag har sovit några timmar och skall sova några till... Så vad är det för dag egentligen?? Hmm... Jag kallar den nog för torsdag i alla fall :o)

Lusten för dataarbete blir mindre och mindre...
Jag vet inte riktigt varför, men det kan kanske ha med mängden timmar på ett dygn att göra. Jag börjar få lite ordning på dygnsrytmen med god hjälp av skolans tider och då blir det inte mycket tid över för datorn.
Vad gör jag då? Tja, är en engagerad mamma på morgonen och följer Sofie till skolan. Lika engagerad är jag på eftermiddagen och hämtar henne (oftast). Däremellan ägnar jag mig åt sådant jag förut gjorde på nätterna - sova lite, brodera lite, snacka lite med grannarna, sköta pappersarbete, hushållsarbete... Det enda som skiljer det åt är att det nu är ljust ute och lite oftare någon ute att prata med när det är rökpaus.
Sofie har valt att gå på fritids till kl 16 numera, så när hon kommer hem är dagen nästan slut. Det ska ätas, göras läxor, pratas, kanske leka en stund med grannbarnen och sedan är det Bolibompa och läggdags. Vad det laget brukar jag vara rätt trött också och gör ofta som idag - somnar jag med.
Sedan har jag börjat bli rätt duktigt på att inte vara uppe och skrota runt resten av natten utan faktiskt somna om inom en till två timmar.

Idag har varit en lite speciell dag...
Sofie började på Friskis & Svettis. Engagerad mamma, som jag numera är, så såg jag till att hon tog med sig en kompis. Hon och kompisen stod här vid fyra och var klara att åka. Det var en stund tills det var dags så dom fick gå ut med Nisse, faktiskt utan allt för mycket knot. Jag förklarade bara snabbt att Nisse skulle ju inte med se'n, och det räckte. Medan dom var ute tinade jag spaghetti och köttfärssås. När dom åt så packade jag cyckelkorgen och kvart i fem bar det iväg. Kompisens cyckel var på landet så hon fick låna Sofies gamla. I hastigheten hade hon lyckats få med sig sin mammas hjälm så hon hade lite bekymmer i början. Annan cyckel och för stor hjälm..... Men hon fick snabbt kläm på det :o)
Jösses vad mycket olika stilar det finns på ungar mellan ca 6 och 12 år :o) Jag fnittrade gott flera gånger under jympa-passet. Nej, inte så dom såg det!
Eftersom tjejerna hade varit så duktiga fick dom varsin glass innan vi cycklade hem!
När vi sedan kom så långt som till sängen så var det nog jag som var tröttast. 5 km t o r på cyckel i hyfsat tempo... Det händer inte så ofta numera!

Imorgon är det friluftsdag för åk 2 och 5...
...och Sofie går i 2'an. På lördag är det stor föreningsdag i kommunen och den tjuvstartar lite i Sofies skola för kommunens alla 2'or och 5'or. Dom ska få prova på det mesta som finns här som t ex konståkning, luftgevär, fotboll, friidrott, scouting (vet jag inte om den är med i morgon eller bara på lördag), hästkunskap, hcp-idrott mm mm mm mm

Och sedan är det pappahelg...
Mamma föreslog att jag skulle lifta med dom för att slänga mig i mammas badkar ett stund. Så skulle hon köra mig hem sedan. Efter dagens bravader känns det än mer lockande så det får nog bli så! Sista biten hem idag hade jag duktigt ont i knäna...
Vad ska jag göra mer då? Tja, en svägerska fyller 40 och har öppet hus på lördag. Och Sofie ska på kalas på söndag redan kl 13 så helgen blir snabbt fylld.
Staketet..denna eviga följetong... Nej - det är inte klart... Och det stör mig omåttligt.. Det är väl själva f-n att jag inte kan göra som jag brukar - bara göra det!!!

Så istället har jag ägnat mig lite åt tillbakablickar...
Eftersom jag är så tablett-mätt, av alla mediciner jag tar, och börjar bli väldigt less på att ha ont så tog jag mig för att titta igenom min cancerpärm. Vad det är? Jo, PRIM-teamet (Palliativt Rådgivningsteam I Mölndal) försåg mig med en pärm förra hösten som hade ett register och förslag på vad man skulle sätta in där. Ex Telefonlista, medicinlista, journalkopior, kallelser, kvitton på utlämnade hjälpmedel osv osv. Den har varit väldigt bra att ha!
Men åter till ordningen. I denna pärm har jag en smärt-, medicin- och motionsdagbok från när jag låg inne i slutet på augusti förra året. Å hej å hå vad jag var kass i kroppen då!!! Blodvärde på 74 som efter 2 påsar blod stigit till ootroliga 104!! Normalt är minst 120... Den korttidsverkande smärtmedicinen tog jag som om det varit sockerpiller och toppade det med panodil. Magen hade gått i fullständig strejk och vägrade både ta emot och släppa ifrån sig något.
Jag har vandrat en lååång väg sedan dess!!!

Det visade sig att också mamma blickat bakåt....
...en del och läst om början på dagboken. Detta har hon gjort utan att veta att jag på mitt håll gjorde ungefär samma sak... Ibland undrar jag om vi är mor och dotter eller om vi möjligen är tvillingar :o) Skämt å sido. Hon hade gjort ungefär samma reflektion som jag - det är stor skillnad på då och nu!

Att jag sedan får spader på mina fötter...
...och axlar, och händer och....
DET ÄR I ALLA FALL INTE MERA CANCER!!!

Här kommer min sista "Real Mothers"...

ps. sedan hade det varit roligt om swipnet fungerat så jag kunde lägga ut det här också... ds

 

---

Real mothers

know that a child's growth is not
measured by height or years or grade...
It is marked by the progression of Mama
to Mommy to Mom...

---

...vet att ett barns uppväxt inte mäts i längd eller år eller klass... Den markeras av utvecklingen från "ma ma" till "mamma" till "morsan"...

 

Fredag morgon

5 september

Det senaste viruset...
Någon av alla er som har mig i sin adressbok har lyckats få det senaste viruset! Har du inget virusskydd i datorn kan du gå till http://housecall.trendmicro.com/housecall/ och köra en virussökning online. Av någon anledning fick jag det inte att fungera i Netscape igår utan var tvungen att göra det i Explorer. På grund av detta blev jag sittande uppe alldeles för länge inatt. Och inte hann jag köra färdigt heller... Så nu ska vi se om det går att lägga upp det här och sedan ska jag fundera på om jag ska köra en ny virussökning nu eller om jag ska vänta till i kväll.

 

Tisdag

10 september

Trött...
tröttare, tröttast...

Inspiration...
saknas....

Hälsan...
sköter sig ungefär som vanligt...

Själen...
trött, tröttare...

Barn...
sköter sig i skolan och trivs bra...

Familj...
tja, som vanligt ungefär...

 

Citat ur boken

Sådan är kärleken
Madame
små små ord om kärlek

samlade av Kai Berg Madsen,
översatt av Gustaf Graf, Stockholm 1959

Arbeta som om du
skulle leva i evighet!

Älska som om du
skulle dö idag!

Seneca

Måndag

15 september

Sent ska syndaren vakna...
Jag är mycket väl medveten om att jag inte har skrivit på länge. Men jag har inte mått så bra. Efter ett tag så fick jag ett mycket bestämt SMS från Johnny som löd ungefär "Du får för mycket medicin. Kontakta din läkare!!" Jag höll inte med honom men gjorde snällt så. Ja, inte läkaren men däremot sköterskan i smärtteamet som ringer mig en gång per vecka.
Jo, hon höll med om att det var något knas, så vi håller just nu på med att försöka reda ut vad/om det är fel nånstans. I fredags ändrade vi doseringen på smärtmedicinerna något och då blev det bättre. Det höll i sig fredag och lördag men sedan var jag lika trött igen. Då hade jag i och för sig röjt lite i trädgården och gått på operan på lördagen. Men idag är det nästan lika illa igen...
Utredning pågår!
Vallningarna har blivit bättre - men i gengäld verkar jag svettas konstant....

Datorn är inte direkt högprioriterad...

Citat ur boken

Sådan är kärleken Madame
små små ord om kärlek

---

För en kvinna förvandlas vackra ord till en hemlig gåva,
som hon tar fram och glädjer sig åt, när hon är ensam.
De ger näring åt hennes kärlek, de äro jordmånen för hennes livsglädje
och hon lyser upp sitt inre med dem på samma sätt
som hon skulle smycka sitt yttre med stora gnistrande ädelstenar.

Kate Fleron Jacobsen

---

Torsdag

18 september

Kolla - liket lever...
    Ta det inte så allvarligt. Det är bara nåt vi säger för att markera att någon äntligen tagit sig upp på fötter/ur sängen/fram i ljuset.........

Nu är det verkligen en varannandagstillvaro här...
I går började det rätt bra med promenad till skolan på morgonen. Sedan blev det tidig middagslur för att därefter hålla mig på benen resten av dagen. Inte i något större tempo, men i alla fall uppe. A hade tagit vägen om färgaffären och hämtat tapetkataloger till mig så jag ägnade större delen av dagen åt att försöka bestämma mig för vad vi ska ha i köket och i mitt rum. Sofie får välja själv vad hon vill ha i sitt rum.
    Skolan har för övrigt äntligen svarat på min fråga om huruvida det är okej att ta sparkcykeln till skolan eller ej. Förra året fick i alla fall Sofies klass inte göra det eftersom dom var 30 barn i ett kapprum dimensionerat för max 20. I år är dom bara 23 barn och har dessutom ett större kapprum. Men det tog närmare två veckor och ett lärarkollegium (?) för att få svar på vad som gäller. Det blev tack och lov ett ja, förutsatt att den inte används under skoltid.
    Idag ville Sofie helst inte ha sällskap till skolan eftersom det går fortare med sparken än vad jag kan gå :o) Dessutom var hon så snabb med morgonsysslorna att hon hann gå ut med Nisse! Jag bugar och tackar efter en natt som inte varit särskilt god.
    Jag var uppe vid fyra och värmde på vete-värmaren för jag hade så ont i magen. Jag var tvungen att ta till kryckorna för att komma till toaletten pga ont i fötterna, magen OCH ryggen. Suck! Så snart posten har kommit och jag är färdig med detta ska jag försöka sova ett par timmar till - i ett sträck.
Jag har blivit befriad från att hämta i skolan också - av samma anledning som jag slapp i morse :-) Däremot är det Friskis & Svettis ikväll. Hoppas att vi kan använda det andra barnets mammas bil.

Staketet....
...börjar äntligen bli färdigt nu. Min styv-/plast-/bonus- (eller vad det nu heter) pappa, A, har varit här flera gånger ett par timmar i stöten och målat. Igår blev andra strykningen på insidan helt klar och på utsidan är det inte heller mycket kvar. Ett arbetspass till och det är struket två gånger hela vägen runt!!
    Vi har måttat lite hur långt staketet är - och kommit fram till att det är ca 45-50 meter långt! Färgburkarna är på 3.8 liter och det har gått åt 2,5 burkar hittills... Tur att det är Förbo som betalar färgen!!

Flera projekt i trädgården...
Nästa blir att bygga om rabatten utanför köksfönstret på framsidan.     Ölandstokshäcken som är där har blivit onödig tack vare staketet. De tio buskarna som står där ska flytta till A's föräldrahem och markera tomtgräns. Istället ska det bli fem Fairy-rosor varvat med Lavendel och Isop (en lavendel-variant). Och som marktäckare har jag tänkt mig Mossflox (rosa, lila eller blå). Två rosbuskar har jag redan så jag behöver tre till. Dom är tack och lov inte så dyra. Förra året kostade dom 49 kr/st.
    Jag har dessutom kommit över en hel del spillvirke från ett ombygge. Detta virke ska användas till att bygga ett mycket litet trädgårdsskjul längs med insynsskyddet på baksidan till den lilla el-gräsklipparen jag fått "låna". Den får tyvärr inte plats i mitt förråd. Och eftersom jag har det som jag har det så "får" jag ju inte bygga det själv. Gissa vem som kommer att hjälpa mig - jo, A! Han är relativt nybliven pensionär och har full förståelse för att jag retar mig på vissa saker.
   Sedan är det ytterligare ett projekt på gång. Det har jag nog berättat om förut... Stenplattor e dyl på framsidan för att underlätta smultron-plockning där. Ytrymmet är inte stort och jag har räknat ut att jag behöver 120 gatstenar (10x10 cm) eller 14 cementplattor (35x35 cm). Men så var det det där med pengarna... Det måste inte vara gatstenar eller cementplattor, det går bra med nästan vad som helst bara det är sten eller cement. Alla andra stenar, plattor och kantstenar jag har i trädgården har jag fått på olika vägar. Måste jag börja handla nu??? Till den lilla plätten???
    Att sitta hemma och glo på trädgården ger mig en massa idéer hela tiden. Det är några mindre växter som ska byta plats och ett gäng lökar som ska sättas. Men det är så små arbeten att jag kan göra det själv.

Men hälsan då...
Jodå, jag lever som sagt. Nu har jag äntligen fått en kallelse till reumatologen för utredning av mina fötter, händer och axlar. Jag ska dit i oktober, direkt efter resan till Rhodos. Ögonmottagningen har också fått min remiss, men dom har rätt lång kö. De har för avsikt att hinna ta mig före jul?!?
    Äntligen tycks vi ha fått ordning på mina mediciner så jag satte mig och gick igenom vad jag behövde recept på. Efter genomgången (usch, vilken lista) ringde jag apoteket för att reservera och beställa för att slippa springa flera gånger. Då fick jag en obehaglig överraskning - Marziné, som jag har mot illamående i samband med opiaterna, har utgått!! Och det fanns ingen hänvisning till vad man skulle ta istället. Suck!!! "Min" sköterska håller på att utreda vad jag ska ha istället. Besked får jag förhoppningsvis idag. Jag hoppas också på att hon lyckats få läkaren att skicka alla recepten elektroniskt till apoteket så att jag kan hämta ut det medan tjejerna gympar ikväll.

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mera...
Posten har kommit och sängen kallar på mig.... Ska bara lägga upp det här och kolla min mail först. Klockan är nu fem över tio på förmiddagen.

Citat ur boken
Brinna, bli bränd och glöda igen, Kerstin Hesslefors-Persson

---

Jag har inte orken
jag vill men orkar inte mer
inte just nu
att inte våga
inte orka det som varit min glädje,
känns ovant och sorgset
ödmjukt väntar jag
och öppnar mig för det okända
så mycket jag törs

---

Lördag

20 september

Idag har jag varit duktig...
...eller kanske olydig :o)
Grannen har fortfarande inte kommit hem från Liseberg så jag har jouren på hennes hund. Vi två-tiden tog jag båda hundarna, Sofie och hennes kompis på promenad. Vi var borta lite mer än en timme. Då var jag väl duktig ;-)
När vi kom hem var alla trötta så barnen lekte lugnt och stilla, grannhunden fick gå in till sig och höll för omväxlings skull tyst och jag somnade som en sten.
När Sofie kom hem igen (hon gick tydligen hem till kompisen...) upptäckte jag att jag visst hade somnat. Ojsan! Jag sov i nästan tre timmar. Då var det ju dags att ta ut grannhunden igen. Sagt och gjort.

När jag hämtade hunden...
...så var det en yrvaken jycke som tittade upp när jag öppnade dörren. "Vaddå? Komma ut? Jag?" Så satt vi då här på framsidan och blinkade ikapp. Hunden i fråga hade lite väl långa klor och min klosax låg så lämpligt brevid mig... Hoppla, så vart klorna kortare. Undrar vem som blev mest förvånad. Hunden eller hundens matte? :-)

Så var det då det där med olydigheten...
Nu när jag har ett alldeles VITT staket runt hela tomten (det är bara några få meter kvar på utsidan som inte är målat två gånger) så är det en och annan Ölandstok för mycket. Dom 10 jag hade på framsidan hade liksom spelat ut sin roll. Så A tog med sig dom till sitt föräldrahem häromdagen. I deras ställe hade jag tänkt att varva rosor (fairy, lågväxande) och Isop (en lavendelvariant). Mamma skulle ge mig fler Isop'er men råkade ta fel i hastigheten och kom med två riktiga Lavendel istället. Det gör ingenting alls, men jag måste ändå ha några Isoper till. Jag har två rosbuskar som ska flyttas och behöver då tre buskar till. Med lite tur så kan grannhundens husse ta med sig det från jobbet :o) Så för närvarande har jag en 3-4 meter lång, 30 cm bred TOM rabatt. De som känner mig vet att så kan jag ju inte ha det nån längre stund..... ju..... Så när jag hade klippt klor så rök jag på den - fast jag inte får - och planterade dom två Lavendelbuskarna (minivariant än så länge) OCH flyttade en ros. Fy på mig! Men nu ser jag att det kanske blir för mycket med 5 rosor, det räcker nog med 3. Det hade jag ju inte sett utan att börja flytta buskar... ju... Okej, jag kommer ha ont i morgon - men det kommer jag att ha ändå efter promenaden.

Varför ont efter en promenad...
Jo, vi har runt omkring oss ett par ganska stora gärden som tidigare varit hagar och/eller åkermark och som nu ligger i träda. Förra veckan var det plötsligt någon som hade kört omkring och slagit gräset i en slinga över två av gärdena. Jag lyckades få lite kontakt med motionerande brandmän och fick då veta att det skulle vara Enduro-tävlingar där. Så himla bra. Då håller sig ju "stigen/vägen" öppen ett tag när den blir misshandlad. Det var där vi gick idag. Det är inte så sönderkört men det lär nog dröja innan det har vuxit igen igen.

Jag tittade igenom torsdagens inlägg i dagboken...
...och upptäckte att jag visst upprepar mig angående trädgården. Förlåt.
Appropå den medicinen som utgått - sköterskan har kollat med apoteket, den har utgått pga för låg omsättning!?! Men läkaren i PRIM-teamet hade tydligen en låda stående någonstans så jag skulle få av honom så att det räcker över resan. Inte börja byta mediciner när jag ska iväg!! Det är verkligen härligt emellanåt att tillhöra det teamet. Även om jag inte blir så glad när jag läser deras "programförklaring". Ska stödja..... i livets slutskede.... kronisk smärta... osv... Men nu ska vi äta gröt och sedan natta barn. När det är gjort ska jag kolla hur mycket pengar som kommit in hittills.

Det verkar bli en bra månad, trots allt...
Jag har fått Bostadstillägget beviljat och ska få utbetalt retroaktivt för september. Det gör att jag kommer att få dubbelt bostadstillägg den här månaden. Dessutom visade det sig att eftersom jag har barn så får jag behålla bostadsbidraget!! När jag räknade lite försiktigt på hur det kommer att se ut framöver så kom jag fram till att jag har 1.000 kr mer ut än förut. Hoppashoppashoppas att det stämmer. Då kan jag bli av med socialen och till och med ha det lite bättre än förut. Vi får väl se.

Nu har vi ätit kvällsmat...
...och jag har varit ute och rykt. Då fick jag syn på gräslöken som har en mycket tillfällig placering... Om jag inte har för ont för ont i morgon så får den stå på tur att bli flyttad. Jag har några klena Kinesiska Kärleksörter i rabatten på framsidan - dom ska flytta runt till dom som står på baksidan och mår bra. MEN, det är bara om jag är rörlig i morgon. Annars får det vänta. Godnatt.

Citat ur diktsamlingen
Nära, nya dikter av Brita af Geijerstam

---

Så tunn så spröd är livets tråd.
Det känns nästan som en nåd
att ännu minnas rosors namn.
Att ta en unge i sin famn.
Att känna vinden i sitt hår.
Att tiden stilla går och går.

---

Tisdag

23 september

Efter regn kommer sol...
... fast just idag hade det varit bra om solen hade hållit sig gömd!
Igår var vi ute och åkte bil nästan hela dagen för att lämna av "Vanheden" på "Borgen " i Mariestad. På vägen hem hittade vi skyltarna till Rödjan, den öppna varianten. Tid hade vi ju gott om så vi svängde in där och kollade läget. Där har dom mjölkkor och tydligen ingen spannmålsodling. Vackert låg det med ladugården en bra bit från logementen. Hoppas att Vanheden hamnar där, trots att han spjärnar emot. Där kan man ju gå en sväng och hälsa på korna och så vid besök. Förstår du ingenting? Det gör inget. Dom som ska förstå det här gör det :o)

Men för att återgå till regnet och solen...
Igår morse kom en kallelse med posten till Ögonläkaren. Äntligen, så bra. Men datumet var ju... 23 september 08.30!!??!! Framförhållning, varför det??
Som tur var så hade jag inget annat bokat så i morse åkte jag iväg. Nu är mina ögon undersökta på alla möjliga vis - grundligt eftersom läkaren hade två (!) kandidater med. För säkerhets skull var även överläkaren inne och kollade. För att kunna mäta trycket i ögonen fick jag någon sorts bedövningsdroppar i ögonen. Usch vad det sved, men det kändes ingenting när dom satte "sugproppen" mot ögat. Därefter var det dags för pupill-vidgande droppar. Samma som Sofie fick när hon var hos ögonläkaren i våras. Nu förstår jag precis hur hon kände sig! Det var efter dom dropparna som jag lite lätt började känna mig som en försökskanin. När dropparna hade verkat, det tog en kvart ungefär, så hamnade jag i nån sorts maskin där dom med hjälp av ljus och någon lins kunde kolla ögonbottnarna och gula fläcken mm. Först ut var läkaren som gjorde ljusstapeln smal och lång. Hon var dessutom föredömligt snabb så det var inga bekymmer där. Sedan var det kandidat 1. Han jobbade också rätt snabbt och blev väldigt nöjd när han lyckades få till det och se något. Sedan var det kandidat 2 som skulle kolla. Han satt och lös som en sol när han fick till det :o) Kul att göra någon glad. Medan han höll på gick läkaren iväg för att få tag på överläkaren så 2'an fick gott om tid att "leka". Han påminde om ett barn i en godisfabrik så jag lät honom hållas... Till slut kom så överläkaren och skulle kolla hon med. Och där var det slut på den smala ljus-stapeln! Lång och bred och stark blev den! I och för sig så var hon ju då den snabbaste av dom allihop, men efteråt såg jag inte nåt!!

Domen över mina ögon blev lätt...
Jag blir lite full i skratt åt en läkare som inte vågar ta ordet cancer i sin mun. När hon skulle förklara vad dom kommit fram till så sa hon att det är "ingenting farligt"! Dom hade inte hittat någonting som var fel. Glasögonen var rätt, ögonrörelserna var rätt, jag har en liten latent skelning precis som Sofie, närseendet var bra. Det enda dom kunde hitta som inte var riktigt som det skulle var tårarnas konsistens. Eftersom jag får skärpan tillbaka när jag blinkar så fick jag ögondroppar. Nu ska vi testa det ett tag och se om det hjälper.

På vägen hem var ljuset jobbigt...
Eftersom mina pupiller tvingats att vidga sig så mycket det gick så var det jättejobbigt för ögonen på vägen hem. Efter nattens stormande och regnande så strålade solen. Väl hemma fick jag ta hand om resterna av min parasoll och sedan dök jag in i sängkammaren och drog ner rullgardinen. Det bästa sättet att vänta på att pupillerna skulle uppföra sig igen var att gå och lägga sig - eller?! Jag tyckte det i alla fall.

Kroppen sköter sig hyfsat...
Vi verkar ha fått bra ordning på medicineringen nu. Det enda jag märker av är att jag svettas mera igen. Men inte så som förut - nu är det mera som om det var 30 grader varmt inne. Hela tiden! Svettningen kommer krypande och varar länge innan den lika diskret klingar av igen. Kan det vara så att kroppen är lätt stressad? Jag tror det i alla fall.

Rhodosresan...
Häromkvällen fick jag samtal från C som varit på Rhodos ett flertal gånger. Han påpekade för mig att jag absolut skulle ta käppen med mig. Helst skulle jag ta rullatorn också, men den har jag ju inte kvar. Det är tydligen backigt i Rhodos stad. Han hade också koll på hur stranden där jag ska bo ser ut. Det står ju i informationen att det är en grusstrand. Det är tydligen så att gruset är lika stort som sånt grus vi har på trädgårdsgångarna, fast inte så vasst. Närmast vattnet är det dock sand. Så var det det där med vatten och glass. Vattnet går bra att borsta tänderna i, men är jag törstig ska jag ta vatten på flaska. Glass ska äta med viss försiktighet. Magsjukan lurar runt hörnet... Men är det inte samma sak med grönsaker?? Fast å andra sidan - om jag ska vara orolig för sådant så blir det inte mycket ätet. Jag längtar.......... Men nu är det dags för dagens läs-läxa.

Citat ur boken

Sådan är kärleken Madame
små små ord om kärlek

---

Ju mer jag lär känna männen
dess mer beundrar jag hundarna

Anonym

---

 

Onsdag

24 september

Nu är staketet blänkande vitt...
Tack för hjälpen A!!
Medan han målade det sista idag passade jag på att låna bilen och
åka till apoteket och torget. Hu, vad mycket mediciner jag äter.......
Att sedan sitta och skriva schengenintyg på dem gör det än mer märkbart.
Undra på att jag är tablett-mätt. Blä!

Citat ur boken

Sådan är kärleken Madame
små små ord om kärlek

---

Om man är svartsjuk,
är man alltid förälskad.
Dock i regel i sig själv

X

---

 

Fredag

26 september

Söndag

28 september

Åter till vardagen, eller...
I morgon är det dags för månadens skelettstärkande dropp. Sedan ska jag iväg och lösa in en postgiroanvisning med min reskassa och växla den. Å så ska jag se om jag hittar några bekväma sandaler och så ska jag.... och så.... och... Och på tisdag ska Sofie till tandläkaren.

Resfeber...
Lite börjar jag allt känna av den. Jag skriver listor lite här och var och gör långa listor i huvudet. Men - effektiv har jag alltid varit så egentligen är jag inte särskilt orolig. Fast flygbolagens noll-tolerans är ju nästan löjlig. Man får inte ha med sig en tre centimeter lång, trubbig, broderinål. Den måste åka i resväskan. Och inte får jag röka på planet. Och inte får man ha med sig en virknål. Men penna får man tydligen ha..... Tur att flygturen inte är så lång :o)

Javisst ja...
Man kanske skulle försöka komma ihåg att skicka iväg räkningarna också. Men jag har två dagar till på mig, så det hinns med :)

 

Citat ur boken

Sådan är kärleken Madame
små små ord om kärlek

---

Ingen hämd är som kvinnans

George Granville

---

 

Tisdag

30 september

Igår sprang jag på stan hela da'n ...
Jag fick låna en bil :o) Men jag hann inte med allt ändå. Så idag har jag och Sofie haft en förmiddag i centrum med början hos tandläkaren för hennes del. Nu har jag nya sandaler, nya badkläder, nya stödstrumpor mm mm mm

Räkningar...
Är precis klar med månadens depp-syssla. Fast just den här gången var den rätt okej. Om bara Telia kunde skriva rätt OCR-nummer på sin faktura. Även en viss burfågels räkningar är ivägskickade. Det är härligt att kunna göra det dagen innan så här :o)

Nu ska jag natta barn...

 

Välkommen hem till mig!
Så här fint blev det med det nya staketet
Brädhögen du kan skymta under fönstret ska bli
ett liiitet gräsklipparförråd...
nån dag...

Så du vill sitta här och röka?
Glöm det!!
Här sitter ju jag...