2003-05-02 20:16

Fredag

"Sköna maj välkommen....!"
Det regnar på nätterna och är över tio grader varmt på dagarna... De bilder jag tog i trädgården och ännu inte hunnit få upp är redan inaktuella. Idag noterade jag att det är hög tid att klippa gräset. Hjääälp! Redan!! Men det får bli en annan dag. I morgon åker jag med pappa till Kiel och tittar till båten han köpt och shoppar lite. Jag är åter på tisdag. Ha det så skönt, så hörs vi!

Är det någon som vet vad dom här blommorna heter?

2003-05-07 13:06

Onsdag

Jag har kommit hem nu...
Ska försöka hinna skriva om resan senare under dagen.
Men först är det en massa annat att ta hand om.

22:22

Nu har lugnet lagt sig i huset för idag...
Jag går här och plockar och låter min reseberättelse mogna i bakhuvudet under tiden. Fast nu blir det nog inte mera klart utan att jag sätter mig och skriver lite. Men det gäller verkligen att jag inte blir sittande här för länge, Sofie blir nog himla besviken om jag inte lyckas ta mig upp i morgon och följa henne till skolan.
Jag tror jag ska börja den här skrivstunden med att ta rök-paus :o) Visst låter det knäppt, men jag har redan suttit här en god stund och röjt runt och lagt lite SpindelHarpan. Allt ackompanjerat (hur stavas det nu då??) av en kopp gott te och några kakor. Har jag nämnt att jag börjat bli lite rultig igen? Undrar sååå vad det kan bero på ;o)

Min almanacka för den här veckan är befriande tom!
Det enda jag måste ut och göra är att lämna ner papper till soc, skicka/hämta brev/paket, hämta/lämna barn, rasta hund och så sist men inte minst - vårens stora "happening" i skolan för alla barn och föräldrar. Det är i morgon kväll.
Nå'n som har lust att befria mig då det inte precis är min favoritsysselsättning i livet... Jag har gjort tappra försök att skicka över det på både min och hennes pappa, utan framgång ;-) Hennes pappa får någon sorts akut psykisk klåda över hela kroppen... Min pappa får plötsligt vansinnigt mycket att göra hemmavid... Visst är dom rara :o) Skämt å sido, jag har de facto inga legitima skäl till att backa ur. Skulle jag göra det blir nog dottern min stensur, med all rätt.

Nu ska jag ta rökpaus...

23:28

Så, nu har jag rökt och (kan man tänka sig) varit ute och gått en rask promenad med Nisse. Det händer ibland :o)

Resan var det ja...
Man kan säga så här - jag har haft semester. Minivariant, men ändå! Det började bra med att Sofie åkte till sin pappa i torsdags. På fredagen kom min pappa och sov över. Lördag förmiddag packade vi ihop oss och började vår resa med att åka till min storebror och hälsa på nykomlingen i familjen, Siri. Hon såg ut som en vecka gamla bebisar gör som mest. Mor och far i huset såg duktigt slitna, men lyckliga, ut. Vi hade inte bråttom dit, inte bråttom där och inte bråttom när vi åkte vidare mot färjan. På vägen hem lyckades jag hitta lite papper att skriva på så här kommer det jag plitade ner:

STENA, Kiel-Gbg, natten till tisdag 01:25
Nu först har jag någonting att skriva på, och tid att göra det...
Vad jag gör på den här färjan, så här dags? Jo, min pappa håller på att köpa sig en segelbåt, 30-32 fot lång. Efter att ha varit och tittat en gång så la han handpenning på en båt (Ballad) som ligger i Travemünde. Innan båten hann levereras så slet den sig i stormen och fick några mindre skador. Naturligtvis blev det tjafs mellan försäkringsbolagen så det verkar dra ut på tiden.
En liten parentes i historien - På min önskelista till jul stod det, bland mycket annat - "att möta våren någonstans söderut". Tydligen med detta i bakhuvudet så frågade pappa om jag ville åka med och inventera och sedan handla det som behövs till båten. Jag lyckades få ihop det med både barn- och hundvakt, så i lördags bar det iväg!
Efter ett snabbt besök hos min (då) 6 dagar gamla brorsdotter ställde vi så kosan mot norra Tyskland med hjälp av Stena Line. Att jag dessutom var barnledig ett dygn innan vi åkte gjorde inte saken sämre precis :o) Nåväl - det första vi gjorde på båten var att ta varsin öl i väntan på att restaurangerna skulle öppna, gott! Till middag åt jag lammfilé - ännu godare!! Eftersom jag inte orkar så mycket i taget längre var jag inte upplagd för att festa hela natten så jag sov ett par timmar. När jag vaknade nästa gång var klockan nästan två på natten. Då var jag både röksugen och nästan desperat efter en kopp te. Det var bara att klä på sig och gå på jakt. Allt utom informationen var stängt!?! Men där jobbade en urgullig kille som knatade iväg och fixade en kopp till mig. Han kom med en stor kopp och några vaniljrån - och inte ville han ha betalt för det heller. Den här resan började verkligen bra!

Så långt kom jag i skrivandet innan John Blund pockade på uppmärksamhet igen... Nu ska jag försöka fortsätta min reseberättelse...

Söndag morgon började som den brukar på en färja - DINGDÅNG... God morgon mina damer och herrar... På tre språk! Inledd med lite lugn gitarrmusik. Ingen risk att man försover sig där inte. Frukostbuffé, morgonsysslor, packa ihop och släpa ner allting till bilen. Klockan nio lade färjan till. I Kiel brukar man säga att man kan ställa klockan efter STENA. Jag hade med mig Schengenintyg på mina mediciner, men inte sjutton var det någon tullare som intresserade sig för oss.

Det var en vacker morgon med solsken och ungefär 15 grader varmt.
Efter att ha granskat träd och buskar vi passerade kom vi fram till att dom ligger ca 2 veckor före oss. Här har Spireorna bara precis börjat sätta lite blommor - där var buskarna översållade! Ljuvligt. Vi hade ingen lust att åka motorväg så jag fick vara kartläsare. När det var ca 2-3 mil kvar till Travemünde fick vi kontakt med Östersjön och fortsatte följa kusten, längs med en sandstrand som inte hade något slut, genom den ena idylliska byn efter den andra. När vi stannade för att sträcka på benen, känna på luften och röka lite upptäckte vi att jag hade glömt min jacka på båten. Suck, alltid är det nåt!! Men eftersom det var såpass varmt så gjorde det inte så mycket. Pappa försökte ringa terminalen, men eftersom det var söndag var det lönlöst. Men, är det semester så är det, vi vände inte tillbaka dom fem milen. Det fick lösa sig ändå. Pappa hade två jackor med sig...

Väl framme i Travemünde började jakten på rätt Marina (hamn, varv).
Efter lite telefonsamtal och letande hittade vi rätt och hittade även båten i fråga. Jag som inte är så insatt i det här med olika modeller tyckte väl att den var som vilken segelbåt som helst. Skadorna var, precis som dom sagt, inte så omfattande. Men eftersom färgen på båten är sedan båten var ny, och i något som heter Gel-Coat, så är det inte bara att bättra på. Då ser det ut som om den har fått fläcktyfys. När vi hade kollat hur mycket det var så brydde vi oss inte om det mera utan ägnade en god stund åt inventering.
Pappa koncentrerade sig på sådant som har med framförande och handhavande av båten att göra, medan jag kikade på hushållssaker och skicket på dynor och textilier. Båda reagerade vi så småningom på att det var någonting i båten som gav oss kli i ögonen. Mögel? Men eftersom både dynor och alla textilier behöver bytas ut så ger det sig förmodligen av sig självt. Jag kunde också konstatera att, om jag bara medicinerar som jag ska, så bör det inte vara några problem för mig att segla i sommar. Skönt!! Solen låg på och värmde gott. Det var som en sommardag i juni ungefär.

När vi var klara med båten började vi bli rätt hungriga och det närmade sig tid att leta upp ett hotell. Vi styrde kosan tillbaka norrut mot de där byarna vi hade passerat. Det visade sig vara Tysklands kurorts-centrum där turisterna bara består av tyskar. Det var ingen som kunde engelska någonstans... Men pappa kommer ihåg sin skoltyska rätt bra så det var inga problem.
I Niendorf högg vi ett hotell som såg bra ut och checkade in. Jag tittade bara som hastigast på priset och var glad att det inte var mitt problem :o)
Hotellet låg nästan PÅ stranden och hade uteservering både under tak (i skuggan) och ute i det fria.
Liten karta: http://www.timmendorfer-strand.de/05_ortsplan/k4.html.
Väldigt många som flanerade på strandpromenaden hade hundar med sig och nästan varenda uteservering hade vattenskålar stående i något hörn. Det blev bara varmare ju längre dagen gick så middagen intog vi i skuggan, vid stranden, med lite vin till maten... :o))

-----

Nu är klockan i det närmaste midnatt så jag ska försöka komma isäng.
Sofie uppskattar om jag lyckas komma ur sängen och följa henne till skolan på morgonen. Fortsättning följer (kanske)...

2003-05-08 00:00

Torsdag-fredag

Om jag hade pengar...
Mitt i natten är det och jag borde inte vara vaken alls. Men det luktade så gott i huset av att bakmaskinen var på. Jag kanske borde ha anat oråd när det inte luktade såå mycket som det brukar. När maskinen pep och talade om att den var klar så visade det sig att brödet inte är bakat. Knådat och jäst har det gjort - men tydligen inte fått någon värme. *GNÄLL* Är det någon som har en bakmaskin över?? Jätte-jätte-jättebilligt, typ 0 kr.

Inte sjutton kom jag isäng igår,
och följdaktligen kom jag inte upp i morse heller. Sofie börjar bli van :o) När jag väl började vakna till liv frampå förmiddagen ryckte jag upp mig ordentligt och tog Nisse och vandrade ner till centrum. Det är ca 5 km. Var in till tandläkaren och hämtade underlag för vad det har kostat att laga tänderna på mig efter cellgifterna. Försäkringskassan har beviljat kostnadsnersättning. Sedan knatade jag vidare till soc och lämnade in månadens lunta. Det borde bli lite pengar i nästa vecka. Håll tummarna. När det var gjort var jag så trött att jag ryckte närmaste buss och åkte hem. Men den här dagen var inte slut fördet. Det var ju "samkväm" på skolan mellan halv fem och sju. Jag var en duktig mamma och mellan-medicinerade och pallrade mig dit. Vit som ett lakan i ansiktet... Vid sex-tiden hade jag fått definitivt nog och Sofie knorrade inte ett dugg. Det syntes väl ;-) Hem och laga lite mat och sparka in dottern i duschen. Hon fick även det stora förtroendet att spola av Nisse under magen och på bena. Han luktade för bedrövligt efter allt kissande på promenaden.

Eftersom klockan hunnit bli så sen...
...blir det ingen fortsättning på reseberättelsen idag. Det enda jag känner för just nu är att återvända till mitt korsstygnsbroderi. Medan jag nattade Sofie började jag med en ny tråd och hann väl ungefär 60-70 stygn när jag upptäckte att jag lagt korsen åt fel håll.... *ännu mera gnäll* *suck* *dubbelsuck* Medan jag har pratat i telefon en stund med "mina Värmlänningar" så har jag repat upp alltihop. Men jag vill göra om det - IDAG! Så nu blir det inte mera för den här gången. Vi hörs i morgon (eller rättare sagt - senare idag)

 

2003-05-10 01:42

Natten till lördag

Så sitter jag här mitt i natten igen...
Men idag är jag ursäktad! Som vanligt lyckades jag inte ta mig ur sängen med Sofie i morse - men jag var i alla fall vaken (jag hoppas att nästa vecka kommer att fungera bättre)! Naturligtvis somnade jag om så snart hon gått :o)
Nästa gång jag vaknade var klockan över elva och hög tid att gå upp, äta frukost och allt det där. Vid två-tiden virvlade det in två tromber (min mamma med make) i trädgården. När dom virvlade vidare ett par timmar senare var gräset klippt, alla konstiga gräslösa fläckar åtgärdade, döda buskar uppgrävda och en björk hämtad i skogen och planterad.

Nu trivs jag med min trädgård igen!!
Jag tycker inte alls om när den ser eftersatt ut - men jag kommer att få vänja mig vid det i år. Jag KAN INTE och FÅR INTE sköta den som jag vill pga mina anlupna, sneda, komprimerade kotor i ryggen. Nu är årets tunga (fysiskt tunga, alltså) uppgifter åtgärdade, de som MÅSTE åtgärdas alltså. Att jag sedan VILL byta/komplettera staketet är en helt annan fråga. Kvar att göra resten av säsongen är bara att jaga ogräs och klippa gräs.
Gräsklippningen brukar inte vara några problem - vi har massor med halvstora barn på området som gärna klipper åt mig. Ibland alldeles gratis för att det inte finns något bättre att göra just den dan. Ibland mot en tia eller två i ersättning. Ogräset brukar inte heller vara någon särskilt betungande syssla. Jag tar ett varv när jag ändå är ute och röker, så det hinner aldrig bli några större mängder.

Sofie kom tillbaka från en en-timmas shoppingvända i godisaffären vid halvsex-snåret. Bra timing - jag hade precis börjat undra vart hon hade tagit vägen... Hon kom och var alldeles nöjd och glad. Det är inte ofta hon kan ta precis så lång tid på sig som hon vill. Det är alltid någon som väntar...

Vid det här laget var jag helt slut i kroppen...
...jag kan ju inte låta bli, utan bara måste ju också stoppa fingrarna i jorden. Så det var bara att uppsöka sängen. Soffan är inte särskilt lockande när det är barnprogram på gång. Vid sju-tiden ramlade ögonen ihop för att brutalt bli uppryckta när Sofie kom strax efter halvåtta och ville få sin godnattsaga. Men hon var snäll - jag behövde inte läsa så länge :o) "Mamma, du behöver inte fortsätta..." Jag tappade tråden hela tiden eftersom ögonen ramlade igen... Tack för det, gullunge!!! Varpå vi båda somnade nästan direkt.

Vid ett-tiden började Nisse undra vad vi höll på med...
...och kom och klättrade på mig. Han behövde ju kissa ju.... Så nu sitter jag här, klarvaken men inte särskilt pigg och väntar på att diskmaskinen ska bli klar. Mamma laddade den efter vår kaffepaus så jag passade på att sätta igång den när jag ändå var vaken. Kaffepausen förresten - utan att fundera närmare på det så tyckte jag att vi nog behövde något mera stärkande än kaffe/te/juice och rostade mackor med ost på. Så jag stekte upp ett paket bacon och det slog väl ut! De hade aldrig haft bacon som pålägg förut, men tyckte att det var jättegott. Är det jag som har konstiga matvanor eller är det fler som aldrig har provat det? Det förvånade mig mycket att just dom aldrig provat förut. Där står skaparglädjen högt i tak i köket.

Uppdatering i historien om "Jönssonligan"...
Barnafader "Vanheden" har valt att acceptera det straff tingsrätten tilldömde honom (12 mån internering), men har för avsikt att begära uppskov över sommaren. Eftersom landets fängelser är överfulla torde det inte bli några problem på den fronten. I det ärendet är jag bara glad - då hinner han kanske få bilen besiktigad först. Och då kommer jag att ha bil medan han är borta :o) De övriga fyra i ligan, som för övrigt fick 24 mån vardera - och kvarvstannande i häkte tills domen vunnit laga kraft pga risk för fortsatt brottslighet - har valt att överklaga. Så den här historien är inte slut ännu. Den i ligan som har närmast anknytning till Sofie (Vanheden undantagen då) har äntligen fått tummen ur att höra av sig - så nu är hon nöjd och glad...

Om jag kanske skulle fortsätta min reseberättelse...
...eller kanske inte, så jag kommer i säng igen...
Nä, jag ska nog försöka gå och lägga mig. Jag har lite annat att göra här i datorn innan kvällen är slut, så jag får avsluta dagboken för den här gången.
God natt och sov så gott allihopa!

 

2003-05-12 22:03

Måndag

Det är för omväxlings skull INTE mitt i natten...
Varför jag inte skrivit på ett par dagar? Jaa, trädgården tog ju sitt på kroppen. Dagen efter rök jag på lägenheten - och gjorde som jag inte får/kan göra längre - och dammsög hela lägenheten i ett svep. Samtidigt som jag plockade undan... Skönt när både insidan och utsidan ser ut som jag vill ha det!!
Att kroppen har en helt annan åsikt om det har jag ihärdigt blundat för. Men helt har jag inte kunnat ignorera det - svettningarna på natten har talat sitt tydliga språk. Svårigheterna att komma ur sängen (rent fysiskt) på morgonen har inte heller gått att missförstå. Men när själen mår bra (bättre) så blir det lättare att stå ut med kroppens dumheter. Rullatorn har jag för övrigt skickat tillbaka så kryckorna har fått komma in från förrådet istället. Men dom är så besvärliga att använda att dom bara står i ett hörn och trycker. I morse kom Sofie in med käppen till mig, den stod i badrummet av någon anledning. Hon tyckte tydligen att jag behövde den :o)

Dagarna har flutit ihop för mig under helgen...
...eftersom jag sovit och varit vaken vid så konstiga tider på dygnet. Så jag kan inte riktigt precisera när jag gjort vad. Men trädgården har som sagt fått sitt och insidan likaså. Jag ligger inte efter med varken tvätt, dammsugning eller disk! Sedan kom mamma med lite fler växter till mig som skulle ner i jord rätt omgående. Det skulle också vattnas på det nysådda gräset och de "nya" växterna. Att ligga i sängen och titta på min nya björk är precis så rogivande som jag trodde att det skulle vara :o)

Jag har gjort tappra försök att vända dygnet rätt...
... och ägnat tid till broderier och korsord i stället för datorn. Det väljer jag att se som ett friskhetstecken - att jag orkar (nåja, psykiskt om än inte fullt ut fysiskt) göra sådant som behövs för trivseln och inte har behovet att skriva av mig hundra gånger om dagen. Att jag dessutom tycker att det känns mera angeläget att brodera verkar också vara något positivt. Man kan väl säga som så att Tysklands-resan laddade upp mina batterier ordentligt! Jag tog mig till och med igenom ett sådant där skol-måste som jag dom senaste två åren tyckt varit jättejobbigt (Nn-skolans dag) - utan att klappa ihop efteråt.
Min bakmaskin valde däremot att klappa ihop häromdagen *snyft* och då fick jag lite lätt panik. Men till och med det har jag lyckats ta med en klackspark! Maskinen åkte i containern med buller och bång och min hushållsassistent har fått komma ut i ljuset igen och så bakade jag ett ryskt grovt bröd som man köper som mix i affären. Det rekommenderas varmt! Till och med Sofie tyckte att det var gott. Annars gillar hon mest "roste-bröd", mini-baguetter, tekakor och annat menlöst bröd bäst. Men i ärlighetens namn så tänker jag inte vara utan bakmaskin så länge. Göfab säljer en för 495 kr...

Igår kväll gav jag mig sjutton på att komma isäng - och sova...
...och lyckades, nästan. Kvart i tolv petade jag i mig en halv "sovis" och sov sedan gott ända till morgonen - i ett svep!! Jag ska se till att försöka upprepa denna bravad i kväll. Än så länge lutar det åt rätt håll :o) Det är Sofies pappa som gav sömntabletten detta gulliga namn - det kommer jag använda i fortsättningen.

Den där reseberättelsen jag envisats med att lova er...
... kommer längre och längre ur sikte. Vi kanske kan nöja oss med att konstatera att resan gjorde mig riktigt gott och var precis vad doktorn ordinerade. En lång helg helt utan ansvar och härligt befriad från alla tankar på sjukdom, ekonomi, barn, juridik mm mm.
En läxa jag tror jag lärde mig under helgen var nog en sådan som jag kanske skulle ha lärt mig som tonåring (eller när man nu gör det). Alla små-flickor går ju igenom en period där dom blir kära i sin pappa. Det har jag också varit. Men sedan tror jag att dom flesta också på något vis får möjligheten att lära sig att inte bli kär i alla karlar som är snälla. Bara för att dom är förekommande och artiga och generösa behöver man ju inte nödvändigtvis bli kär. För dig som till äventyrs har missat det så är jag ett sk skilsmässobarn.
Det har förekommit en hel del självrannsakan den här perioden i mitt liv och det slog mig under resan att det där nog är en kunskap jag missat genom åren. Om man ser helt krasst på det - de flesta av mina förhållanden har inletts med att karln i fråga varit snäll mot mig på ett eller annat sätt. Om mitt ressällskap varit någon annan än min far så hade jag nog varit kär som en klockarkatt i dag. Tragiskt men sant. Jag ska till psykologen på fredag så jag ska ta upp det med henne. Jag kanske har helt fel - eller så har jag alldeles rätt. I vilket fall som helst så kändes det bra! En liten relevant jämförelse - alla barn ska ju igenom vissa stadier i sin utveckling. Förr eller senare kommer det - och gör det det inte så blir det gärna något krångel någonstans. Vi kan ta krypning som ett exempel. Alla barn ska lära sig krypa. Om det sedan sker innan dom lär sig gå eller efteråt har tydligen ingen betydelse, bara dom gör det. Jag tror att det påverkar barnets framtida inlärningsförmåga eller nåt sånt. Jag kan minnas fel om vad det spelar för roll, men det är inte det viktiga i resonemanget ändå. Jodå, jag har krupit och jag har ljugit och jag har.... ja - allt det där som man ska göra medan man växer upp. Men med tanke på vilka karlar jag "valt" genom åren så kanske det är något där jag missat.
För alla sårade stoltheter som kan tänkas läsa det här nu - ta det inte personligt! Det handlar om MIG, bara om MIG. Det har ingenting med DIG att göra - egentligen. Alla mina förhållanden har varit bra - ända tills dom gått åt pipan. Alla killar jag varit ihop med har lämnat spår i mig, både på gott och ont. Men faktiskt mest på gott!! Nu låter det som jag haft en låååång radda pojkvänner genom åren, men det är inte så farligt som det låter :o)

Nähä go´vänner, klockan går...
...och har nu hunnit bli nästan elva. Det börjar bli dags att natta huset och mig själv. Känner jag mig rätt så ska jag vara glad om jag hinner landa på kudden före tolv. Jo förresten - alla ni som har skrivit till mig och inte fått svar, det kommer! Jag lovar!

 

2003-05-13 08:41

Tisdag

Det är INTE mitt i natten...nu heller!!
Nu håller jag på med alldeles för mycket på en gång :o) Letar fakta på nätet, skriver dagbok, försöker sammanställa lite dansprogram till danskalendern, kollar mail mm mm Datorn börjar tycka att jag ska begränsa mig lite...

Idag lyckades jag över förväntan...
Igår kväll kom jag i säng i hyfsad tid och släckte ganska snart efter. Utan "sovis" somnade jag sedan gott och sov HELA natten! Yippie!!
För att försöka komma upp idag hade jag ställt både väckarklockan och telefonen på ringning. Och se - det lyckades!! Hade inte grannbarnet kommit för att ha sällskap med Sofie till skolan så hade jag till och med klarat det! Det du!!
Idag kom dom till och med iväg i tid. Med andra ord en ovanligt lyckad morgon och en alldeles tom almanacka för idag. När jag är klar vid datorn ska jag passa på att sova middag tidigt så att jag kanske kan upprepa dagens bravader i morgon bitti.

 

12:54

Glömde...
Skulle ju skriva en liten efterlysning... Jag fick en planta förra året som inte verkar ha överlevt vintern. Men jag har kvar den lilla lappen som följde med. Tyvärr är den skriven på danska. Är det någon som VET om den här växten är ett-årig, eller om den borde komma igen??

KLOKKERANKE
Cobaea scandens
Beskrivelse: Kraftigt voksende slungplante med store klokker. Planten klatre ved hjælp af bladene, der er finnede og ender i en klatretråd.
Placering: Humusholdig, næringsrik jord. Fuld sol eller let skygge. Kræver en del vand med sin kraftige vækst.
Anvendelse: Giver hurtig dækning af espalier og terasse.
Blomstringstid: Juli till oktober
Afstand: 50 cm
God fornøjelse med Deres nye plante.

Jag fick den i juli förra året och innan sommaren var slut hade den klättrat ända upp till taket och blommade med några få blommor långt ner. I år har den inte visat ett enda livstecken - ännu... Kan jag förvänta mig några??

Under jakten på den här bilden fick jag svaret på min efterlysning.
Inte det jag ville ha dock - den är tydligen ett-årig. Synd!
Jag får väl hitta på något annat där i år.

Annars då?
Jodå.. Jag har precis sovit en timma till. Av någon anledning känner jag mig inte riktigt frisk och har liiiiite feber. Allergi? Förkylning? Tja, säg det. Men så snart jag är färdig med datorn och dessutom svettats färdigt för den här gången så ska jag masa mig in i duschen och sedan ut med Nisse. Vid det laget är det väl lagom att gå och möta Sofie. Kanske ta vägen om "gottan" och köpa cigaretter.

 

2003-05-15 05:41

Torsdag

Jäkla hund...
Halv tre inatt tyckte han att det var dags att gå ut. Vakna Matte!! Det fanns inte en chans att ignorera honom när han ihärdigt tvättade mig ren i precis hela ansiktet. Hade han bara kunnat så hade han tagit inuti både näsa och mun också... Vid tre-tiden somnade jag om igen. Bara för att vakna för 10 minuter sen! Men vad är detta??? Jag VILL ju sova på nätterna! Och bara för att få göra det så tog jag ju en halv "sovis" inatt vid tolvtiden. Men den lyckades Nisse ta sig igenom och tre på morgonen vågar jag inte ta någon när jag måste upp vid sju. Men klockan är ju inte sju än?? NÄ, det vet jag väl! Men somnar jag om nu så blir jag hopplös när det är dags, så här sitter jag vid datorn med en stor balja te och några mackor... Nisse? Jo - han ligger hos Sofie och snarkar ikapp med henne... Låter jag sur och grinig? Det är inget mot vad jag är!!

Mina duktigt uppladdade batterier var kanske inte så bra ändå...
Vaddå? Jo, resan gjorde ju att jag fick ladda mina batterier ordentligt.
Det i sin tur har gjort att jag har haft massor av energi sedan jag kom hem.
Men det är väl bra? Jo, visst är det det. Men mina smärt-mediciner har visat sig också kapa varningssignalerna för när jag håller på att överanstränga handleden/-erna. I tisdags när jag gick och hämtade Sofie så upptäckte jag att båda händerna var bleka, svullna och stumma. Märkligt.... Jag försökte på alla vis att få igång dom igen, men icke. Konstigt... Senare under dagen fick jag samtal från nyblivne fadern C som har en rejäl whiplash-skada. Han har dessutom jobbat som handläggare på Trafik- och Polioskadades Riksförbund och är sådan att han tar reda på allt möjligt och lite till. Följdaktligen är han ganska påläst om hur kroppen fungerar och dessutom har han bra minne... Vi har känt varandra ett tag nu, därför är han väl införstådd med hur jag fungerar - eller inte fungerar - fysiskt. Så när jag berättade för honom om händerna och febern undrade han vad jag hade gjort eftersom det lät som om jag hade fått inflammation i bägge handlederna. Då gick vi igenom vad jag gjort dom senaste dagarna - och sedan var det inte så mycket att fundera på längre. Jag har lyckats överantstränga handlederna utan att märka det. Det som troligtvis tog definitivt knäcken på dom var nog bakningen i kombination med det myckna skrivandet på datorn... Och vad gör man åt detta då? Minskar till att börja med på skrivandet, om det går. Ser sedan till att inte slarva med att ta mina Voltaren som är inflammationshämmande. Sagt och gjort. I med en Voltaren vid åtta-tiden på kvällen. Sedan när jag var vaken vid tre så tryckte jag i mig en till.... Det skulle jag ha låtit bli! Två timmar senare fick jag parkera på toaletten i någon timme medan både tjock- och tunntarm vände ut-och-in på sig. Jäkla klant!! Gårdagen blev som följd av allt detta mycket lugn och stillsam. Jag sov mest hela dagen, men lyckades ändå komma i säng i hyfsad tid (se ovan).

Idag då? Vad händer idag?
Jaa, idag kommer taxin och hämtar mig tjugo över åtta för transport till sjukhuset. Det är dags för nästa uppföljande slätröntgen av ländryggen. Den här gången ska jag låta bli att titta på bilderna för att inte upprepa förra gångens nervositet i väntan på efterföljande läkarbesök. Den här gången hoppas jag inte heller på någon förbättring alls. Visst är jag lite orolig att det ska ha försämrats, men inte så mycket egentligen. Mest tror jag att det blir som förra gången - ingen skillnad alls. Sedan var det inte så mycket mera...

Nu är klockan sex och av någon anledning har Sofie satt en väckarklocka på ringning...
...jag ska se om jag kan hålla emot lite där. Vad sjutton ska hon upp och göra nu???? Hon ska inte gå förrän klockan åtta.

2003-05-17 18:48

Lördag

Vad ska jag skriva om idag då...
Låt se... Vad skrev jag sist?.............okej.... Röntgen, gick bra. Tog inte allt för lång tid och så lät jag bli att titta på bilderna. På fredagen var det dags för återbesök för Sofie hos tandläkaren. Den här gången var tandläkaren inte lika nöjd med Sofie. Hon hade slarvat lite för mycket med bitandet på spateln - så nu blir det tandställning i stället. Det var fullbokat hos den specialläkaren så hon får vänta tills i höst. Hej å hå. Själv skulle jag till psykologen. Precis som jag skrev häromsistens så bollade jag min "upptäckt" med henne. Och kan man tänka sig - jag var inte helt ute och cyklade. Alla går inte igenom det, men en del gör det. Och jag kanske borde ha gjort det. Vad? Jo, lärt mig via min pappa att man inte måste bli kär bara för att en karl är snäll. Men i och för sig så vet jag det ju i alla fall - men lik förbannat trillar jag dit på det igen och igen. Men efter helgen med pappa i Tyskland kanske jag lärt mig läxan en gång för alla. Framtiden får utvisa detta. Min önskan om att få kontakt med någon psykolog som kan hypnos blev grundligt utvärderad och nu ska hon kontakta honom. Vi får väl se hur det går. För den som inte är insatt låter väl det här mest som svamel.... jag är medveten om det.... men bryr mig inte om det - inte idag i alla fall.

Smärtmedicinerna...
Jag fick ett mail för ett tag sedan från en kille som har lite bekymmer med det här med sömnmedel. Han får rus på dom och blir beroende. Hmm? I morse när jag tog mina smärtmediciner, och hade tillfälle att ligga kvar tills dom hade bitit, så passade jag på att försöka sätta ord på hur det känns. Om jag lyckades? Njae, inte helt. Men man kan säga så här. Det känns ungefär som om kroppsvärmen och ett lugn i musklerna kommer farande tillsammans med blodet. Det är en rätt läcker känsla. När så blodet kommit runt överallt kan jag gå upp och börja dagen och må ungefär som förr. Det är rätt läckert - från stel, kall och tämligen orörlig till normal människa på en timme. Häftigt.

 

2003-05-18 13:42

Söndag

En svart dag, eller kanske grå, eller...
Varför? Ja, säg det. Jag är inte på hugget alls. Sova vill jag bara göra på dagarna. På nätterna är det skönare att vara vaken. Varför? Tja, säg det... Är jag möjligen orolig för läkarbesöket på torsdag? Inte medvetet i alla fall. Är det möjligen nerver inför en jobbig vecka? Inte medvetet det heller. Men ganska troligt. Både jag och Sofie drömmer konstigt. Mina drömmar är röriga till max. Hon drömmer återkommande om att hon har ramlat ner i en hisstrumma och att ingen hittar henne. Alla (jag) letar, men ingen hittar henne. Vad det betyder? Ingen aning, någon som vet?? Egentligen är det ju mycket positivt på gång, men själen vill visst inte svara på det. Eller är det så att just därför är jag trött. Jag måste inte "slåss" för att överleva och då kommer det en bearbetningsfas. Kanske är det så.... Jag vet inte. Jag vet bara att det inte är kul att vara vaken på dagtid längre...

Vad är det då nästa vecka...
Jo - månadens dropp på måndag, matsäck till skolan för Sofie på tisdag, hon ska ha gympa på onsdag, jag ska komma ihåg att ringa en av alla mina bröder på tisdag eller onsdag, läkarbesök angående sjukskrivning och röntgen på torsdag (en ny läkare), akupunktur på eftermiddagen, fredag är det dags att packa bilen och åka till Dalarna på dagboksfesten och lämna Sofie på vägen... Egentligen inte så farligt mycket, men tydligen mycket nerver inblandade.

Vad mera då...
Jo, det är ju det här med dom nya reglerna för sjukpenningen. Om det går igenom (beslut 12 juni, start 1 juli) så blir jag i praktiken oanställningsbar. Det har i sin tur dragit igång funderingarna på det som förr hette sjukpension. Idag heter det sjukersättning och beslutas för 1-2 år i taget, eller tillsvidare. Vad gör det i så fall med min ekonomi? Har fått en brochyr om det, men blir inte klokare för det. Jag undrar om jag kan få min handläggare att räkna hypotetiskt på det, utan att för den skull fatta något beslut? Bara så att jag kan få koll på vad det innebär för min plånbok. Så var det ju det här med psykologen som kan hypnos - är jag alldeles galen som drar igång det nu? Eller är det rent av så att det är precis just nu jag ska göra det. Visst är jag lite rädd för vad som ska komma fram, men det kan ju lika gärna vara så att det bara bekräftar det jag tror mig veta. Är det så att det bara blir en bekräftelse så är det ju suveränt. Då blir det lättare att gå vidare i livet. De senaste veckorna har också dragit igång funderingar på det här med kärlek. Inte så att det finns något "objekt" inom synhåll utan bara lite allmänt. Det var ju just det - det finns inget aktuellt. Å kommer det någonsin att finnas det??? Hjärnan säger naturligtvis att det kommer någon dag, men själen misströstar...

Hej å hå...
Det är mycket nu som snurrar mer eller mindre medvetet. Det kanske inte är så konstigt att jag är trött - egentligen. Men det är också lite tröstlöst att vara så seg på mornarna när jag aldrig har varit det förut. Påtryckningar från höger och vänster om att det "bara är att".... ja, du vet... hjälper inte direkt heller. Det ger bara dåligt samvete. Självklart vet jag att det "bara är att", men att veta och att göra är inte alltid samma sak....

Nä, nu ska jag...
...ta mig i kragen och gå ut en sväng med Nisse. Sofie är hos en klasskamrat och leker. Hon kommer tillbaka vid 4-tiden.
Liite mera gnäll - jag är så j-la trött på svettningarna. Det är en av anledningarna till att jag inte sover på natten. Jag vet ju att jag inte får sova mer än ett par timmar i taget även om jag går och lägger mig i tid. Jag vill ha tillbaka mitt eviga frysande! Det var lättare att hantera och gav framförallt inte en massa mer-jobb med blöta lakan och kläder. Det är kanske inte så konstigt att här är så dammigt nuförtiden. Jag hanterar ju en massa textilier hela tiden. Nu känner jag hur händerna börjar svullna så nu måste jag sluta skriva. Inte en sväng till med inflammation, tack!

Men vad vill jag då??
Ja, om jag det visste. Just nu är det väl kanske bara att bli barn- och hundledig tills jag känner att jag orkar med dom igen. Hur länge det är? Vet inte - en dag, en vecka, en månad?? Men jag vet ju också att det inte fungerar... inte för dom och troligtvis inte för mig heller. Ingen av oss blir hjälpt av det, egentligen. Dubbel-suck och bläääääääääääääää. Nej, ut med mig i naturen!

 

2003-05-20 09:55

Tisdag

Att det ska vara så svårt att få sova...
I går satte jag mobilen på "kom-i-håg" med texten "Gå och lägg dig" klockan 21.00. Tidigt kan tyckas, men när jag har "ska bara" klart så är det rätt lagom. Jodå, jag kom nästan i säng vid tio. Jag kom i alla fall i säng före elva! Å så låg jag och broderade en stund. Strax före tolv hade Nisse lekt och varit ute färdigt, jag började bli sömnig och tog då en halv "sovis" och släckte lampan för att sova. Men då..............vaknade Sofie! Efter en stunds dividerande fram och tillbaka kom hon och la sig i min säng. Summan av det hela var att jag missade "tåget" så tabletten kunde jag lika gärna ha hoppat över. Sedan var natten som vanligt, dvs sova ett par timmar - upp och vända på täcket - sova ett par timmar - släppa ut hunden osv.... Vid sex-snåret gav jag upp och började den här dagen istället. Sofie blev glad att jag var uppe och krånglade inte med mig nåt - så hon var för omväxlings skull färdig att gå klockan åtta!

Se'n då...
Ja, se'n så rök jag på diskmaskinen och disken och alla pappershögar som ligger och skräpar och letade efter garantisedeln på diskmaskinen och..... Nu är jag trött! Ska bara slänga upp det här och kolla ett par saker på nätet. Se'n ska jag sova middag! För säkerhets skull kommer jag att sätta väckarklockan på två... Är det någon som kommer ihåg när det var jag köpte diskmaskinen??

Javisst ja....
Igår kom två rullar framkallade kort med posten. Det är vad jag har fotat med min vanliga kamera sedan förra julen. Den här gången tog jag "kort på CD" för att slippa krångla med att jaga scanner. Det kanske kommer lite bilder här så småningom... :o)

 

2003-05-21 10:55

Onsdag

Nu har jag varit så där himla redig igen...
Jag har sovit en så där sex timmar i sträck, tror jag. Jag var uppe med tuppen, dvs före Sofie. Jag lyckades få med henne i en bil till skolan eftersom det ösregnade. Jag lyckades få låna sagda bil och har varit och storhandlat. Det blev lite annorlunda varor idag, och lite dyrare än vanligt... Ett nytt magnetkort till bussen kom jag ihåg att köpa. När jag kom hem och hade ställt undan all maten ringde jag Ellos eftersom min bänkdiskmaskin jag köpte av dom har gått sönder. Och eftersom den är sönder hasade jag ner den från diskbänken och tog fram det gamla hederliga diskstället. Usch vad jag tycker illa om att diska! Härmed konstaterat att det gör ryggen också!! När så disken var avklarad och en och annan skåpslucka och diskbänken var avtorkade gick jag ut (faktiskt) och tog en cig och tömde brevlådan. Där var brev från Cancerhjälpen med avslag på min ansökan om pengar till tvättmaskinen. Dom beviljar inte bidrag till sånt. Däremot beviljar dom bidrag till olika sorters alternativvård och resor. Den resan jag ska på i oktober stod med!!! Så nu har jag skickat iväg ett mail till kuratorn. Det vore väl själva attan också om jag inte kan få ihop pengarna till resan. JAG VILL ÅKA!

Men nu är det dags för dagens middagslur...
Fast jag kanske skulle äta lite mat först? Sofie var duktigt hostig och skrällig i morse men hon tvärvägrade att stanna hemma. När dom går upp i två'an i höst ska dom få nya lärare för tredje gången!! Och idag skulle dom ha gympa med dom nya lärarna och det skulle hon absolut vara med på - så det så!! Risken är väl överhängande att hon kommer hem med feber idag... Nä, dags att stänga av datorn och äta och sedan vila ryggen (och ögona). Vilken läcker färg det vart på ramen idag, förresten :o)

 

21:59

Nu ska jag snart stänga av datorn för idag...
Men först vill jag dela med mig av lite info. Jag har fått frågan via mail vad det är för resa jag ska (vill) iväg på i oktober. Därför har jag nu suttit och skrivit av "reklambladet" jag hittade på sjukhuset. Jag har medvetet hoppat över alla telefonnummer eftersom jag inte bett om lov att publicera detta... Ja, jag vet - nu kommer jag att från ett visst håll få ovett igen. Men det tänker jag inte bry mig om! Lattjo förresten. Den här färgen på kanten gör att texten ser ut att ha samma färg - det har den inte. Den är precis som vanligt...

Temaresa till Rhodos, läs mer här.

 

2003-05-22 22:08

Torsdag

Idag har det varit full rulle hela dagen...
Det började bra med att jag kom upp ordentligt på morgonen och Sofie kom iväg i tid. Sedan var det lite umgänge med grannarna tills det var dags att kasta sig in i duschen. Idag har jag varit på läkarbesök med anledning av röntgen förra veckan och allmän uppföljning. Jag frågade dessutom om det möjligen kunde gå för sig att äta ett naturmedel som innehåller Silverax mot svettningarna. Jag fick idag träffa en annan onkolog och hade ett visst hopp om att han skulle vara lite mer insatt i klimakterieproblem och psykologi. Och kan man tänka sig - det var han :o)

Men för att ta läkarbesöket från början...
Det var nästan omöjligt att hitta parkeringsplats för att parkeringsautomaterna var avstängda pga strejken. Så vi kom inhastandes med andan i halsen med två minuter till godo. Läkaren å sin sida var också sen - så vi (pappa och jag) fick vänta i alla fall.
Besöket inleddes med lite "vem är du, vem är jag"-genomgång av min sjukdomshistoria eftersom han (föga överraskande) inte hade hunnit läsa igenom min journal. Inte heller hade han hunnit titta på de papper jag lämnade in i förra veckan angående mina mediciner och ett naturpreparat mot svettningar baserat på en ört, Silverax.
När det var överstökat så gick vi över till vad röntgen visade. Det var ingen skillnad alls mot förra gången! Den här gången lyckades jag se det positiva i det eftersom jag klarat av att låta bli att hoppas på en förbättring.
Sedan diskuterades strålning, cellgifter och hormonbehandling och deras effekt fram och tillbaka länge och väl. Han (liksom min ordinarie läkare) poängterade att det viktiga är att jag mår bra och har livskvalitet, eftersom jag inte kommer att bli av med tumörerna i skelettet i första taget, om någonsin. Slätröntgen (vanlig) visar dock inte så mycket som man skulle vilja - så han hävdar att jag kommer att känna av eventuella förändringar långt innan dom går att se.
Det ledde oss osökt in på det här med klimakteriet och mina svettningar. Som jag ser det just nu är svettningarna det som är jobbigast på alla plan - och den här läkaren tog det på allvar! Silverax visste han inget om, så han tog hand om de faktapapper jag skrivit ut från nätet, och ska diskutera saken med sina kollegor. Han återkommer till mig via sköterskorna på cytostatika-kliniken, snarast...
Så gick vi över på ämnet depression och antidepressiv medicinering. Tydligen hjälper det i viss mån mot svettningar och de sömnproblem man kan få när österogenhalten i kroppen minskar. Enligt honom behöver jag inte ha ett dugg dåligt samvete för att jag inte får ordning på sovandet!! Vi diskuterade en eventuell ändring av sömntabletterna, men kom fram till att det inte var lönt. Jag har ätit Zoloft sedan länge mot depressionen jag hade innan allt detta drog igång - så frågan är om det är en av de medicinerna som fungerar!?! Det skulle han ta reda på. (Det börjar bli en hel del hemläxa för doktorn...)
Jag ville få veta lite mer om hur jag ska hantera det här med depressionen och då poängterade han att hela det här köret med cancer, behandlingar och annat som jag går igenom just nu är väldigt psykiskt krävande. I det här var han mycket vältalig och mångordig. Han gjorde det solklart för oss att det inte är konstigt alls att jag är trött och har problem med sovandet. Men han höll med om att, i snitt, tre timmars sömn i följd var i minsta laget. Men eftersom han inte är psykiatriker känner han sig inte kompetent nog att råda mig i detta. Att jag går hos psykolog tyckte han var jättebra och uppmuntrade mig att fortsätta med det. Han skulle kolla upp hur jag ska göra med min antidepressiva medicinering så rätt var det är kommer det väl en kallelse till någon psykiatriker... (vad sjutton är skillnaden mellan psykolog, psykiatriker, terapeut mm mm???)
Vad gäller mina metastaser så kommer han att beställa en ny skelett-SCINT som ska göras i september. SCINT är en sorts röntgen som använder sig av isotoper (radioaktivitet) som sprutas in i blodet och sedan söker upp eventuella förändringar. Dessa förändringar visar sig som mörka fält på bilderna och sedan är det upp till röntgenläkaren att tolka detta. Det är tydligen svårt och inte helt entydigt. Sist så stod det att jag hade både progressiva och regressiva förändringar... Hmm?? Ett steg framåt och ett tillbaka, eller??
Naturligtvis glömde vi bort det där med nytt läkarintyg, men det skulle sköterskan fixa. Mitt nuvarande går ut i slutet på måndade och hon trodde att jag skulle få 100% september ut!! Bock och tack!
Nya recept fick jag med mig hem, men de har jag inte hunnit hämta än. Det är ju en dag i morgon också...

Så långt läkarvetenskapen...
Nu var klockan över tolv och det var hög tid för lite mat och sedan direkt iväg till sjukgymnasten för veckans akupunktur. Gissa en som somnade gott på bordet :o) Där var jag klar så sent som halv tre så apoteket fick vänta, det var dags att hämta barn i skolan. Nyvilad som jag var hade jag en massa "spring i benen" när vi kom hem så jag tog en sväng med Nisse. Vädret var skönt och igår köpte jag några plantor som jag plötsligt kom på att jag nog måste sätta i jord innan vi åker. Så det var bara att lyfta på ändan och göra något åt det. Det blev en jättefin kruka med Fuccia (? eller heter den forsythia? Bloddroppe brukar dom kallas i alla fall) och blå kant-lobelia. När jag ändå var igång på utsidan så fick gräset en omgång med handgräsklipparen. Jag lär inte ha något alls emot att sitta ett gäng timmar i bil i morgon :o)

Men nu har det gått en stund sedan jag började skriva...
Telefonen ringde så det blev en lång paus förut. Klockan har passerat midnatt så det är i allra högsta grad läggdags! Jag ska bara...

2003-05-26 12:21

Måndag

Tillbaka till verkligheten...
Efter en lång helg är det så måndag igen. Måndagen som stavas med stort S som i Strejk. Nu har strejken nått vår lilla kommun så nu är det vår tur att skicka med barnen matsäck till skolan. Det är lite som förr i tiden. Jag har precis pratat med en av fröknarna och hon sa att det än så länge inte är några problem. Det hade varit jättespännande att alla hade mat med sig och den dominerande rätten framför alla andra var..........Pannkakor!
Jag och Sofie ställde oss igår kväll efter barnprogrammen och gjorde i ordning dagens lunch. Under tiden pratade vi en del om kostcirkeln och strejkregler (vilken blandning). Vi kom överens om att jag skulle försöka riktigt ordentligt att komma upp på morgonen så att jag skulle kunna följa henne till skolan. Och vet ni vad! Det gick!! Det var ju det där med att ingen riktigt har kunnat säga på vilket sätt man skulle drabbas. Är vår skola en sådan som låses upp av vaktmästaren? I så fall kommer ju ungarna inte in. Det var Sofies största bekymmer - tänk om vi inte kommer in?! Men när vi kom dit idag så visade det sig att i stort sett varenda dörr var upplåst.
När jag pratade med fröken för en stund sedan så berättade hon att det i vanliga fall är städerskorna som låser upp vartefter dom är klara på morgonen. Men det står ingenstans att dom ska göra det utan det brukar dom göra för barnens skull. Så nu är lärarna beordrade att öppna - vilket dom iof ska göra ändå, fast inte förrän fem minuter innan ungarna ska in. På tal om städerskorna - skolan städades senast i fredags morse... Tur att veckan är kort. Men det blir nog ingen skola alls nästa vecka. Tur att alla läxor och sådan verksamhet redan är slut för terminen :o)
Hur det går med mina "verksamheter" då? Ja, det jag har inbokat är psykologen på tisdag, men det löser sig. Sofies pappa ska ändå komma ner den dagen och gå på klassträffen på kvällen så han får komma lite tidigare... Jo, klassträffen blir av ändå. Det är klassföräldrarna som anordnar den. Frågan är väl kanske hur det går med min yngre brors "utspark" på onsdagen. Han slutar gymnasiet då... "Den lelle....??" (liten förresten - nä!)

Fotografier mm...
Nu har jag verkligen att göra, massor av bildbearbetning! Jag fick hem två rullar film i förra veckan som jag även beställt på CD. Ni som har sett papperskopiorna - bilderna på CD'n är ordentligt mycket ljusare. Dessutom var Sofies pappa "duktig" och skickade med kort på den nya frisyren på Sofie. Hon är ju korthårig igen. Äntligen.
Men ibland undrar jag om man får sätta munkavle på pappan?! När jag undrade om dom alldeles hade glömt bort att håret skulle klippas upp så svarade han "nu ser hon ju i alla fall fortfarande ut som en tjej, förra gången hon var korthårig såg hon ju ut som en kille.." Detta säger han så att hon hör! Jag skulle kunna ha klippt till honom!!! Men, men...
Vi får väl se hur det fungerar med den här frissan. Hon kanske kommer på själv varför jag vill att hon ska klippa upp det. Hoppas jag. Hon kom ju själv på att det skulle klippas av. Förut så hade hon bestämt att hon skulle ha hår ända ner till rumpan, hmmm... Men så för någon vecka sedan kom hon på att det är rätt jobbigt att ha långt hår, särskilt när det är så tjockt som hennes. Det tar en evig tid att tvätta, det tovar sig, det blir varmt, det hamnar i maten, det åker in i munnen, det blåser in i ögonen osv osv...

Helgens bravader...
Tänker jag inte skriva ordentligt om, inte just nu i alla fall :-P
Kommer se'n... kanske...

Liten kort resumé:

- Kom iväg i god tid i fredags.
- Kom fram i vettig tid.
- Sov nästan hela resan.
- Ösregnade hela vägen.
- Sov på Tempur-madrass i loftsäng. Sov så gott att jag fick väckas.
- Hittade fram till Falun utan problem.
- Trevligt folk, bra musik, god mat.
- Sov oroligt och blev väckt av SMS från Sofie alldeles för tidigt på morgonen.
- Kom iväg i vettig tid.
- Soligt nästan hela vägen.
- Jag sov....inte!
- Hemma nästan i tid till barnprogrammen.
- Sov gott nästan hela natten. Somnade vid tolv, öppnade ett öga vid två (stängde det lika fort igen) och vaknade av väckarklockan strax före sju.

- Är fortfarande vaken... 13:10, men ska snart ändra på det, kanske...
"Ska bara..."

Men om jag fortfarande är på benen när Sofie slutar kanske jag skulle chocka både henne, Nisse och min kropp med att gå och möta henne... Eller?
Vi får se...

2003-05-27 23:09

Tisdag

Strejk i skolan dag 2...
Jag sköter mig :o) Lyckades komma ur sängen redan klockan sex i morse! Allt för att hinna göra i ordning matsäcken utan att stressa och glömma hälften. Jag började i och för sig i lugn och ro med en kopp varm choklad. Sofie kom också upp i god tid så hon var påklädd innan Lattjo Lajban började. Det förde i sin tur med sig att hon var färdig för att gå redan tio i åtta - det är sensation! Vid det laget var jag helt färdig och längtade till sängen så hon fick gå själv till skolan. Hon hann knappt ut genom dörren innan jag var i säng igen. Kvart över nio fick jag bråttom eftersom taxin skulle komma kvart i tio. Så någon frukost blev det inte, däremot hann jag duscha. Vart jag skulle? Jo, jag har ju gått ner i vikt sedan jag fick den förra omgången proteser så dom har blivit för stora. Fast i morse upptäckte jag att den viktökning som pågått nu några veckor hunnit till bröstet........ Men skit samma, nya proteser och en ny BH tackar man inte nej till.

Protesutprovning...
När jag kom dit visade det sig att hon har en annan modell av proteser också som uppför sig lite mer som mina bröst. Mina bröst har alltid försökt flytta ut i armhålan... Efter lite provande fram och tillbaka slutade det med att jag fick med mig en protes som är liite för stor men har samma form som mitt vanliga bröst och så fort hon får hem den andra kommer hon att skicka en protes som är ett nummer mindre. Den nya BH'n blev samma modell och storlek som min gamla, fast svart. Den är såpass blank och snygg att jag kan ha den som bikinitop :o) Fast det där med att tillbringa en timme framför en spegel med kritiska ögon som ser allt är inte alltid såå kul. Min teori om att min kropp tror att den är 45-55 år stämmer nog rätt bra. Det är inte lite hull jag har lagt på mig på sista tiden. Det dallrar friskt både här och där som inte syns så noga när man har kläder på. Usch ja. Men jag bryr mig faktiskt inte om det just nu! Jag väljer att blunda!!

Väl hemma igen...
...så lyckades jag hålla mig på benen. Åt lite, rensade lite ogräs, förberedde maten å sånt. Sedan gick jag och mötte Sofie i skolan. Hon säger att det fortfarande ser okej ut där - i alla fall i hennes båda klassrum och hall. Ingen ytterligare information skickades med hem heller. Det är ett gott tecken för skolans möjlighet att hålla öppet utan städerskor. Men det där med att vi skulle äta direkt efter skolan gick i stöpet direkt. Hon påstod sig inte vara hungrig och ville hellre vara ute och leka. Det var nästan 20 grader varmt och soligt så att protestera kändes bara dumt. Jag fick en stund att sova middag på, men lyckades hålla mig inom halvtimmen. Kan ibland...

Middagen blev ovanligt bra...
Jag håller på att läsa en bok om ett annat sätt att äta där sockret, inte fettet, är den stora boven. Jag ska visserligen inte banta, men det skadar inte att läsa på lite. Det i sin tur har gjort att jag har blivit lite mer inspirerad i köket. Idag ledde det till en improviserad korvgryta. Lite frusna blandade grönsaker (broccoli, blomkål och minimorötter), färsk vitkål, falukorv och köttbuljong fick koka ihop och bli genomvarmt. Till detta åt vi jasmine-ris. Enkelt att göra och jättegott! Eftersom vi varit så duktiga så spräckte vi nyttigheten med glass till efterrätt. Jag har för närvarande snöat in på glass med varma, mosade jordgubbar. Det är ljuvligt gott!! (I ärlighetens namn har jag precis tagit en tallrik till....)

Dammsugare är farliga ting...
...tyckte i alla fall Nisse för lite mer än ett år sedan. Han gillar fortfarande inte elektriska maskiner, men har slutat hoppa upp på toan :o)
Men nu har klockan sprungit iväg igen - att jag aldrig lär mig... 00:18 pip

 

2003-05-28 19:04

Onsdag

Idag har jag ingen lust...
...allt jag vill är att krypa ner under täcket och utgå. Nu får jag strax göra det. Godnatt.

PS...
...jag har fått tre hela sektioner staket av grannen som ska flyttas från hennes trädgård till min. Sedan är det inte så mycket som fattas för att jag ska ha hela vägen runt! Någon frivillig staketflyttare??

23:11

Inte blev det något extra sova av inte...
Sofie bara vägrar acceptera att jag vill ta en sömntablett. Fast jag lovade att vänta till efter sagoläsning och, om hon inte tog för lång tid på sig, efter hon somnat. Det hela slutade med ingen tablett och hon ligger i campingsängen i mitt rum. *suck* Får jag inte henne i säng i vettig tid så kommer inte jag i säng och då blir det för sent att ta en tablett. Nu är det t ex kört för idag.

Jag har gått här och grunnat på varför jag är så låg...
...förutom den enkla anledningen att det har varit mycket en tid.
Jag har kommit fram till att det är oro för framtiden och irritation över grannar och områdets alla barn.
Oro? För ett par månader sedan bytte två grannar plats, så jag fick en nygammal granne vägg-i-vägg. Det är rätt lyhört mellan lägenheterna, men den nya grannen hördes nästan inte alls. Det blev ju inte sämre av att hon bara hade barnen varannan vecka och däremellan mest var hos nya pojkvännen. Nu har hon flyttat vidare så lägenheten har stått tom i två månader. Ljuvligt! Det har varit som att bo i villa.
Nu har en annan granne bytt lägenhet och flyttat in där. Förra sommaren var det allt annat än lugnt omkring henne och hennes barn. Det är inte utan att jag är lite orolig. Dessutom för det med sig en hel del förändringar av staketdragningar och buskplaceringar. Nu på kvällen fick jag veta vad hon tänker göra på framsidan och det drar med sig en hög extraarbete för min del. Hade jag inte haft ont så hade jag tagit fram spaden redan för en timme sedan och flyttat dom fem ölandstokar hon vill bli av med. Dom kommer ursprungligen från min tomt. Vi kom överens om att jag ska ta dom och den halvan av staketet hon vill bli av med ska vi svänga runt 90 grader. På det viset blir det slut på springet mellan våra ytterdörrar. Man får vackert gå ut på gården och runt brevlådorna. Men det vill jag naturligtvis också göra i ordning så fort det bara går!
Det där med alla områdets barn. Varför är jag irriterad på dom? Ja, i vanlig ordning blir jag väl skälld för att vara överkänslig men, jag är inte särskilt road av att "alla andra" äter godis i princip varje dag. "Alla andra" är också ute flera timmar längre än Sofie varje dag, särskilt på helgerna. (Just nu är det fortfarande ett par ungar ute. 23:32) Och dessutom är det inte många som har fattat att papperskorgar är till för att användas! Här ser ut som f-n och HSB, som har all yttre vård på entreprenad, lyser med sin frånvaro. Ja, jag vet - jag är lite överkänslig just nu...

Lite goda besked fick jag i alla fall...
Lilla rökpausen på utsidan förde med sig att jag fick veta att strejken är avblåst nu. Skööööööönt!! Då kan alla ungar återgå till sina respektive skolor, som kommer att städas och där dom i fortsättningen får mat. Jag var lite fundersam över hur jag skulle lösa nästa vecka eftersom skolan förmodligen skulle stängts då. Visst - jag går hemma. Men inte hela tiden! Jag har ju mina behandlingar och samtal jag ska iväg på och då är det inte alltid lämpligt att ha barn med.
Brorsans student-utsläpp blir också av som planerat - BRA!

Att jag inte somnade förde även med sig lite flit...
Nu är disken ren, tvättmaskinen går för fullt och bakmaskinen går sin invigningsrunda. Sova får jag väl göra en annan gång. Jag har under dagen blivit rätt tveksam till om jag ska åka och "dansa" i morgon eller inte. Det blev så omständligt alltihop eftersom Sofie inte vågar lova att hon klarar att sova hos mormor. Ska hon sova där så måste jag också göra det och då måste jag fixa hundvakt över natt och så blir det till att köra bil själv till dansen och då får jag inte medicinera extra.... Hur ska det då gå att dansa?? Vi får väl se i morgon om lusten har återkommit eller inte. Känns det lika jobbigt i morgon så stannar jag hemma!

Nu är tvättmaskinen klar...
...och bakmaskinen är färdig vid ett-tiden. Så nu är det dags atts skicka upp det här och göra min dagliga tur på nätet. Sedan blir det lagom att hänga tvätten, ladda en ny maskin, ta hand om brödet och sedan sikta på sängen.

2003-05-29 23:12

Torsdag

Sjuklingen vs den friske 1-0...
Idag är det årets enda gammaldanskväll på Nääs. Dit har jag ca 1 mil. Är jag där? Nä. Jag hade för avsikt att åka dit och hade fixat skjuts. Men hela den här dagen har varit konstig. Jag har inte riktigt vaknat och varit irriterad på allt och alla. När jag pratade med mamma i eftermiddags kom vi på att jag verkade PMS'ig. Men det är ju en teknisk omöjlighet... Hur som haver. När det började dra ihop sig till att åka till dansen fick Sofie börja i duschen. Väl inne glömmer hon bort att sluta. När det blev min tur tog naturligtvis varmvattnet slut. Då började kroppen spöka - igen - jag mådde illa, världen snurrade och tårarna bara rann. Då insåg jag att det här med att dansa - det var inte dagens syssla. Hoppas att dom hade kul!

Stakethistoria...
Mamma, med familj, kommer och hjälper mig i helgen att flytta staket och buskar.

 

2003-05-30 18:30

Fredag

Har jag gjort bort mig nu igen...
Ja det har jag nog... Otålig som jag är så kan jag naturligtvis inte vänta på att få hjälp. Idag har jag vänt den där biten staket på framsidan som skulle vändas. Inte nog med det, jag rök på de buskar som skulle flyttas också. Fem stycken ölandstokar har numera ny placering. För inte kunde jag vänta med det heller... Om jag har ont i kväll och i morgon och... så får jag skylla mig själv! Men det har gjort gott för själen. Gårdagens svarta humör har idag lyst med sin frånvaro. Så har även regnmolnen. Idag har det varit sommar hela dagen!!! Premiär för shorts och troligtvis för mycket sol i nacken också. Jag är mycket bättre på att ta hand om Sofie än mig själv :o) Lite tid i hammocken har det ändå blivit tack vare att den här dagen kom igång i vettig tid.

Staket...
Som jag sa så har jag vänt en bit staket så att det nu inte går att springa mellan de här två lägenheterna hur som helst. Varför? Jo, nya grannen har en tik som precis håller på och ska till att löpa för första gången i sitt liv. Hon är med andra ord rätt ung. Ung och glad och yvig och ett par gånger större än Nisse. Det är kul att kunna gå ut genom dörren utan att först behöva titta efter om hon är ute. Hon är snäll och visserligen kompis med Nisse, men hon har dålig koll på att hon är så mycket större så hon springer liksom igenom honom. Det är inte alltid så lyckat. Men lugn bara lugn - det finns mera staket kvar att flytta. Jag har ju fått grannens staket som hon har på baksidan också. Sedan fattas det bara 4 sektioner så har jag inhägnat varvet runt så Nisse får mer att springa på. De sektionerna får jag förhoppningsvis ihop också under sommaren. En annan på området har problem med att hennes staket dör under vintrarna så nu har hon gett upp. Om inte hyresvärden sätter upp det igen så ska jag få det av henne :o) Snart, snart, snart ser det ut som jag vill ha det! Dagens buskflytt har inneburit att det snart är en häck av ölandstokar längs med hela gångbanan jag har utmed ena sidan av lägenheten. Lite av det svarta humöret från igår sticker fram huvudet och undrar varför jag bryr mig nu - jag kommer säkert bli tvungen att flytta pga ryggen ändå... Men det vita humöret knäpper det svarta på näsan... Vi får väl se vad det lider vem av dom som vinner. Men tills dess fortsätter jag på den inslagna vägen.

Tapeter eller färg...
Grannen här inne har målat och tapetserat om en del. Bland annat har hon målat det rummet som motsvarar mitt sovrum. Det gick inte åt mer än ca 3 liter färg. Hmm?! Då behöver det ju inte kosta skjortan att måla om mitt... Tänk så bra att jag fyller år i sommar :o) På min önskelista kommer det stå - ny färg/tapeter i sovrummet. Nån frivillig??

Mat...
För att inte lägga mig ner och utgå för idag så tog jag lite extra medicin och ställde mig sedan i köket och började med middagen medan Sofie var iväg och köpte mjölk. Det blev fläskpannkaka. Jag gjorde den i en rund form så den såg mest ut som en sufflé när den var klar, men gott blev det!!
Det är rätt skönt att Sofie har blivit så stor nu att man kan skicka henne till affären. Att dom sänkte hastigheten till 30 på den vägen gjorde sitt till också... Tyvärr kan hon inte köpa cig till mig :-( Men å andra sidan har min lillebror blivit gammal nog och han är på väg hit för att hämta diskmaskinen. Han har lovat köpa på vägen. Diskmaskinen? Varför han ska hämta den? Jo, jag har vunnit en halv seger över Ellos. De har gått med på att låta en serviceverkstad avgöra om felet på den går under deras 1-års garanti eller lagens 2-års... Mamma ska lämna in den åt mig nästa vecka. Håll alla tummar du äger och har att det är ett 2-årsfel!!

Sammanfattning av hur "redig" jag varit idag...
Jag sov inte längre än till halv nio. Då tog jag min morgon-medicin och somnade om. Men bara en timme till. Sedan fick Sofie ett ryck och plockade fram frukosten. Jag fick INTE vara med. Sedan dess har jag inte återvänt till sängen en enda gång. Istället har jag, som sagt, flyttat buskar och staket och fjäskat till mig mera staket och diskat och tvättat två mattor och lagat mat. Nu sitter jag här och skriver dagbok och när jag är klar med det ska jag göra i ordning månadens räkningar. Det blir i vanlig ordning ingen rolig historia så jag har dragit mig in i det längsta... Men nu är det inget kvar att välja på - nu ska det göras! När sedan brorsan varit här och barnprogrammen är slut så är nog jag också helt slut. Men jag höll alldeles på att glömma Nisse! Han har bara varit utanför tomten en mini-sväng idag. Och då höll vi oss inom området dessutom. Undrar om jag har någon kraft kvar alls till att gå en lite bättre sväng än så med honom? Dagen disk kan vänta till i morgon så det finns en liten chans. Frågan är bara vad jag ska ta på mig på fötterna... Jag har naturligtvis ränt runt i träskor hela dagen så jag är rätt öm i fötterna både här och där.

Lyrik...
En liten "kvarterskrog" i faggorna har tydligen poesiafton med jämna mellanrum. När jag pratade med mamma i telefon igår så läste hon upp vad hennes man hade åstadkommit. Den var så läcker att den inom kort kommer att publiceras här på min site. Troligtvis under en egen rubrik "lyrik". Håll utkik!!