Alla fångar var hungriga och hungern blev dom aldrig kvitt. De fick aldrig äta sig mätta, de längtade hela tiden efter mat.
Judarna levde på minimala portioner bestående av soppa och surdeg. 1943 fick de i Auschwitz en fjärdedels limpa som var gjord av surdeg och som motsvarade ca 250 gram. Ibland hände det att man fick en klick smör, marmelad, ost eller korv. Vad korven var gjord av visste ingen och ingen ville heller veta.
Fångarna fick soppa en gång om dagen och den var ofta kokt på oskalad potatis eller torkade grönsaker och med ett syrligt förtjockningsmedel. Hade de tur fick de med någon kött- eller fiskslamsor.
Vattnet som fanns tillgängligt var av mycket dålig kvalité. Kokades vattnet inte innan det dracks kunde de drabbas av diarré, dysenteri eller kolik.
Allt eftersom tiden gick fick de mindre mat och kvaliteten på maten försämrades. År 1945 hade maten minskat kraftigt. Nu fick man en tolftedels limpa per dag. Dessutom kunde de aldrig räkna med att limpan var färsk, ibland var brödet mögligt.
Zubicky, Sioma, 1998
Alla varelser behöver äta och dricka för att kunna överleva, kroppen behöver ständig näring i en eller annan form. Människan behöver 6 måltider om dagen vid hård fysisk aktivitet vilket judarna egentligen behövde eftersom att de jobbade så mycket. Lite mat och hårt arbete leder till att kroppen bryts ner successivt.
Kolhydrater är vår viktigaste energikälla, elitidrottare äter därför mycket kolhydrater för att kunna prestera bra på tävlingar och matcher.
Om man inte får i sig tillräckligt med föda så kan man drabbas av:
· Mineralbrist: mineralämnena har stor betydelse för kroppens uppbyggnad och funktion. Brist på mineraler kan försämra de kemiska reaktionerna i kroppen.
Angsäter, Anna-Britt, 1983
Energibehovet beräknas utifrån grundomsättning och fysisk aktivitet. Ålder, kroppsvikt och kön inverkar energibehovet.
En som tränar regelbundet behöver ett energibehov på 15MJ/dag eller mer. Vitaminer är viktigt för bl.a. nerver, hud, hår, läkning av sår, benbildning mm. brist på detta kan var dödligt i längden, viktigt är också att man får bra och tillräckligt med sömn.
I samband med långa träningspass krävs det mycket vätska. Vattenbehovet är alltid stort i varma klimat.
Håglin, Lena, 1984
Vitaminerna är livsnödvändiga för att styra och reglera vissa kroppsprocesser. Det behövs inte stora mängder vitaminer varje dag men den lilla mängd man får i sig kan man inte vara utan. Det är inte bra att få i sig för mycket vitaminer för då lagras det i kroppen och det kan medföra vissa risker.
Här följer de viktigaste vitaminerna:
Järnet i kroppen finns i blodets röda färgämnen och de kallas för hemoglobin. Hemoglobinet transporterar luftens syre som kommer in i lungorna ut till kroppens alla vävnader. Man behöver en viss mängd järn för att bilda hemoglobin.
Man fyller på järnet i kroppen genom att äta kött och blodmat, bröd och grönsaker. Men även vitamin C kan förbättra järnupptaget i form av ex vitkål, apelsin eller juice.
Får inte kroppen påfyllning av järn så det täcker förlusterna, kan man drabbas av järnbrist. När kroppen blir tvungen till att använda sig utav sparat järn, kan man bli drabbad av blodbrist (järnbristanemi). Vid detta tillstånd kan man upplevas trött.
Kvinnor drabbas lättare av järnbrist, detta beror på menstruationen. Vid menstruationen förlorar man blod och för att ersätta blodet som försvinner behövs extra järn. Behovet av järn beror på hur mycket man blöder. I fall mensen uteblir behöver kvinnan inte få i sig extra järn. Detta gäller dock inte gravida kvinnor, eftersom att de behöver de extra järn till fostret.
Grupper som också har lättare att få järnbrist är barn men också äldre människor, som kanske äter lite och ensidigt, men även äldre med mag- och tarmsjukdomar.
Lennart Albanus, Lennart, Bruce, Åke, v Hofsten, Bengt, 1986
Det är viktigt att dricka mycket vätska om man arbetar eller tränar hårt, dricker man inte tillräckligt med vätska när man utgör kraftbetonade och långvariga aktiviteter, kan man kollapsa. Detta beror på att när man blir ansträngd ökar kroppens temperatur och kroppen måste avdunsta vätska i form av svett detta för att kroppen måste hålla temperaturen nere. Om kroppen inte kan avdunsta vatten, kan man kollapsa.
Det värsta man kan drabbas av om man inte dricker tillräckligt är uttorkning, även kallat för dehydrering. Uttorkning beror på att man dricker för lite efter att man förlorat mycket vätska. Uttorkning är vanligt när man utövar en aktivitet när klimatet är varmt.
Vid detta tillstånd drabbas man av ett kraftigt blodtryckfall samt en minskning av cellernas syreupptagning. Detta tillstånd är mycket kritiskt, om man inte snabbt får läkarvård så kan man dö.
Ett maratonlopp på cirka 40 km som för en ”normal” person tar ungefär 5 timmar. Vid en sådan ansträngning förlorar man vanligtvis 4 kg i vikt och de är bara vätska man förlorar. Det är ett bevis på hur mycket vätska man behöver för att utföra något som är så ansträngande som ett maratonlopp.
Rasmussen, Dorthe, 1991