Vägen från gettot till lägren
När tyskarna tvingade judarna att lämna sina hem för att fraktas till getton, skedde detta med ett par timmars varsel, man fick endast ta med sig det nödvändigaste. Om man vägrade lämna hemmet så blev man skjuten. Resten av alla värdesaker beslagtogs av Hitlerjugend. Hitlerjugend var en av dom främsta ungdomsorganisationer som ville forma tyska ungdomar till att bli emot judarna. Hitler tyckte att dom skulle vara våldsamma, dominanta och grymma.
Om det var någon icke-judisk som försökte opponera sig så blev denne genast nedslagen eller dödad. Det medförde en väldig rädsla och de ville bara rädda sitt eget liv.
Flytten till gettot betydde att alla judar blev av med sina arbeten, arbeten beslagtogs av tyskarna. Alla varor i judarnas affärer stals framför ögonen på dem. Om judarna gjorde motstånd så sköts de ihjäl.
Van der Rol, Ruud, Verhoeven, Rian, 1993
Livet i gettot
Maten var ransonerad och ransonerna var minimala och det var till en början en mycket svår hungersnöd. Det fanns ofta inget mer att få tag i förutom den tilldelade ransonen som var alldeles för liten. Folk dog som flugor av hunger och undernärning.
Det var brist på begravningsfolk, döda fick ibland ligga kvar på gatorna eller i hemmet. Förhållanden i dessa kvarter blev en mardröm. De fick stå i matköer i flera timmar, ofta när de kom fram så var maten slut. Cirka 43 000 dog av undernärning i Lodz, som var ett av gettona.
När judarna jobbade var det för kriget, de gjorde
material osv. Mellan 1940-1944 så tvångsarbetade nästan hela den judiska
befolkningen, barn från 10 år och äldre. Man fick lön, men sedlarna man fick
var helt värdelösa utanför gettoområdet.
Freund, Mala, 1997
På bara några år hade nazisterna bildat 356 getton runt om i Polen och i Östeuropa. Judar och zigenare placerades i gettona, det var ett sätt att få kontroll på den judiska befolkningen. Vissa getton var hårt bevakade och nästan helt isolerande från omvärlden. Förhållanden i dessa kvarter blev snabbt olidliga, gettona blev till slut dödsfällor. Samhällets regler gällde inte i gettona. En annan orsak till att det var olidligt att leva där var all trängsel. I Warszawagetot fanns det 400 000 människor. Det betydde att det var en befolkningstäthet på en person/7,5m². Många familjer levde 15 personer eller fler i ett enda rum.
Svårigheten att få tag i något att äta innebar en daglig kamp för invånarna i gettot. I Warszawagettot fick man ca 200 kcal/dag. En bantningskost på svenska sjukhus är ca 1000 kcal/dag. För att överleva var man tvungen att smuggla in mat. Blev man upptäck sköts man direkt av de tyska vakterna.
Bruchfeld, Stéphane, A. Levine, Paul, 1998
Det fanns tre ”sjukhus” i gettot Lodz. Det var ständig brist på mediciner. Epidemier såsom lungsot, tyfus och andra smittsamma sjukdomar härjade oavbrutet i gettot. Risken att bli smittad var väldigt stor.
Freund, Mala, 1997
Tyfus är en benämning på olika infektionssjukdomar som har en del symtom gemensamt. Det kan vara:
- Slöhet
- Dåsighet
- Medvetslöshet
Tyfus sprids med löss. Vid obehandlad sjukdom är dödligheten väldigt stor, ca 40 %. Kvalsterburen tyfus orsakas av Rickettsia tsutsugamushi och sprids med råttkvalster. Förutom utslag förekommer luftvägssymtom och symtom från det centrala nervsystemet.
http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm 2004-01-15
Trots den förfäliga situationen de var satta i så fanns det även små ljusa stunder i gettot. Detta i form av revyer, konserter, även sång och dans lyste upp de dystra förhållanden i gettona, det var utmärglade barn och vuxna som underhöll. Men syftet med det var att få en bit mat. Folk gifte sig, många på grund av den hotande deportationen. I början fanns det även judiska tidningar som trycktes och enbart utkom i gettot, men efter en kort tid upphörde den att komma ut. Kontakter med yttervälden var förbjudna och straffades med döden. Radioapparater som vissa hade med sig in beslagtogs. Det fanns judar som hade smugglat undan radioapparater, men när detta upptäcktes blev dom hängda offentligt i avskräckande syfte.
Freund, Mala, 1997
Under 1941 dog en tiondel av invånarna i Warszawagettot av svält och sjukdomar. Sjukvård var en omöjlighet eftersom judiska läkare inte hade tillgång till mediciner, mat eller lämpliga lokaler.
Tyskarna använde gettoinvånarna som billig arbetskraft. Gettona spelade en viktig roll i krigsproduktion. I t.ex. gettona i Warszawa, Lodz, Bialgstok och Sosnowiec var i princip hela produktionen inriktad på detta. Dessutom utnyttjade ofta enskilda tyskar judarnas arbete till att berika sig själva. Många judar trodde att arbete var en chans att överleva, men det visade sig alltid förr eller senare att nazisternas vilja att utplåna judarna var vikigare än den nytta de kunde dra av dem. Befolkningen i gettot fördes bort successivt till förintelselägren. Gettobefolkningen minskades hela tiden genom terror och svält.
Bruchfeld, Stéphane, A. Levine, Paul, 1998
Freund, Mala, 1997
Deportation
I gettona fanns det en plats, oftast ett torg, som kallades för ”umschlagplatz”, där samlades tusentals judar varje dag för att möta sitt öde. Det var en omlastningsplats där man valde ut de som skulle föras i väg för att dödas, dessa fördes till dödsläger. De som fortfarande var användbara för arbete fördes till arbetsläger. Målet var att skicka iväg 6000-7000 människor varje dag. Ibland fick gettoinvånarna vänta i flera dagar under fruktansvärda förhållanden på att föras iväg.
