Lind 

På latin heter linden Tilia cordata. Den är utomordentligt vacker och odlas i parker och i trädgårdar. Det finns två lindarter: skogslinden och den mer sällsynta bohuslinden. Bohuslinden växer vilt i bl. a. Bohuslän. Den är inte lika motståndskraftig mot köld som skogslinden. Därför ska man inte plantera den i norr. Den kom från Danmark för 7500 år sedan. Linden trivs bäst på näringsrika jordar. Den vanligaste  linden är en korsning mellan bohuslind och skogslind. Skogslinden växer ända upp till Dalälven. och utefter kusten till Örnsköldsvik.

Av Alexander

Växtsätt mm. 

Linden har både ytliga och djupa rötter och räknas till de ädla lövträden.

Den är inte fullvuxen förrän den är 150-180 år gammal men kan bli 2000 år! Att en lind blir 800 år är inget ovanligt och i Sverige blir linden c:a. 30 m. hög.

I Småland finns en lind med 960 cm. i omkrets! Stammarna blir ofta grova.

Linden är ett mycket vanligt parkträd och trädgårdsträd.

På latin heter bohuslinden Tilia platyphylla och det betyder bredbladig.

Linden börjar blomma i 20-30års åldern.

När linden växer fritt blir den kort och grovstammig med stor krona men när den växer tätbeväxt blir den smal med lång stam och liten krona.

Barken på unga lindar är jämn och brungrå. På gamla lindar är den mörkgrå eller brun och den har tjockare bark än unga lindar och gamla lindar har knölar på stammen.

Innebarken användes förr till korgar, rep och mattor.

Groddplantorna på linden är handflikiga hjärtblad.

Mångstammighet på linden är vanligt. 

Av Lisa

Lindens blad, blommor och frukter 

Linden heter på latin: Tilia cordata som betyder hjärtlikt.

Lindens blad är hjärtlika. 

Blomningen sker i mitten av juli så linden är ett av det träd som blommar senast. Blommorna är gräddgula och innehåller mycket honung.

Frukten är en nöt och sprids av vinden med hjälp av den långa vingen. 

Lindens knoppar är äggformiga lite tillplattade och mörkröda. Många använder torkade lindblad till te.  

Av Johanna

Användning förr och nu. 

Lindens virke är lätt och hållfast. Därför har det använts till segelflygplan. Det används mycket till träsniderier bl.a. helgonbilder i kyrkor. Det har också använts till leksaker och proteser. Det blir också bra till träkol.  

Basten är dom sega trådarna under barken. Indianerna använde basten till bågsträngar. Indianerna använde också saven till brännskador. 

Förr använde  man lindbladen till vinter-foder till djur. Fröna rostade man och gjorde godis av.  Av blommorna gjorde man honung, och lindblomste användes ibland till medicin. 

Av Caroline

Linden i folktron 

Förr i tiden planterade man lindar som skyddsträd och det skulle skydda mot åskan. Det var gudinnan Frejas träd. Linden har blivit glädjens och kärlekens träd, eftersom Freja var kärlekens gudinna.  

Under linden samlades man och hade lek och dans. Under linden trodde man att det bodde en orm som kallades lindormen. Den fick man inte bli osams med eller skada. Då betydde det otur. 

Lindens blad liknar hjärtan, det är kanske därför den kallas kärlekens träd. Förr i tiden när flickorna skulle gifta sig la de fästmannens presenter i en kista som var täckt av lindlöv i botten. Annars skulle inte äktenskapet inte bli lyckligt, trodde man. 

Av Fredrik

Linden i litteraturen 

Om linden kan du tillexempel läsa sagan om ”Lilla Rosa och långa Leda”, den handlar om : 

En kung och en drottning som hade en enda dotter som hette Rosa, hon var mycket god, vacker och omtyckt. Men en vacker dag dog drottningen och kungen gifte om sig. Den drottningen hade också en dotter som hette Långa Leda och hon var mycket ful och dum. En dag gick Rosa och hämtade en yxa men på yxan satt tre duvor och Rosa med sitt goda hjärta hade inte hjärta till att schasa bort dom så hon kastade lite bröd till dom, som dom genast flög ner och käkade upp. Dom gav henne tre belöningar för den goda gärningen. Det var:

Att hon blev dubbelt så vacker och hennes hår förvandlades till guld och den tredje var att det skulle ploppa ut en guldring varge gång hon log. 

Och då blev drottningen ännu avundsjukare. Och i smyg sa hon åt en sjöman att dränka lilla Rosa, och om han gjorde det så skulle han få en stor belöning.

Men på sjön blåste det  upp till storm och lilla Rosa var den enda som räddades upp på en ö. 

En dag på ön hittade hon en en hjort som var död och Rosa hängde upp köttet så fåglarna kunde äta av det sen lade hon sig ned och somnade när hon vaknade hade hjorten blivit till en lind och dess huvud hade blivit till en näktergal som sjöng underbart så livet på ön blev lite enklare tyckte Rosa.

En dag kom ett skepp till ön och i skeppet satt en prins och han tog med Rosa och linden hem. Rosa och prisen fick en son. 

Men Rosas styvmor fick höra talas om att Rosa hade så bra hos prinsen, så en gång när hon hälsade på Rosa gav hon henne ett guldlinne som förvandlade henne till en gyllene gås som flög ut till havet, och då slutade näktergalen att sjunga och linden slutade att spela. Hela kungahuset fylldes av sorg. 

Men så en natt när kungens fiskare var ute för att lägga nät så kom en gyllene gås fram till båten med vågorna och frågade fiskarna:

Spelar min lind?

Sjunger min näktergal?

Gråter min son?

Gör min herre sig någonsin glad? 

Då svarade fiskarna:

Din lind den spelar ej.

Din näktergalen sjunger ej.

Din lille son gråter både dag och natt.

Din herre gör sig aldrig glad.

Då sa gåsen ungefär så här: Jag kommer två gånger till men aldrig mer sen. 

Fiskarna berättade det för prinsen. Han sa att om dom fångade gåsen så skulle dom få en stor belöning. Men dom lyckades inte, men nästa natt fick dom gåsen, men hon ville inte prata.  

Men en dag kom en gammal gumma och löste deras problem på några villkor och prinsen uppfyllde dom och gåsen blev till Rosa igen.

Långa Leda och hennes mamma dömdes till döden men Rosa sa att det räckte med livstids fängelse. 

Och linden och näktergalen sjöng som aldrig förr! 

Av Anna