Camillas Hemsida

Camilla Svensson
Språkdidaktik 5p
Högskolan Kristianstad
mars 2001

Språklärarnas Tidning
Årgång 1  Nummer 3                             19 mars 2001

 
 
 

Månadens artikel Datorns roll i språkundervisningen
av
Camilla Svensson

 
 

Presentation av artikelförfattaren

Det råder delade meningar om nyttan av att använda datorn i språkundervisningen i grundskolan. Författaren till månadens artikel, Camilla Svensson, har i högsta grad en positiv inställning till datoranvändningens vara. Egna erfarenheter och varierande studier kring ämnet har dock även gett henne ett kritiskt förhållningssätt. I följande artikel presenterar Camilla sina erfarenheter och reflektioner kring de möjligheter den nya tekniken öppnat för dagens undervisning, och som en intressant motvikt redogör hon även för de fallgropar man kan stöta på och ger kloka råd för att undvika dessa.

Camilla Svensson är utbildad 1-7 lärare vid Högskolan i Kristianstad. Förutom praktisk yrkesverksamhet har hon under årens lopp samlat på sig inte mindre än 253 högskolepoäng, bland annat i engelska, språkdidaktik, informations- och kommunikationsteknologi och psykologi.

 

Inledning

Jag är positiv, nyfiken och ivrig; det skall erkännas direkt. Jag ser ett stort antal möjligheter att dra nytta av de dammiga datorerna som så ofta står undanträngda i speciella datorsalar ute i skolorna. Jag blir irriterad och lite rädd när jag hör elever berätta att de aldrig får använda datorerna annat än till att spela eller chatta med på rasterna. Jag skriver den här artikeln för att jag vill visa på möjligheterna att utnyttja datorerna på ett positivt sätt, jag vill hjälpa andra lärare att undvika fallgroparna, jag vill skapa ett intresse för datorn och, sist men inte minst, vill jag inspirera rädda kollegor att våga mer.
Jag redogör för argumenten för och emot datoranvändningen, ger exempel på användningsområden och varnar för fallgropar. Som avslutning reflekterar jag kring lärarens förändrade roll.
 

Varför använda datorn i undervisningen?

Det finns verksamma lärare ute i dagens skolor som aldrig låter sina elever använda datorerna med de argumenten att nackdelarna är fler än fördelarna. Vilka är då nackdelarna som dessa lärare lyfter fram? En sammanställning av de argument jag hört från lärarkollegor ser ut så här:
Tekniken krånglar så ofta, och eftersom jag inte kan laga den raseras min planering ideligen.
Att leta och finna relevant information på Internet är lika tidskrävande som att söka en nål i en höstack.
Mina elever skriver snabbare för hand, och de behöver den finmotoriska träningen.
Det är dyrt att surfa på nätet och att köpa mjukvara.
På Internet finns bara skräptexter.
Så fort jag vänder ryggen till slutar eleverna arbeta med det de ska och ”leker” med datorerna istället.

Jag har all respekt för att lärare i dagens skola kan känna så här, men jag nöjer mig inte med det. Jag anser att fördelarna är långt fler och viktigare än nackdelarna, och att eventuella svårigheter kan övervinnas eller undvikas. Fördelarna med att använda datorn i undervisningen är många, till exempel:
Skrivprocessen underlättas enormt mycket tack vare alla finurliga finesser i ordbehandlingprogrammen.
Att behärska en dator är en fundamental del i den kommunikativa kompetensen.
Internet är en totalomfattande kunskapsbank.
Via Internets samarbetsytor kan man möta och samarbeta med människor från hela världen.
Publiceringsmöjligheterna gör att våra elevers arbeten kan få reella mottagare, och reell respons.
Arbete med hjälp av datorer ökar ofta elevernas motivation.
Arbete med hjälp av datorer ökar ofta elevernas självförtroende.
Datorns inblandning gör det enklare att ämnesintegrera och på så vis skapa mer meningsfulla sammanhang.
Med hjälp av datorn kan en elev överskådligt och strukturerat punktträna vissa moment i språkinlärningen.
Datorn gör det enklare för mig som lärare att individanpassa undervisningen.
På Internet finns flera oerhört inspirerande och användbara pedagogiska resurser som jag har nytta av i min språkundervisning och för min egen utveckling.

Är det då upp till varje lärare att själv bedöma användbarheten, och därefter utforma sin undervisning, med eller utan datorns inblandning? Faktiskt inte, menar jag. Det står till exempel i ett av våra styrdokument (Kursplaner 2000) att undervisningen i engelska skall syfta till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och att eleven skall kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommunikationstekniken. I Läroplanen (LPO 94) kan man dessutom läsa att skolan har ett ansvar för att elever efter genomgången grundskola har kunskaper om medier och deras roll. Som vid analysen av många andra styrdokument är det här en tolkningsfråga: Måste datorn användas för att eleverna skall nå denna insikt, eller räcker det att som lärare informera om datorns existens och möjligheter? Ett självklart svar på den frågan torde vara att eleverna inte kan nå insikt eller förvärva bestående och användbar kunskap om de inte själva får prova på hårdvaran i fråga, men erfarenheten gör mig påmind om att det finns lärare som försöker påstå motsatsen. Förutom styrdokumentens rekommendationer och krav i frågan vill jag lyfta fram det sunda förnuftet. All verksam personal inom skolan vet att vår fundamentala uppgift ligger i att förbereda eleverna för livet utanför skolan. För att klara detta måste man ha en klar uppfattning kring vad kunskap är och vilken kunskap morgondagens vuxna behöver. Kommunikativ kompetens är ett svar på den senare frågan, och färdigheten att använda datorn som ett verktyg i denna kommunikationsprocess har på senare år blivit en självklar del.
 

Möjligheter att integrera datorn i språkundervisningen

I detta stycke vidareutvecklar jag de möjligheter jag nämnde ovan. Jag beskriver mer konkret hur man kan gå tillväga, och vad lärare och elever har att vinna. Användningsområdena som rör Internet finns under en egen rubrik eftersom de inte bör likställas med datorns användningsområden i övrigt.
Olika program erbjuder olika slags verktyg, vilket noga bör tas i beaktande beroende på vad man vill få ut av  samarbetet.
Ett ordbehandlingsprogram som Word underlättar skrivprocessen. Texter blir enklare att läsa, redigera och överblicka. Det finns möjlighet att infoga bilder i textdokumenten och stavningskontrollerna kan hjälpa de svagare eleverna både i inlärningsprocessen  och i stärkandet av självförtroendet. Möjligheterna att bearbeta designen efter önskat behov och ändamål gör ofta eleverna mer engagerade och medvetenheten om layoutens betydelse innebär att de blir bättre på att mottagaranpassa texterna.
Med hjälp av datorn kan både lärare och elever nå ett stort antal elektroniska informationskällor. Bo Lundahl ger i sin bok Läsa på främmande språk (1998) exempel på databaser bland annat av typen uppslagsverk (exempelvis The World Book Multimedia Encyclopedia eller Encyclopædia Britannica), ordböcker (exempelvis Norstedts), faktadatabaser (exempelvis The World Factbook), ämnesspecifika lexikon (exempelvis författarlexikon eller poesilexikon) och så vidare. De flesta finns på Internet, men en del går även att få på CD-ROM. Dessa informationskällor berikar språkundervisningen inte enbart genom tillhandahållandet av faktakunskaper, utan även genom att eleverna i sök- och bearbetningsprocesserna tvingas använda målspråket.
Det finns mjukvaror som gör anspråk på att vara pedagogiska och som inriktar sig på specifika inlärningsmoment i engelskundervisningen. Joachim Liedtke vid Högskolan i Kristanstad redogjorde under en föreläsning i februari 2001 för ett antal sådana. Young Genius, Digital Publishing, Elevdata och Gleerups Media är några företag som står bakom sådana program. En del program är rena så kallade drillprogram vilka syftar till att träna och testa ordförrådet och grammatiken, andra klassas snarare som äventyrsprogram eftersom interaktiviteten syftar till att eleven skall lösa problem av olika slag. Återigen kan man hitta mer än en fördel; eleverna kan utan lärarens inblandning testa sina kunskaper och vidga dem, men det är ofta också så att just möjligheten att sitta vid en dator ökar motivationen i viss mån. I övrigt kan jag inte bedöma nyttan av denna sortens program eftersom min egen erfarenhet av dem inte är nämnvärt stor.
Sist vill jag nämna att själva hanteringen av programmen innebär i sig en träning av språket i ett meningsfullt sammanhang, då instruktioner och kommandon ofta är på engelska.
 

Möjligheterna att integrera Internet i språkundervisningen

Samarbetsytorna på Internet gör det möjligt för lärare och elever att kommunicera med människor från hela världen. Exempelvis kan eleverna använda engelskan genom att brevväxla med andra ungdomar i engelsktalande länder. På så vis får de en mer personligt relaterad kunskap om landet ifråga, dess ungdomskultur och så vidare. Eleverna använder språket i ett autentiskt meningsfullt sammanhang då de läser och själva producerar personliga texter på målspråket.
Internets oöverskådligt stora utbud av faktainnehåll är en stor resurs i språkundervisningen. På nätet kan elever söka och finna engelska texter om bland annat engelsktalande länders struktur, historia, befolkning och så vidare.
Utöver ren faktakunskap kan man på nätet finna tidningar, skönlitterära berättelser, poesi, företags och organisationers hemsidor, privata hemsidor, reklam och propaganda med mycket mera. Mycket av detta kan man med fördel använda i språkundervisningen. Olika dagstidningarns artiklar kring samma händelse kan till exempel läsas och jämföras, skönlitterära texter kan läsas och bearbetas och reklam kan analyseras. Fördelar med att använda det engelska språket utifrån autentiska texter är att motivationen ökar, helhetsbilden underlättas och språkinlärningen blir mer intressant (Lundahl, 1998).
? Elevernas egna produkter får reella mottagare när de publiceras på skolans eller klassens egen hemsida. Med hjälp av länkar kan läsarna ge eleverna respons i form av frågor eller beröm. Eleverna bearbetar sina alster mer noggrant och blir mer måna om den formella korrektheten när de vet att personer utanför skolans värld läser deras texter. Interaktionen som alltså breddats till att inte bara ske mellan lärare – elev leder också till ett ökat intresse och ansvarstagande för texternas innehåll (Tornberg, 2000).
Integreringen mellan engelskan och schemats övriga ämnen underlättas i och med Internets inblandning. Min bestämda åsikt är att ämnesintegrering medför ökad helhetssyn genom att meningsfulla samband studeras. Som ett praktiskt exempel kan nämnas att elever bör utföra forskningsuppgifter kring hela teman (exempelvis världens vatten) istället för ett snävt ämnesområde (exempelvis Loch Ness monstret). På så vis behandlas flera aspekter av i detta fall vattnets roll och påverkan. Engelskans del vävs in genom att engelska texter från Internet bearbetas, kontakter tas på engelska med Greenpeace och andra organisationer, vattnen och deras betydelse i de engelsktalande länderna studeras och presentation kan ske muntligt eller skriftligt på engelska. Här finns ett förslag på integrering mellan engelska och matematik.
Att som lärare lyckas individanpassa undervisningen fullt ut är kanske en omöjlig uppgift, men ett sätt att underlätta förfarandet och övervakandet av den individuella utvecklingen är att ha en nära och kontinuerlig kontakt med respektive elev. Kommunikationen via Internet underlättar individualiseringen genom att det är enklare att föra fortlöpande disussioner med varje elev där än det är i klassrummet. I skolan är det ofta en liten grupp elever som pockar på all uppmärksamhet, medan en del riskerar glömmas bort. Min kommunikation med elever via e-post har lett till att respektive elev fått mer tid. Eleverna själva tycker också om detta kommunikationsalternativ; de påpekar att de vågar fråga mer, förstår vissa förklaringar bättre och känner att de blir uppmärksammade på ett annat sätt. Eftersom vår kommunikation sker nästan uteslutande på engelska är det också ett utomordentligt bra sätt för eleverna att använda språket och för mig att följa deras utveckling. Jag har bland annat arbetat så att mina elever har sänt mig sina uppsatser och andra alster via e-post. Det har visat sig vara ett enkelt sätt för dem att få in arbetena i tid och det har underlättat för mig i arbetet med att ge respons. Dessutom sparar det på pappersförbrukningen; eftersom jag vill ha kontroll över vad respektive elev presterat och vilka reflektioner vi båda gjort blev det förut många papperskopior att hålla reda på. Numera sparar jag elektroniska kopior i välstrukturerade mappar i min dator.
”Omedelbarheten och autenciteten ger liv åt språkinlärningen, skänker omväxling och gör att upplevelsen av ett främmande språk blir rikare jämfört med om all ny information erhålls genom läroboken och andra tryckta texter,” skriver Lundahl (1998, s 121).
Sist men inte minst vill jag påpeka att det på Internet finns flera användbara pedagogiska resurser för oss lärare. Man kan chatta med andra språklärare, läsa lektionsmaterial och –utvärderingar, prova på interaktiva läromedel, få inspirerande och användbara länktips med mera.
 

Problem vid datoranvändning

Flera tekniska fel kan drabba datorn eller dess tillbehör; programmen kan stängas ner ofrivilligt, anslutningen till Internet kan brytas, skrivaren kan strejka och så vidare. Även om det finns en tekniskt ansvarig anställd på skolan för att reparera sådana här problem bör varje enskild lärare känna till datorns funktioner så pass mycket att de enklaste problemen kan åtgärdas. Ofta räcker det nämligen med viss grundläggande kunskap om en dators funktioner för att man skall förstå vari problemet består och kunna åtgärda det. Jag anser att varje skola har ett ansvar att se till så att de anställda får grundläggande datorutbildning, både kring datorn som en teknisk apparat och som ett pedagogiskt verktyg.
I samband med sökning på Internet klagar många över att det är svårt att hitta det de söker. En del finner för lite eller icke relevant information, medan andra får alldeles för många träffar. För att komma åt det här problemet behöver man en viss kännedom om hur Internets sökmotorer är strukturerade. Eftersom det finns närmare en miljard webbsidor på Internet (Stig Roland Rask, Med eller utan filter, 2000) är det ett oerhört känsligt medium. Det gäller att precisera vad man vill veta, och gärna skriva in fler än ett sökord. Söker man till exempel i Altavista, som är en välkänd sökmotor, på ordet London får man 61105 träffar och London +”Big Ben” ger 2973 träffar. Preciserar man sig däremot och skriver London +”Big Ben” +construction hamnar man på endast sex träffar.
Lundahl (1998) menar att det är svårt att bedöma källan och tillförlitligheten hos en text hämtad från Internet. Han diskuterar också problematiken kring webbsidor som endast finns publicerade en begränsad tid. En fjärde utmaning är att vissa webbsidor innehåller falsk eller stötande information. Jag har tidigare skrivit en hel rapport kring hur elever och lärare kan jobba för att handskas med dessa problem. Det viktigaste skolan kan göra här är att hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till all information, inte bara den de möter på Internet. Att bannlysa sidor för eleverna är ingen lösning, eftersom de förr eller senare ändå kommer att stöta på dem. Självständiga individer som möter ny information med nyfikna men samtidigt kritiska ögon klarar bättre att stå emot påverkan och lockelser.
Som en sista lösning på problem som kan uppstå väljer jag att kommentera argumentet kring elevers ”lekande” vid datorerna när läraren vänder ryggen till. Visst, datorernas möjligheter kan locka till spel och annat, men i grund och botten tror jag att detta problem inte har så mycket med datorerna att göra som med undervisningen i stort. Elever som finner lektionsinnehållet meningslöst och tråkigt gör vad de kan för att slippa undan. Jag tror att lösningen ligger i att finna tillräckligt inspirerande och utmanande arbetsuppgifter för eleverna.
 

Språklärarens förändrade roll

Vi lärare som undervisar i språk har en förändrad roll i dagens och morgondagens skola. Undervisningen i engelska skall enligt styrdokumenten ha en tydligt kommunikativ prägel. Detta medför att läraren måste känna till och behärska olika kommunikationskanaler. Eleverna måste ges rikligt med tillfällen att prova dessa kanaler, liksom att analysera och utvärdera dem. Det gäller också att som lärare vara flexibel; krånglar något skall jag kunna fixa det, eller snabbt presentera en ny arbetsuppgift. Eleverna har rättighet att arbeta under stimulerande och meningsfulla förhållanden. Språkundervisningen får därför inte bli en enformig upprepning av grammatikövningar och ordinlärning från en lärobok. Läroböcker kan vara väldigt bra; jag har ingen avsikt att racka ner på dess existens. Jag hävdar dock bestämt att den engelskundervisning jag själv utsattes för med ett nytt textstycke, tillhörande glosor samt övningar i övningsboken varje vecka varken var motiverande eller speciellt effektivt utvecklande. Stela föreläsningar av läraren är lika förödande.
Sammanfattningsvis kan man säga att språklärarens nya roll är att vara en aktiv handledare, som varierar undervisningen med inspirerande och meningsfulla arbetssuppgifter. Så gott som all kommunikation bör ske på engelska, och den bör ske med hjälp av flera olika kanaler, varav datorn är en.
 
 

Referenser

Kursplaner 2000 (2000) Utbildningsdepartementet.

Liedtke, Joachim, (2001) Högskolan Kristianstad.

Lundahl, Bo (1998) Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (1994) Utbildningsdepartementet.

Rask, Stig Roland Med eller utan filter. KK-stiftelsens skriftserie nr 5, http://www.kollegiet.com/external_page.asp?url=/documents/utanfilter.pdf 010117, ISBN: 1403-3224

Tornberg, Ulrika (2000) Språkdidaktik. Andra upplagan. Malmö: Gleerups.
 
 

Klicka här för att se en ostrukturerad lista med ett urval Internetadresser relaterade till denna artikel
 
 
 

Camilla Svensson