|
Andra
vuxna
Kända personer (exempel på
)
Här följer några exempel på hur du kan tolka drömmar
om personer, som du dagligen umgås med eller känner sedan gammalt.
Familjen
Vi bär med oss minnen och erfarenheter av våra föräldrar
och syskon hela livet. Det är självklart att de dyker upp i
våra drömmar.
Om mammor, pappor och äkta män spelar en mycket dominerande
roll i i drömmen, t ex står mitt i drömmarens hus eller
sitter vid ratten i drömmarens bil, ligger det nära till
hands att tolka det som att dessa familjmedlemmar har alltför stort
inflytande över personen i fråga även i det vakna livet.
N: Jag kommer hem. Öppnar ytterdörren. Någon har ställt
in en massa möbler. Det är inte mina. Blir så arg att
jag kokar av ilska. Det är mina föräldrar som ställt
in möblerna. De är där själva. Jag undrar hur de kommit
in i min lägenhet. Pappa flinar och ger mej en nyckel. Jag kastar
den på golvet. De säger att möblerna är en present
till mig . Men jag vill inte ha dem. Mamma ligger på min säng
och säger som vanligt ingenting.
N kommenterar: Min familj går mig verkligen på nerverna
ibland. Å ena sidan trivs jag med de täta kontakterna. Å
andra sidan tycker jag att de blandar sig i för mycket. Typiskt är
att de vill pracka på mig allt möjligt som jag inte vill ha.
Jag tycker också att jag alltid får ställa upp på
deras villkor".
N gör om drömmen i sin mediitation: Ställer dit sina egna
möbler. Bestämmer sig för att sätta tydligare gränser
gentemot sin familj.
O: Jag är hemma i Finland och hälsar på. Hela släkten
sitter runt det avlånga matbordet och äter. Jag slår
sig ned bakom min far, men då reser han sig och säger att jag
ska ta hans plats vid bordet.
Drömmen påminner O om att hon är en del av sin familj,
fastän hon bor i Sverige. Att hon bär med sig minnet av alla
sina kära inom sig. Och att det är hon som har rätt till
högsätet i sina egna drömmar liksom i sitt vakna liv. Hennes
far inser i drömmen också detta och stiger självmant åt
sidan.
M: En man står utanför en domstol och säger: Allt
skulle bli bra bara jag blev en A-person.
M frågar sig själv: Vem är mannen? Skulle kunna
vara min pappa. Mannen säger : Min hustru tycker inte att
jag duger som jag är. M kommenterar: Mamma pushade honom
jämt.
Jag påpekar för M att om hon ser mannen i drömmen som
en inre manlig sida, visar drömmen att hon måste stärka
den sidan hos sig själv för att allt ska bli bra,
och frågar så vad manligt betyder för henne.
Svaret blir handlingskraft, självförtroende, att kunna bestämma
och fatta beslut, just de egenskaper hennes far saknade och även
hon själv.
På min fråga om det finns någon annan man i hennes liv
som skulle kunna tjäna som en bättre förebild, någon
med de egenskaper som hennes pappa saknade blir Ms svar: Min före
detta man. Jag råder henne då att använda honom
som inspirationskälla. Hur var han, hur skulle han göra i hennes
aktuella situation? Och så kunde hon försöka ta efter
honom.
P drömmer en ljuvlig dröm om en man, som kramar henne, och
som hon känner häftig åtrå till. Det är hennes
farbror, yngre bror till pappan.
P har alltid gillat honom. Vad ska hon göra? Ringa honom och bestämma
träff? undrar hon.
Tja, känner hon för det, kan hon väl göra det. Spännande
och kanske lite farligt.
Men hon kan också nöja sig med att se mannen som en av sina
delpersonligheter, som hon hittills inte uppmärksammat tillräckligt.
Och i fantasin leva ut sin åtrå. Det vill säga integrera
honom och det han representerar. Njuta av hans manliga kraft och av att
ha fått tillgång till hittills outnyttjade resurser inom sig
själv. Vilka egenskaper har han som kan fungera som inspiration i
hennes eget liv?
Vuxna döttrar
Döttrar har ofta en positiv roll i sina mödrars drömmar,
har jag märkt. De kan till exempel representera en stärkande
och utvecklande kraft hos drömmaren.
R står på en hög ranglig byggnadsställning och
vill ta sig ned men vågar inte. Då ser hon plötsligt
sin lilla dotter smidigt och lätt klättra ned.
Ens barn kan inspirera till att göra det man inte törs. I detta
fall handlade det om den osäkra situationen på drömmarens
arbetsplats. Dags att söka annat jobb.
Q: Jag drömmer om ett nytt hus, som jag håller på
att flytta in i. Det ligger i fyrkant runt en gård. Jag funderar
över inredningsfärger. Är förtjust i blått och
grönt. Men på andra sidan gården fladdrar ett par illröda
gardiner ur ett öppet fönster. Där bor någon helt
tillfälligt. När denna person flyttat ska jag byta till lugnare
gardiner.
Qs dotter bodde tillfälligt hemma vid denna tid. Q kom fram till
att dotterns sätt att leva väckte minnen hos Q av en tid då
känslorna blommade häftigare i hennes liv. Dessa minnen verkade
provocerande på hennes sinnesfrid.
S ser ett litet grindhål, som hon formligen sugs in genom. Där
inne finns ett litet, litet hus med stängd dörr och igenmurade
fönster. Det är mycket förfallet.
Det påminner om en scenbild från en teaterpjäs, som hennes
dotters fästman just spelar med i. S associerar huset till Italien.
Hennes dotter och dennas fästman är nu i samma ålder som
hon och hennes f d italienske man var, när de träffades. De
ungas kärlek väcker slumrande minnen till liv hos S. Genom drömmen
får hon tillfälle att än en gång bearbeta sin relation
till mannen, som hon skilde sig från för några år
sedan
En god vän
J: Jag lånar Fredriks skidjacka. Den känns som ett hem att
bo i. Trygghet. Viktigt på kalfjället. Man kan överraskas
av hårt väder.
Den här drömmen lärde J att uppskatta sin vän Fredrik
mer. J vill att allt ska vara så perfekt. Men att få det så
kostar honom så mycket energi, att det inte blir någon kraft
kvar att njuta av det fina han åstadkommit. Just vid detta tillfälle
kände han sig pressad från alla håll och allra mest av
egna krav på sig själv.
Fredrik är en gammal vän till J. Han är lätt att umgås
med, säger J. Med honom kan man vara sig själv. Fredrik kan,
enligt J, vara slarvig ibland, men folk låter honom hållas,
för han är så charmig. J säger att han behöver
lite av Fredriks förmåga att ta livet lätt. J tror att
de kan ha en del att lära av varann. De kompletterar varann.
Okända personer
För att förmedla sitt budskap till oss på bästa möjliga
sätt, behöver vårt undermedvetna en mängd olika rollgestalter
på drömscenen. Okända män och kvinnor dyker ofta
upp i våra drömmar. De är eventuellt i urskiljbar ålder,
men i övrigt oftast bara vagt antydda karaktärer. Kanske uppträder
de i specifika yrkesroller som affärsbiträden, byggnadsarbetare,
chefer, frisörer, läkare, kockar, lärare, munkar/nunnor,
poliser, sekreterare, skådespelare, soldater, tjuvar.
Det går att utvinna en hel del information ur dessa rollgestalter
trots deras anonymitet. Det beror helt och hållet på dina
egna livserfarenheter hur du tolkar dem. Poliser t ex brukar dyka upp
ganska ofta, och det är nog ingen överdrift att säga att
de i regel är ordningens väktare i våra drömmar,
liksom i det vakna livet. De kollar att vi uppför oss som vi ska.
De kan också hjälpa oss när fara hotar.
P drömmer att hon jobbar som fångvaktare. En äldre
kvinna är hennes överordnade. P är rädd för henne.
Hon är sträng och håller på reglerna. I fängelset,
som ligger under vattenlinjen (i det undermedvetna), sitter två
fångar i var sin cell. Den ene är tyst och verkar helt passiviserad.
Den andre smiter ut. Han verkar vara i maskopi med P, som låter
honom hållas. Han behöver mer rörelsefrihet, tycker hon.
Nu hör hon den äldre kvinnan komma. Hon blir jätterädd
och schasar in fången i cellen igen.
Den äldre kvinnan är Ps överjag. En paragrafryttare, ganska
lik Ps egen mor. "Det går inte an. Tänk om alla gjorde
så!" Men det finns också en oregerlig, sprallig, flexibel
delperson hos P, som röstar för mindre strama tyglar. Frihet
under ansvar: "Man behöver inte ta allting så himla allvarligt!"
P går in i en meditation och följande samtal utspelar sig mellan
henne och fången:
P: Varför sitter du här? F: Jag vet inte. Jag har inte gjort
något. P: Vem är du:? F: En vanlig grabb, som gör så
gott jag kan. P: Vem låste in dig? F:Tanten gjorde det. Hon gillar
inte sådana som mig. P: Vad vill du? F: Jag vill bli fri och rentvådd.
Så långt hunnen utbrister drömmaren plötsligt: AHA,
det handlar om min bild av män! Män är inte mycket att
lita på. Det är vi kvinnor som får hålla reda på
saker och ting. Ska något bli gjort, måste jag göra det
själv.
P berättar om sin pappa, som enligt henne inte heller var mycket
att lita på. Hon har upprepat sina föräldrars destruktiva
rollmönster, sökt sig till män som påmint om fadern
och själv uppträtt som sin mor (fångvaktaren). Men drömmen
hjälper henne att ta sig loss ur detta mönster.
Hon förändrar sin dröm så här: Fången
kommer ut från fängelset som en ny människa, rak i ryggen
och lycklig. P går bredvid, även hon lycklig och förhoppningsvis
med mindre misstro mot männen i fortsättningen.
K har brutit upp från det jobb hon haft mycket länge och väntat
sig befrielse och glädje, men i stället känner hon stor
villrådighet. Då drömmer hon om en kvinna som säger:
Du får väl prata med mig då. Jag är 69 år.
Och får på så vis idén att föreställa
sig sig själv som 69-åring, som utifrån sitt framtidsperspektiv,
kan ge sitt yngre jag ett gott råd om hur hon ska gå vidare
i livet.
K hade bland annat planer på att börja studera på universitetet,
men var ganska ambivalent till detta. Då drömmer hon om en
massa soldater ombord på öppna järnvägsvagnar. De
sitter på motorcyklar. Klara, färdiga, gå, så fort
tåget stannar.
En tänkbar tolkning blev att en av hennes delpersoner betraktar universitetsundervisningen
som en utstansning av exakt likadana tjänstemän (tennsoldater)
skräddarsydda för olika näringslivet, som otåligt
väntar på att de ska bli klara med sina studier.
Tillbaka till Andra vuxna
|