Hur andra agerar mot dig

Några exempel:

Det som andra gör mot dig i drömmen är egentligen det du gör mot dig själv i vakenlivet. Hon drömmer:

Det ska bli en stor fest i Ss familj. Det är hennes vuxna barn som ska ha festen. S har en massa tankar och idéer om hur saker och ting ska vara, men finner sig gång på gång överspelad av sina barn och sin far. Hon får finna sig i vad de redan bestämt.

S säger sig ha lätt för att underordna sig, att bara hänga med. Men hennes drömmar visar med all önskvärd tydlighet hur illa hon far av detta.: Vad var det jag sa? De respekterar mig inte! Att ge sig in i saker och ting oombedd och då följaktligen inte bli lyssnad på och respekterad är ett livslångt mönster hos S, vilket hennes drömmar vill att hon ska se och ta itu med.


A hade en återkommande mardröm om en hemsk hund som nafsade efter henne.

Under drömkursen blev A varse att män ofta tog sig rätten att gräla på henne i vakenlivet. Att hon var van vid att det var så. Hon brukade bara stå där och ta emot. Egentligen mådde hon naturligtvis mycket illa av denna till synes oförklarliga aggressivitet.

Som häromsistens när hon varit ute och cyklat och försökt slingra sig förbi en liten flicka, som vinglade hit och dit på sin nya cykel. Och fick en utskällning av flickans pappa. Hon bestämde sig för att ge svar på tal nästa gång. Och när hon började göra så i vakenlivet kom visserligen samma dröm tillbaka, men med den förändringen att hunden vek av i sista minuten i stället för att ge sig på henne.


D drömmer att hon gått in någonstans för att få information om en tågresa, tider, stationer osv. Mannen bakom disken plockar fram en gammal skrynklig lapp, som det redan står något på, och skriver med svårläs, slarvig handstil ned de uppgifter hon begärt. D tar emot lappen, tackar och går.

Jag frågar D om hon vill göra någon förändring i drömförloppet i form av en meditation. Ja, det vill hon. Hon säger klart och tydligt till mannen: Var snäll och tag en ny lapp och skriv så jag kan läsa! ”Det är just det jag måste lära mig”, kommenterar hon. ”Att vara tydlig med vad jag önskar av andra och kräva lika tydliga besked av dem. Det vill säga ömsesidig respekt.


Ovanstående båda drömmar är goda exempel på vilken konkret hjälp vi kan få av vårt undermedvetna så att vi blir varse våra självdestruktiva mönster och kan ta itu med dem. Här kommer ett exempel till:

C: Jag är på restaurang och har bara pyjamasjackan på mig. Jag blir generad. Rusar ut och bort till bilen, där jag har mer passande kläder. När jag äntligen är framme vid bilen sätter den igång och far ifrån mig. Då upptäcker jag en kvinnlig bekant, som står och skrattar hjärtlöst åt mig. Jag blir jättearg
.

C berättar att hon kvällen innan varit alltför öppenhjärtig om sig och sitt (=är halvnaken i drömmen). C, som växt upp i en stor familj, har ett starkt behov av att folk ska lyssna på henne. Ett behov som inte tillfredsställts i barndomen.

Den kvinnliga bekantingen i drömmen, en av hennes delpersoner, är hennes benägenhet att dölja detta sitt behov med ett skratt, som signalerar att folk inte behöver ta henne på allvar. Hon har vant sig vid att göra så för att inte besvära sin omgivning. Detta beteende är den ”överlevnadsstrategi" hon valde som barn (se ). Det var hög tid för C att börja lyssna på sitt inre lilla barn och ge det vad det så länge längtat efter.


Uppfostrande drömmar


Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, skolen I ock göra dem", står det i min gamla Bibel. Det är den innersta kärnan i kristendomen. Och det är lika rätt när det gäller stora universella sammanhang som på hemmaplan. Och kanske allra viktigast där.

Det händer då och då att mina drömmar visar mig på att jag inte alltid är som jag borde mot mina allra närmaste. Jag är verkligen tacksam för den hjälp drömmarna ger mig i detta avseende.

Jag lånar min sambos cykel och ställer ifrån mig den någonstans ute, olåst. Den försvinner. Jag bryr mig inte särskilt mycket. Undrar bara vad jag ska säga, när jag kommer hem. I nästa scen ska jag spela cembalo på en stor konsert. Men cembalon har försvunnit. Jag blir förtvivlad.

Min livskamrat, S, ägnar sig mycket åt friluftsliv. Hans cykel betyder mycket för honom. Den är lika viktig för honom som min cembalo för mig. Drömmen vill lära mig att man inte ska inbilla sig, att det man själv sysslar med är viktigare än vad andra har för sig. Och inse att var och en har sin egen livsstil, måste göra sina egna prioriteringar.

Jag har en känsla av att många förhållanden går sönder, därför att parterna inte accepterar vars och ens egenart.

Det finns tyvärr flera drömmar på samma tema i min dag och natt-bok:

Jag hör min dotters röst på bandspelaren: ”Mamma jag måste få tala med dig.” Hon låter förtvivlad. Jag lyfter luren och inser att någon måste ha kopplat ur telefonen. Eftersom vi bara är två i familjen, måste det vara S.

S hade flera gånger påpekat för mig att jag måste koppla in telefonen igen efter min middagsvila. Och jag hade instämt, men ändå inte gjort det. I drömmen fick jag själv pröva på hur det kändes.

Tredje exemplet:
S säger plötsligen att han ska ut i skärgården över helgen med tre andra. Jag blir svartsjuk. Då kommer jag på att jag själv tänkt skåda fågel samma helg, utan att ägna en tanke åt vad han skulle tänka och tycka om den saken. Sedan drömmer jag om två babybarn. Flickan skymtar bara. Pojken är lindad som ett litet frö i sin kapsel, eller som Ane den gamle, tänker jag i drömmen. Känner moderlig kärlek och omsorg om honom.

Ane den gamle är en fornnordisk kung, som enligt sägnen på gamla dagar blev liten som en baby och slutade sitt liv i vaggan.

Jag inser, redan i drömmen, att jag måste vara mer varsam i umgänget med min livskamrat. Ha större inlevelseförmåga. Kanske också låta min moderliga sida få ett ord med i laget. Vi är pensionärer och det ställer oss inför nya utmaningar. Det är svårt att acceptera sitt eget och sin partners åldrande.

Tillbaka till Andra vuxna