Egna känslor.
(exempel på egna känslor)
Jag kan inte ta med allt jag skulle vilja i denna min drömbok. Så när det gäller känslor har jag valt att i första hand ta upp frusna känslor och vrede.

Vrede

En gång berättade en utländsk läkare, som jobbade i Sverige, om två svenska läkare, som en vacker dag rök ihop i personalrummet. Alla blev jätteförvånade och chockade. Den akuta orsaken till grälet var obetydlig. Men det visade sig att de båda läkarna under en vänlig yta i åratal gått och burit på en växande irritation mot varandra, som till sist inte stått att hejda.
Den utländske läkaren menade att detta var typiskt svenskt.

Hans berättelse kom mig att tänka på något jag upplevt i Nepal. Vi var några europeiska turister som satt runt elden hemma hos en tibetansk familj, som tog emot nattgäster. Plötsligt blev det ett våldsamt oväsen. Det var familjens dotter och hennes fästman som slogs och jagade varann genom huset, vilt skrikande okvädingsord till varann. Vårt värdfolk såg helt oberört ut och vi främlingar drog den slutsatsen att det var naturligt för dessa tibetaner att på detta sätt visa sina känslor även inför vilt främmande människor.
När jag växte upp på 30-talet var det förbjudet att visa sin ilska. Om jag skrek och bråkade fick jag stå i skamvrån, tills jag blev "snäll" igen. Det är inte konstigt att man, om man haft sådana upplevelser som barn, präglats för livet och knappt ens i sina drömmar vågar släppa fram vad de känner!


A drömmer om farliga elledningar.
Denna dröm kom i samband med att A skulle behövt säga ifrån på jobbet, men inte kommit sig för. Hon kommenterar: ”Drömmen fick mig att minnas en gång när jag var liten. En elreparatör skulle laga belysningen över vårt köksbord. Han hade klivit upp på bordet för att nå upp i taket. Jag sa åt honom att så fick man inte göra, vilket resulterade i att jag fick en rejäl utskällning av min mamma. Barn skulle inte lägga sig i det de inte hade med att göra .”

Denna och andra liknande händelser lärde A att det var bäst att hålla tillbaka sin spontanitet. Elledningar kom för henne att bli en symbol för undertryckta känslor.


D, En ung man, drömmer att han inte kan öppna munnen. Det gör ont både att hålla den stängd och att bända upp den.
D gnisslar tänder på nätterna. Drömmen visar att det är mycket han skulle vilja ut med, men inte kan. Han är rädd för sin egen instängda aggressivitet. Rädd för vad som kan hända om han släpper fram den. Det gör ont både när han stänger den inne och om han skulle våga släppa ut den.


Ö: Jag drömmer att jag möter en man som har en ilsken hund i koppel. Hunden har munkorg men trots detta biter den mig.
Ö fick som barn lära sig att behärska sin vrede. Drömmen kommer till henne därför att hon även som vuxen är aggressionshämmad. Den vill visa henne att det nu är hög tid att ta itu med detta. Vrede som hon stänger inne skadar henne själv.


Här är en dröm om en vrede, så våldsam att den skulle kunna få jorden att gå under.
B: Jag är ensam ute i naturen. Det är stilla och börjar skymma. Jag njuter i fulla drag.
Jag stannar och tittar på månen. Då börjar den plötsligt röra sig runt i en stor cirkel på himlavalvet. Det går fortare och fortare. SKRÄCK. Månen blir större. Det börjar dåna. Detta kan inte vara sant! tänker jag. Är det jordens undergång? Jag ser en liten vit stad som färgas röd av återskenet från något okänt. Folk skriker där nere i staden. En katastrof närmar sig
Nu är allt över. Jag ser kor nedsölade med lera. Jag har klarat mig. Lättnad.

B kommenterar: ”När jag var barn arbetade min mamma och slet hårt. Jag fick ofta vara ensam hemma. Jag minns speciellt en kväll, då hon inte kom hem vid den tidpunkt hon lovat. Jag slet sönder något klädesplagg som protest. Jag grät när hon äntligen kom. ”Du gråter bara för att jag ska tycka synd om dig”, sa hon. Hon tog mig inte i famnen. Det gjorde hon aldrig. Hon visade mig bara nedlåtande förakt.

"Drömmen uppmärksammar mig på att jag bär på en ilska som jag inte vågat se. Gav jag uttryck för den skulle det bli katastrof. Men drömmen lär mig, att det faktiskt inte är så farligt att visa sina känslor som jag tidigare trott. Det blir ingen katastrof eller bara en mycket liten (kor nedsölade med lera)".

UHs kommentar: Leriga kor kommer mig att minnas hur korna på landet vadade ut i vassen för att mumsa i sig frodig grönska. Korna växte och mådde gott på den där leriga sjöängen.

Att vada i vatten (sina egna känslor) kan vara en riktig hälsokur, om du är mogen för det. Och du kan lita på att drömmen vet när det är dags. Du får, som sagt, inte upp värre saker i din dröm än du kan klara av
.
Det går att lära sig att hantera sin vrede på ett konstruktivt sätt. John Bradshaw i sin underbara bok "Frigör barnet inom dig."har ett kapitel om hur man steg för steg lär sig säga ifrån i tid. Säkert finns det andra böcker i samma ämne. För min del gick jag till en terapeut. Hos henne fick jag skrika ut och slänga kuddar på mina "föräldrar". Det var befriande.


Iskyla, frusna känslor
E: Jag är hemma. En jämnårig man ringer på min dörrklocka, men den funkar inte. Han har en bukett blommor med sig. Han går innan jag hinner ut. Jag känner mig besviken. Nu upptäcker jag att låset på dörren är alldeles isigt. Måste försöka tina det. Det känns jätteviktigt. Jag försöker flera gånger genom att hålla handen på och blåsa. Till slut går det.
.
Det är inte svårt att räkna ut att denna dröm kan ha något att göra med Bs relation till det motsatta könet (yttre tolkning). Här finns en dörrklocka som inte fungerar. B skyndar sig ut, när hon äntligen blir varse mannen. Hon blir besviken att han gått. Det känns viktigt för integriteten att låset fungerar. Att dörren går att låsa och att låsa upp, när hon själv vill.

Man kan också säga att drömmen handlar om en inre manlig sida (inre tolkning), som hon har dålig kontakt med. Det finns flera hinder i vägen, som hon försöker övervinna. Att sedan dessa båda tolkningar har något slags samband, att det ena beror av det andra, kan man också ana sig till.

Inre och yttre tolkning är egentligen bara en tankekonstruktion för att göra saker och ting tydligare. Hur världen "verkligen" ser ut vet vi ju faktiskt inte. Bara hur vi uppfattar den. Vi skapar oss en bild av världen inombords. Och den bilden är färgad av våra tidigare personliga erfarenheter. Allt är alltså egentligen inre tolkningar!

Observera att det är mycket positivt att E kommit så långt i arbetet med sina drömmar att hon lyckas tina låset redan i drömmen och inte behöver göra det i en meditation efteråt.


D, en medelålders man, drömmer att han går på kanten av en torrdocka. Det är vinter. Kanske ligger det ett skepp där. Kanske inte. Han är nyfiken på hur man gör när skeppen ska in i och ut ur dockan. Dockportarna tycks dolda under lager av tjock hård is. Drömmaren tittar ned i dockan. Den är jättedjup. Det känns mycket farligt. Han måste koncentrera sig för att inte ramla ned.
När drömmaren gått igenom sin dröm efteråt gör han följande förändring Det blir vår. Isen har smält. Båten ligger segelklar i dockan. Det är en gammal fullriggare. Nu seglar den ut på öppna havet. Det är underbart.

Vintern och den nedisade dockan, som verkade omöjlig att ta sig ur, är symboler för drömmarens frusna relation till sin far (fullriggaren), som var gammal och bodde mycket långt borta. Någon tid efter det att drömmaren drömt denna dröm, hade han en dramatisk uppgörelse med sin far. D kände att han i och med detta kommit fadern betydligt närmare. Det var en underbar islossning!

D fortsatte visserligen att vara arg på hur föräldrarna behandlat sina barn när de var små. Men han ville ändå försonas med fadern. Ds kommentar: ”Han är 82 år och kanske snart dör. Hur ska jag komma vidare om jag inte försonas med honom? Innan man dömer någon måste man sätta sig in i hans situation. Och inse att man kanske hade gjort likadant själv i samma läge".

Jag (UH) undrar om han menar att man bör fördöma gärningen men inte människan och får svaret: ”Just det. Det var andra tider då med andra värderingar. Min föräldrar gjorde vad de trodde var rätt och riktigt. Och ändå blev det så fel!”

Tillbaka till Titta på dig själv