Mardrömmar

Det finns människor, till och med stora starka karlar, som knappt vågar gå och lägga sig av rädsla för sina mardrömmar. Enligt mitt sätt att se har de hamnat i en fruktansvärd återvändsgränd. Det vi möter i våra drömmar är nämligen oss själva, våra egna erfarenheter och känslor. Mardrömmens budskap till oss är mycket viktigt: Hör du du, det är dags att du tar itu med den här hårdknuten nu!

Det rör sig alltså om något som du inte vill se i ditt vakna liv. Antagligen har du länge förträngt viktiga insikter om dig själv. Kanske väljer du att även i fortsättningen negligera budskapet från ditt undermedvetna. Inte konstigt att du mår dåligt
!
Att ta itu med sina mardrömmar och tolka deras budskap kan i förstone tyckas kräva en hel del mod. Men min erfarenhet av egna och andras drömmar säger mig att man inte får upp jobbigare drömmar än man kan klara av. Jag vet, det har jag sagt förr, men det tål att upprepas här.

O: En främmande kille kommer in i vårt hus. Han letar efter någon. Vill in i vårt rum. Men jag försöker hålla honom ute. Han överfaller mig. Skräck! Han in, jag ut. Gömmer mig i en liten bod. SKRÄCK! INGEN KONTROLL! Försöker låsa dörren på insidan. Lyckas vrida om nyckeln ett varv. Han försöker vrida tillbaka. Jag håller emot. Nyckeln glider ut åt mitt håll. Nu kan jag regla dörren på riktigt. Med knapp nöd har jag klarat mig. Lättnad…

O kom fram till att just hennes dröm visade, att hon innerst inne betraktade hela omvärlden som fientlig. Och att hennes vanliga handlingsmönster då var att gömma sin sårbarhet bakom en mask av överlägsenhet. Man kan i Voice Dialogues termer säga att hon har en delperson i sig som betraktar hela omvärlden som fientlig. Hon måste erkänna att den delen av henne finns, lyssna och hjälpa, i stället för att trycka undan den till själens mörkaste vrå.

Urgammal kunskap, Lucid dreams

Kanske har du som läser detta undrat hur det kan komma sig att det går att förstå sina drömmar och dra nytta av deras budskap, men varför så få människor använder denna sin förmåga. Svaret är att folk antagligen en gång i tiden har förstått sina drömmar och tagit till sig deras budskap. Men i vår moderna västerländska värld har denna urgamla kunskap nästan helt fallit i glömska. Dessutom tar drömtolkandet mycket tid, åtminstone till att börja med. Och tid är som bekant en bristvara idag.

På Malaysia lär det ha funnits ett folk, senoierna, som levde nära naturen och ägnade mycket tid åt att lyssna på och tolka varandras drömmar. Särskilt viktigt var det att barnen skulle undervisas i drömkunskap och speciellt i hur de skulle hantera sina mardrömmar. Kilton Stewart, forskare och antropolog, rapporterade om detta på 30-talet. Han beskrev senoierna som ett ovanligt fredligt, samarbetsvilligt och kreativt folk. Psykiska sjukdomar tycktes vara ett okänt begrepp. Kanske berodde det på att de hade så gott förhållande till sina drömmar!

Senoifolket lärde sina barn att redan i drömmen besegra sina förföljare och dessutom be dem om en gåva. Att vara medveten om att man drömmer och aktivt ändra på något medan drömmen pågår, kallas "lucid dreaming".

Det finns faktiskt människor även här i väst, som på detta sätt kan styra sin dröm!
Vi andra som inte hunnit så långt kan, när vi vaknat, i fantasin gå tillbaka in i drömmen och göra om den så som vi skulle vilja haft den. (Drömchemat punkt 10). På detta sätt kan man säga att alla drömmars innersta budskap är positivt. Även mardrömmarna vill hjälpa oss att få ett nytt perspektiv på vårt liv, hjälpa oss till bättre relationer med vår omgivning och större förståelse för och trivsel med oss själva.

Om vi i fantasin slutar springa undan för det vi är rädda för och skapar oss en positiv bild i stället för den ursprungliga hemska, så kan vi upptäcka att det faktiskt går att handla på likartat sätt i svåra situationer även i vårt vakenliv. Inte vika undan, som vi tidigare kanske gjort, utan konfrontera oss med den/det som skrämt och terroriserat oss.

När jag letade på "senoi" på Internet fick jag hänvisning till 223 olika dokument (juni 2000). Av det drog jag slutsatsen att Stewards rapport satt djupa spår hos oss som ägnar oss åt drömmar. Men det finns de som ifrågasätter hans skildring av senoifolket och deras liv. Richard Noone tycks vara en av de argaste. Jag tar inte ställning i den striden. Det viktiga för mig är att jag vet att den metod att bearbeta mardrömmar som Steward beskriver fungerar i praktiken!

Exempel: Varulvar och Drakula
Här kommer ett av de bästa exempel jag stött på när det gäller att göra om sin dröm till något positivt. Ett av våra barnbarn, då i sjuårsåldern, besökte oss på landet. Fram emot kvällen blev han väldigt orolig och vågade inte gå och lägga sig. Det visade sig att han ofta hade mardrömmar.

”Vad drömmer du om då?”
”Om varulvar och Drakula…”

Jag förstod, att här kunde jag kanske vara till nytta. Att ge sig till att försöka tolka barns drömmar är naturligtvis inte att tänka på. Men att ta deras drömmar på allvar och hjälpa dem över sin oro är viktigt. Här finns en härlig, i de flesta fall outnyttjad möjlighet till umgänge med våra barn och barnbarn!

Jag berättade alltså för pojken om senoierna som möter sina fiender i drömmen, besegrar dem och begär en gåva av dem. Och att man också kan fantisera fram ett sådant möte efter det att man vaknat ur drömmen. Jag frågade om han ville försöka. Han var genast med på noterna.

”Okej, vad skulle du kunna få av en varulv?”
”Sköna varma pälsen”, sa han och kramade om sig själv som om han redan hade den på sig.

”Och vad skulle du kunna få av Drakula?”
”Hans mantel”, sa pojken och växte en decimeter på höjden vid tanken på hur han svepte den om sig.

”Och så skulle jag vilja ha hans tänder!” fortsatte han nu på egen hand.
”Jaha, vad ska du med dem till?”
”Skrämmas med! Och så vill jag ha allt blod han sugit i sig!”

Vad hade jag gett mig in i, tänkte jag oroligt. Men här gällde det tydligen att löpa linan ut.
”Jaha du, och vad ska du med det till?”
”Gå till ett sjukhus med. För där behöver dom det.”

Så var det med den saken.

Min man gjorde ett litet träsvärd åt gossen. Jag letade rätt på en vacker svart sten med vita gångar i form av ett kors. Jag berättade för honom att korset använts som skyddande symbol mot allt fientligt och farligt i tvåtusen år. Pojken la våra gåvor på sitt nattduksbord och sov sedan gott åtminstone den natten.

Att inte veta sin plats
Nedanstående dröm kom som en läkning av en mycket jobbig situation som jag just varit med om. Jag gick på en avancerad sommarkurs i musik och hade stuckit fram hakan ordentligt i och med att jag bestämt mig för att spela upp ett stycke för gruppen och läraren. Och nog fick jag kritik, amatör som jag var, bland dessa blivande unga proffs. Läraren skrädde inte orden utan plockade sönder hela mitt framförande in i minsta bit. Ingenting dög. Och detta trots att amatörer officiellt var välkomna på kursen.

Natten efter kom drömmen:
Jag är hos Saddam Hussein. Jag har med mig en baby eller ett barn, som jag är mycket rädd om. Saddam Hussein sitter och leker med något hemskt förstörelsevapen. Jag kör honom på porten. Han kommer tillbaka och försöker ta sig in, men jag hinner låsa. Jag skriker en massa okvädingsord och slår och bankar inifrån på dörren, så att den nästan rämnar.

Senoierna skulle väl sagt åt mig att jag borde ha besegrat min fiende i drömmen. Men det kändes ändå skönt att jag, redan i drömmen, kunnat ta itu med situationen, att jag kört honom på porten och vrålat ett sanningens ord efter honom.

Dagen efter tog jag mod till mig, antagligen tack vare drömmen, och frågade läraren lite ironiskt, om han tyckte att jag skulle slänga ut min cembalo genom fönstret. ”Byt lärare”, sa han och avsåg då min vanliga lärare där hemma. Så här efteråt har jag kommit fram till, att det var min lärare han var ute efter och inte mig. Men jag insåg också att jag stuckit näsan i ett getingbo när jag anmälde mig till denna proffskurs och att den där inbjudan till amatörer i själva verket bara var en tom gest.

Symboliska råttor
M: Är ute på sjön i en eka tillsammans med min dotter. Vi ska till en liten ö, där vi av någon anledning måste gå i land. Men man kan inte komma ända fram med båten! Vi måste vada genom grunt vatten. Men alldeles under vattenytan finns djur. I en ring ligger massor av stora ludna råttor. Jag säger till min dotter att jag ALDRIG tänker sätta fötterna i det vattnet. ”Du måste”, säger hon. ”Råttorna blir rädda, när du stiger ner. De kommer att sprida sig åt alla håll.” Jag är fullkomligt skräckslagen. Förstår visserligen att hon har rätt. Men skräcken och äcklet är mig övermäktiga.

Ms tolkning: ”Det jag är mest rädd för måste jag möta."

Under en period för några år sedan hade M flera olika råttdrömmar, varav detta var en. M brukade alltid sig oroa sigför sin familj. Att det skulle hända dem någon olycka. Som ung sov hon i en liten jungfrukammare innanför köket i föräldrahemmet. Resten av familjen sov en trappa upp. Det fanns råttor i huset. På natten sprang de ibland tvärs över hennes golv. En del av henne fann detta äckligt och skrämmande. En annan del, som stod mer i kontakt med hennes medvetna jag, ville inte veta av en sådan sjåpighet. Familjemedlemmarna brukade skämta om husets råttor. Den del av henne som äcklades av råttorna hade aldrig blivit hörd och förstådd, varken av henne själv eller någon annan.

Den springande punkten tror jag inte är hennes rädsla för råttor, utan hur viktigt det är att ta sina egna känslor på allvar. M anser för sin del att råttorna, som fortfarande är en kuslig realitet för henne, är en symbol för allt otäckt som faktiskt finns i världen. Hon tycker råttor är kusliga, medan ett av barnbarnen är rädd för hissar. Var och en sin egen skräck.

Och så får M plötsligen själv en dröm om en hissfärd!

En bön i nödens stund
M: Jag stod i T-banehissen med två av mina barnbarn. Jag trycker på knappen och hissen börjar sin färd nedåt. Så, blixtsnabbt, händer det. Botten går ur och vi störtar handlöst ned i schaktet. Jag trycker barnen intill mig, ett på vardera sida, och hinner tänka: Snälla Gud, hjälp oss! Så vaknar jag alldeles omtumlad, men säker på att vi klarat oss.

M kommenterar: ”Drömmen utspelas i en tekniskt kall och ödslig miljö, ganska typisk för vår tid. Att golvet går ur helt plötsligt stämmer med hur livet är. Man tror man står på säker grund och så plötsligt drabbas man av något helt oväntat. Guds budskap i drömmen är: ’Var inte rädd för döden. Jag skyddar dig.’ Drömmen har stärkt mig i min uppfattning att det hjälper att be.”

Tillbaka till Innehåll.