Logen n:r 220 Templarvakten

bildades den 11 september 1892 av J.L. Rosendorff med 12 chartermedlemmar. Av dessa voro 9 st. från logen Yngve Frey samt 3 från logen Oden.

Största svårigheten vållades länge av lokalfrågan och logen fick lång tid föra en ambulerande tillvaro. Från 1 oktober 1882 till 1 juli 1884 hölls mötena å Vaksalagatan n:r 20, därefter i arbetarföreningens lokal S:t Persgatan 20 i 1/2 år, Järnbrogatan 23 i 3 år, Västra Ågatan 36, (sedermera Almkvists och Wicksells boktryckeri) i 2 år, Drottninggatan 3 i 7 år, Norrlands nations gymnastiksal i 3 år, Svartbäcksgatan 7 i något över 3 år och slutligen flyttade logen till ordenshuset "Slottskällan" den 27 dec. 1903.

Ekonomien var dock länge mindre god. Br. Häppener, logens förste skattmästare i 3 1/2 år, yttrade härom: "Det var ingen risk eller konst att vara L. Skm. på den tiden, ty det fanns aldrig några pengar".

Tid efter annan gjordes försök att starta byggnadsföreningar för anskaffande av egen lokal och insamlingar till byggnadsfond gjordes, men de för dylikt ändamål hopsparda medlen måste ofta tillgripas för betalande av logens hyra. Stundom var ekonomien så dålig, att tjänstemännen ej kunde installeras, enär logen ej ägde medel att betala sin skatt till storlogen, och, di Uppsalalogerna skulle sända gemensamt ombud till storlogemötet i Malmö, måste en enskild medlem förskottera logens andel i resekostnaden, summa kr. 6. På grund av ovan anförda svårigheter samt den stridslystnad och tvedräkt, som ofta gjorde sig gällande i ordens ungdom, gick arbetet trögt.

År 1888 väcktes förslag om att sammanslå Uppsalas dåvarande 5 loger till en enda loge, enär medlemmarna tillsammans utgjorde endast ett 100-tal. Frågan föll men återupptogs på ett gemensamt möte i febr. 1890 samt bifölls med 34 röster mot 4, men beslutet blev dock aldrig verkställt. I november sistnämnda år hade Templarvakten endast 16 medlemmar, men vid denna tid började den åter så småningom uppblomstra och på vintern 1892-1893 hade medlemssiffran stigit till 50.

Hur bedrevs arbetet i logerna dessa första år? Att besvara denna fråga är ganska svårt, men jag skall försöka ge några glimtar från denna tids logearbete. Låt oss först dröja vid programmen. Den första programboken utgavs av den malinska distrikslogen för kvartalet november 1886 - januari 1887. Diskussioner förekom ganska talrikt. Bland ämnen, som debatteras, finnes åtskilliga, som väl numera näppeligen förekomma på ett mötesprogram. Jag tar några exempel ur högen: Godtemplarorden anses vara en skola med samuppfostran? (727 Friskt mod), Uppsala. Bör icke godtemplarna mer än hittills på sina möten arbeta för drinkarnas räddning? (38 Oden). Varför blev du godtemplare och vad nytta har du därav? (38 Oden) Att anordna brödernas och systrarnas afton var redan, efter allt att döma, tämligen vanligt, men dessutom förekommer i några fall tjänstemännens afton.

Frågor, som ha med Ordens konstitution att skaffa, tages ofta upp till behandling på logemötena, då de utredas och diskuteras. Några exempel: Konstitutionsfrågor framställas och besvaras av VÖT (Yngve Frey), och Godtemplarordens rättegångsordning genomgås (Templarvakten).

Ofta har man emellertid mycket små fordringar på programmen. Några exempel hämtade från logen 220 Templarvakten, äro ägnade att i någon mån belysa denna sak. Vid ett tillfälle består programmet av, att Karl-Erik Hammargren uppläser en frenologisk beskrivning över Joseph Malin. Br. F. Nyström spelar ett flöjtsolo, vilket "med bifall mottogs", är vid ett annat tillfälle dagens program. Med uppläsning av brev från planeten Mars uppbygger man sig en annan gång. Och slutligen: "Br. Svalby, som lovat att göra en början med nyttiga och nöjsamma berättelser, uppläser ett i åtta akter indelat samtal mellan Ormen långe, konsul Folklig, arbetaren Fredlig, arbetaren Absolut, arbetaren Långe Lars, generalkonsul Bagge och inrikesministern, alla invånare i landet Monotapata".

Till slut vill jag från första kvartalet 1887 meddela programmet för en månad i Logen 38 Oden: "Feb. 7. Installering av tjenstemän. Febr. 14. Val av ständiga kommittŽer. Febr. 21. Hvilket resultat af nykterhetsarbetet har logen vunnit under föregående kvartal, och huru skola vi under detta kvartal befrämja vår sak? Febr. 28. Stor paketafton".

Folkdanslag i typiska dräkter.

Historik