Logen n:r 82 Yngve Frey

I nr 3 av tidningen Svenska Goodtemplar för år 1882 står att läsa: "Upsalaborna festade trettondagen och hade sin (Arbetarföreningens) lokal överfylld av deltagare. En ny loge, 82 Yngve Frey, bildades då. Det var meningen att, den nya logen skulle haft Odens sons namn. Av brist på historieminne blev det sonsonens istället. Lika godt, det stöter i alla fall på en smula gudomligt släkte. Festlokalen var storartat dekorerad. Br Rosendorff hade målat och skänkt en stor tavla. som föreställde godtemplarordens emblem - tro, hopp och kärlek. Kontra mot denna stod en artistiskt utförd bild av Oden, målad och skänkt av en utom orden stående vän till den goda saken - så mycket mera kärt". Nils Nilsson, känd nykterhetstalare och under någon tid en av stockholms-godtemplarnas förgrundsgestalter, har skrivit ovanstående. I egenskap av Distrikts-Deputerad i maliniternas första distrikt bildar han logen.

Logens chartermedlemmar och första tjänstemän blev: Samtliga, eller åtminstone de flesta, övergångna från den i oktober förra hösten bildades logen Oden:

Målare J.L. Rosendorff V.O.T.
August Gelin V.V.T.
Kakelugnsmak. C. Coddelius V.K.
Fru Amelie Carlson V.S.
E. Lundvall V.B.S.
Skomak. A. Landqvist V.F.S
Ludv. Ehrström V.Skm.
A. Lindblom V.M.
J. Gustafsson V.B.M.
Arbetare A.J. Mellström V.I.V.
A.F. Engholm V.Y.
J.A. Haglund F.V.O.T.

Logen Yngve Frey samlad till möte 1959.

Ovanstående är något om själva starten. Av nämnda personer har de testa snart försvunnit från orden och det är väl endast Rosendorff och Coddelius, som låter tala om sig några år framåt, isynnerhet den förstnämnde, som tyckes ha varit en rivande karl. Han kom från logen Oden och 1886 finner vi honom som L.D. i logen Upsala Vapen.

Under vilka förhållanden och med vilket medlemsmaterial logen arbetade den första tiden och f.ö. en lång tid framåt förstår man, då behandling av löftesbrott och återupptagning var en vid nästan varje möte återkommande punkt på dagordningen. De, som anslöt sig var till mycket stor del sådana, som var hemfallna åt spritmissbruk och som nog gärna ville befria sig från denna last men som tyvärr inte alltid hade kraft därtill. Som exempel kan anföras följande ur ett protokoll från 1883: "Br. Johansson boende vid Dragarbrunnsgatan, hade för br. Rosendorff beklagat sig över sin oförmåga att emotstå frestelsen for rusdrycker. Han hade haft svårt att intaga och omöjligt att smälta födan, varför läkare anvisat honom bruket av vattenblandad konjak, emedan ett tvärt avbrytande av hans vanor vore omöjligt. Beklagande sin svaghet hade han likväl trott att samtal med ordensmedlemmar skulle var uppbyggligt för sig. Br Pettersson upplyste, att den ifrågavarande brodern dock vid ett tillfälle skenbarligen intagit mera än vad för medicinskt behov nödigt vore. Br Rosendorff uppmanade, att genom besök och samtal stärka den i anfäktelsen stadde brodern".

Men logen startade, höll möten, ett i veckan och dessutom ofta extra sammankomster. Man tog in medlemmar, mest män som passerat minst myndighetsåldern. Det ordnades med föredrag mycket ofta och man diskuterade, ofta flera ämnen på samma möte. Några ämnen från 1883 kan nämnas: Stadgar för logernas gemensamma kassa, under året ombildad till S:t Eriks gille - Om godtemplare fick dricka svensköl - Tobaksrökning i förrummet - Hur skall man på lämpligaste sätt övertyga den enskilde om att det är hans plikt att bliva godtemplare - Kunna alla utom orden stående säga, att godtemplarna äro för nykterheten missionärer - Om hälsning utan huvudbonadens avtagande (K. E. Hammargren) vilket förordades alldenstund det var brukligt i Östersund och Förenta staterna - Nireformen, (vilket även antogs) - Om studenterna tilläto att bliva titulerade broder, då de voro i sällskap med ståndspersoner - På vad grund vilar godtemplarorden - Godtemplarnas ställning till Arbetarringen - En klubb för övning i diskussion och modersmålet, (som även bildades) - Att med anledning av de täta språng, som det heter, emellan logerna, höja priset på klareringskort till en krona, (vilket avslogs) - Om godtemplarnas ställning till det förestående stadsfullmäktigevalet (man lyckades även få sin specielle kandidat, Lindström på tegelbruket, vald) - Om krogarnas stängning lördagar samt sön- och helgdagar m.m.

Redan efter ett års verksamhet hade man bildat, gemensamt med de andra logerna, en manskör med namnet Enighet, vidare nämnes även en sångförening Genius och ett musikkapell. 1883 års protokoll omtalar att medlemmar ur Yngve Frey varit med och bildat loger: Upsalir i G:a Upsala, Hoppets Fackla i Funbo, i Vattholma samt logerna Upsala Vapen, Friskt Mod och Stjärnskott i Upsala.

Tjänstemannaposterna synes ha varit mycket eftertraktade. Det var ej alls ovanligt att en person innehade tjänstemannabefattning i två loger samtidigt, eller att en medlem på tillfälligt besök blev föreslagen till tjänsteman och genast förklarade att han skulle begära klareringskort från sin loge.

Vi måhända nu förvånas och ler över deras arbetsiver, deras traktan efter tjänstemannaposter och deras diskussionslusta men det var kanske ej så underligt om vi betänker, att trots allt vackert tal om svenskarnas urgamla frihet att själva bestämma över sina angelägenheter, det dock icke var så många år sedan de s k breda lagren icke hade den minsta möjlighet att göra sig gällande i samhället. Då man nu kom med i en organisation, där man kunde få tillfälle att säga sina tankar och pröva sina förmågor, så gjorde man det och man behövde sannerligen ej leta efter problem att diskutera om och samhällsangelägenheter som tarvade reformering.

Av Uppsala-logerna tycks Yngve Frey och Templarvakten alltid ha samarbetat bra, medan Oden vid åtskilliga tillfällen stått i strid med dem. Så förtäljer t ex protokoll från 80-talet, att vid ett möte lett av ingen mindre än A.H. Berg, som då var ordenschef, först logen Odens L.D. o L.T. och sedan Yngve Freys o Templarvaktens tjänstemän "inför Gud och alla närvarande vittnen" avfordrades lova, att därefter aldrig tillåta några stridigheter mellan logerna, vilket emellertid inte hindrar att det några möten senare är dags igen, enär logen Yngve Frey "med anledning av Odens egenmäktiga förfarande", anser sig böra anställa revision av gemensamma kassan.

Men det samarbetas också. Stora gemensamma nykterhetsmöten anordnades många gånger, gemensamma lustfärder med båt till olika platser utmed Mälarens stränder. Ibland hade man också stämt möte med stockholmsgodtemplarna. Som dessa färder voro utrustade med musik och andra arrangemang bidrog de givetvis i hög grad som reklam och agitation bland den utomstående allmänheten.

Historik