Vi i 38:an, nr. 3 - 1996
Medlemsblad för Lf 38 Uppsala av IOGT-NTO - Årgång 4 Nr 3
Redaktör: Arne L. Forsberg, Tel: 018 - 25 72 63, - september 1996
Innehåll:
* Från redaktör'n
* Hösttankar från ordf. Kerstin
* Räkfesten
* Med 38:an i Österled
* Vart går resan?
* Hawaiiafton med Hula-dans
* Danssäsongen på Liljekonvaljeholmen
* Det går lika bra med selleri
Åter till översikt Vi i 38:an
Åter till 38:ans hemsida
Här kommer nu höstens första nummer av Vi i 38:an. Sommaren, som inte började så bra, avslutades med ett fantastiskt väder i augusti. Tidningen innehåller en hel del av intresse för oss alla i Lf 38.
Kerstin berättar om vår planeringsresa till Finland, vilken enligt alla deltagare blev en succé.
Rei Stråhle berättar om Hawaiiaftonen på Liljekonvaljeholmen tillsammans med Nancy, Gustafsson och hennes man trubaduren Victor Rittenband.
Erik Olsson berättar om räkaftonen på Holmen. Denna har ju pågått några år, så det har redan blivit en tradition. På Holmen har ju 38:an även haft höstupptakt med besök av den nya distriktskonsulenten. Jag vill slå ett slag för en del aktiviteter i 38:ans regi under hösten.
Söndagen den 6 oktober är det högtidsmöte kl 14.
Lördagen den 12 okt är det ett annat evenemang att se fram emot. Då blir det ett program för körälskare och jazzdiggare. Det är kören VOCES och orkestern RADBANDET som underhåller oss.
Lördagen den 26 okt blir det festligt värre på DRABANTEN. Då firar nämligen A-huset sitt 25-årsjubiléum /ett år försenat/. Programmet i övrigt för hösten finner ni på sista sidan i Vi i 38:an nr 2/96.
Redaktören
Upp
Vänner i 38:an
"Hösten är kommen, hör stormarna gny,
svanen tar avsked och svalorna fly."
Dessa rader ur den gamla stamsången ljuder i örat när jag skall söka skriva lite till höstnumret.
Hösten är väl den årstid då vi drar oss inomhus och kurar framför inte brasan, men väl TV-n efter att under sommaren försökt ta vara på utomhusmöjligheterna mer. Men - åtminstone så brukar jag känna så - är det en tid när min vill sätta igång något. Vara tillsammans med andra och ta det i olika aktiviteter kanske för att betvinga höstmörkret! Är det inte fler, som känner så? Då är det lämpligt att komma till våra olika träffar i 38:an.
Redan är Upptaktsmötet på Holmen avverkat och nu rullar det vidare enligt uppgjort program med föreningsmöten, träffpunkter, syträffar, m m.
Jag vill här "puffa" för några arrangemang första hand HÖGTIDSMÖTET, söndagen den 6 oktober. Då kommer Eva Önnersjö, rektor på Tollare och känd från sin tid i Uppsala att medverka med tal och dela ut diplom till därtill berättigade. Dessutom blir det ett sång och musikprogram. Det skulle vara mycket trevligt om vi kunde få en stor uppslutning.
Eftersom det är på dagtid, sa kanske Du, som inte är så pigg på att gå ut kvällstid, kan göra ett besök på din gamla förening - det tycker jag skulle vara trevligt.
I olika sammanhang har vi talat om att visa oss utåt - att göra 38:an känd, och under året har vi gjort några sådana "grejor". Nu gör vi ett offentligt arrangemang, den 12 oktober (lördag) då VOCES och RADBANDET står för underhållningen - både för körälskare och jazzdiggare, som det uttryckts. Guy har utlovat en minnesvärd kväll, så ta med vänner och bekanta.
Därefter har vi program om Setterlind och Gille med sin nyckelharpa, för att nämna några, så boka in i almanackan för hösten.
Vi ses och till dess de bästa hälsningar,
Kerstin
Johan Ludvig Runeberg skrev inte bara hjältedikter, han skrev mycket fin lyrik, här ett litet prov:
"Hur blekt är allt, hur härjat, vissnat dött!
Var är den blomning nu, som sommarn fött?
I dalen domnar allt, i skogen tiges
och till en grav den skumma jorden viges.
Dock, ögat lyftes sällt från graven opp
en högre värld har grytt för hjärtats hopp,
i jordens skymning klarna stjärnelanden,
och oförgängligt ler ett hem mot anden.
Så drömmer jag i höstens kväll och ser,
hur lövet faller stelt från björken ner,
en naken strand i vikens djup sig speglar,
och över månen silvermolnet seglar.
AVLIDNA
Märta Lundström
Lennart Henriks
Upp
Räkfest på Liljekonvaljeholmen.
Det var en av sommarens sista riktigt varma sköna dagar, så Liljekonvaljeholmen gav den bästa tänkbara inramning åt vår traditionella räkfest. Ett sextiotal matglada och danslystna infann sig.
Bussgänget från Tierp inledde med att bjuda oss på vacker sång och musik varvat med en och annan mer eller mindre vågad historia. Därefter följde rikligt med räkor, gott bröd och Godtemplardricka. Det smakade fantastiskt bra. Efter kaffet och kakan följde allsång, varefter vi plockade undan borden med tanke på den följande dansen.
Det trivsamma Bussgänget bjöd på en förnämlig dansmusik, så aktiviteten på dansgolvet var hög. Med avbrott för en kaffepaus höll vi på till strax före midnatt. Sedan vi tackat orkestern på sedvanligt sätt och önskat varandra godnatt, bjöds deltagarna på en liten rundvandring i parken för att beskåda den nya illuminerade vattenkonsten. Den väckte stor uppskattning, och det råder ingen tvekan om att vi kommer att samlas på "Holmen" till en ny räkfest nästa år.
Erik Olsson
Upp
MED 38:AN I ÖSTERLED
I år hade vi valt att göra en resa till Finland. Vi var 39 deltagare som den 5 aug. startade färden med vår favoritchaufför Åke Sundberg bakom ratten och hans fru Elisabet som värdinna. En strålande vacker morgon, som bådade gott - just "åh - vilken morron - åh vilken härlig dag."
I Kapellskär gick vi ombord på M/S Rosella för färd över till Nådendal. Några var lite ängsliga för att ge sig ut på havet men så fint vädret var, var det inte en chans att bli sjösjuk. Under överfarten skulle vi också "göra lite nytta", genom att ha ett litet seminarium under ledning av Sven Nygren (se separat rapport).
När vi närmade oss Åboskärgården var det dags att inta en smaklig buffé och sedan njuta av den vackra naturen med alla kobbar och skär. Kl 20.30 nådde vi Nådendal, där vi skulle bo på det mycket berömda Badhotellet. och det var fantastiskt också - på alla sätt.
Tisdagen kom med lika härligt väder. En trevlig och kunnig guide tog oss med på en tur runt i Nådendal. Ett birgittinerkloster är grunden till denna lilla stad som fick sina rättigheter 1443. Numera är det en liten pittoresk sommarstad med sin vackra trähusbebyggelse och sina små bodar. Strax utanför ligger på en ö presidentens sommarställe Gullranda och i närheten Muminvärlden. Tyvärr så hade vi inte tid att hälsa på Lilla My och Filifjonkan den här gången.
Anneli tog oss därefter med till Åbo och gav ,en förnämlig presentation av den gamla staden runt Aura å. Åbo är Finlands äldsta stad och man !kan med rätta säga att Åbos historia är Finlands. Det finns många traditioner sen mer än tusen år och dess historia är så mycket sammanvävd med den svenska. Åbo slott var ju platsen för maktkampen mellan Vasasönerna, som turades om att fängsla varandra
där.
Staden är byggd på ett antal kullar och vi for upp på en av dem där vi hade en fin utsikt över staden. Liksom de flesta gamla städer har Åbo drabbats av bränder, men man har dock lyckats rädda många fina hus. Vi besökte domkyrkan, invigd 1290. Den har också drabbats av brand men där fanns mycket fint vackert att se. glasmålningar in m. Karin Månsdotter ligger f ö begravd i domkyrkan. Vi fick en ingående presentation av kyrkan. Åbo är en lärdomsstad med såväl ett svenskt som ett finskt universitet och med flera fina institutioner. Fram till 1812 var den huvudstad i Storfurstendömet Finland men är numera rikets fjärde stad.
Efter besöket i Åbo, som gav mersmak, styrde vi färden norrut och snart var vi inne i Tavastland - i glasriket bland sjöar och skogar, som det beskrivs. Vi for på fina vägar genom en finsk natur - små sjöar, skogar och åkrar samt här och där ett litet samhälle med svåruttalat namn. Finland kallas ju "de tusen sjöars land" och det lär finns inte mindre än - 187 888 stycken!
Vi lunchtid gjorde vi uppehåll i Nuutajärvi, glasby (Notsjön), som är Finlands äldsta glasfabrik. Glasbyn består av ett antal gamla byggnader från förra seklet. Här kunde vi äta Lunch, se på glasblåsning, beundra fina pjäser i muséet eller bara njuta av den sköna dagen. I Nuutajärvi finns landets enda glasskola.
Så gick resan vidare genom Tavastland, som man säger är Finlands själ. Här bo purfinnarna, de, som minst påverkats av samer, svenskar och ryssar och här talas den renaste finskan.
Vi skulle till Tammerfors - vattenstaden som växt i harmoni med naturen, så beskrivs den, men också som en oas under sommaren.
Här möttes vi av Gunvor, som gav en fin presentation av sin stad. Forsen Tammerkoski (fallhöjd 18 m ) som rinner genom staden förbinder de båda sjöarna Näsijärvi och Pyhäjärvi. Staden grundades av Gustav III år 1779 och den är nu Finlands andra stad. Först for vi till utsiktstornet Näsinuella (168 m) varifrån vi hade en vidunderlig utsikt över staden, sjöarna och de omgivande skogarna. Domkyrkan, som invigdes 1907 är i sin helhet ett konstverk med sina vackra fresker och glasmålningar. Den är uppförd enligt mottot - Eternitas (evigheten) - och väckte säkert uppmärksamhet vid den tiden.
Staden har många vackra byggnader såväl gamla som mer moderna ex Kalevakyrkan och stadsbiblioteket Tjädern för att nämna några. Gunvor tog oss med på en tur på Pispalaåsen, som med sina låga, gamla trähus har kallats "Skaparens byggklosselek" - där var en fin utsikt över de båda sjöarna. Vi gjorde också ett besök vid Pyyniki sommarteater med sin roterande åskådarläktare, där man i sommar uppfört Ronja Rövardotter.
Vi bodde på hotell Artica, mycket centralt varför kvällen kunde ägnas åt en promenad för att se på de fina blomsterplanteringarna.
Under onsdagen skulle vi fara till Helsingfors. Vi passerade Tavastehus med sitt gamla slott från Birger Jarls tid och kom till Iittala, som är det mest kända glasbruket i glasriket. Här skapade Alvar Aalto den s k Aalto-vasen, som blivit en finsk klassiker. Men det fanns mycket annat vackert och sevärt i muséet och boden så det gällde att hålla hårt i plånboken.
Snart nådde vi huvudstaden, där vi först hade några timmars ledigt för shopping, kyrkobesök. allmänt strosande m m. Så följde en två-timmars tur runt i staden där vi kunde beundra alla fina byggnader och kuriositeter. Färden utgick från Senatstorget, som sägs vara ett av Nordens vackraste torg med den ståtliga domkyrkan i fonden och flera förnämliga byggnader runt om. Vi for förbi Olympiastadion, Finlandiahuset, Riksdagshuset för att nämna några till det fina Sibeliusmonumentet. Färden avslutades i den fantastiska Tempel-platsens kyrka. Denna enastående skapelse, som ger en sån djup känsla av högtid och ro. Detta glömmer man inte i första taget.
En halv dag i Helsingfors är alldeles för kort tid - vi hann bara snudda vid allt som finns att se. Vi bodde centralt på hotell Presidentti och hade tillfälle att vandra runt lite och njuta av sommarkvällen i storstaden.
Torsdagen kom med samma fina väder och den dagen skulle vi vara gäster hos logen Balder. Inger och Helmer Strandberg mötte och tog oss med till Borgå, den gamla staden som i år fyller 650 år. Under färden dit berättade Helmer om trakten, som vi for genom, om sin förening och en del om samhället i övrigt. Man slogs av alla de svenska namn på platser som fanns - återigen sambandet mellan våra länder.
Borgå förknippas främst med Domkyrkan och national-skalden J L Runeberg. Stadsbilden är väl bevarad, gränderna smala och kullerstens-belagda. Att Åke kunde kryssa fram med vår buss var ett konststycke. Först besökte vi Runebergsmuséet, som är inrymt i hans hem, vilket står orört. Det kändes högtidligt att vandra runt där som en gång den store mannen levat och där Fänrik Stål och Sven Duvas äventyr nedtecknats. Efter detta besök for vi upp till domkyrkan. Borgå grundades av Magnus Eriksson och domkyrkan är säte för den svenske biskopen i landet. Kyrkan är tämligen enkel men välbevarad.
Vi åt en god lunch på Lagmannen, en restaurang inrymd i ett f d magasin. Åter till H-fors till logen Balders fina lokal där ett härligt kaffebord stod dukat. Ett fint ritualmöte hölls och det kändes väldigt bra att få vara med. Musik och allsång avslutade denna trevliga dag. Vi tacka arrangörerna för att de ställt upp för oss och hälsar välkomna till Uppsala.
Innan vi gick ombord på båten blev det kanske en liten sväng på stan - till Salutorget och njuta av några jordgubbar (maansika) eller en jäätelö (glass) eller något annat. Kl 18.00 var vi ombord på M/S Isabella. Det var en fin kväll - havet låg som en spegel och några ballonger vinkade farväl till oss. Vi njöt en god middag innan det var dags att ute på däck beundra den nedgående solen, handla upp resterande mark innan vi kröp till kojs.
På fredagsmorgonen vaknade vi när båten gled in genom Stockholms skärgård. Vi åt frukost medan vi närmade oss Stadsgårdskajen. Vi hade förresten eskort av en u-båt !
Till Uppsala kom vi fyllda av många upplevelser att ta fram och minnas under kommande höst o vinter.
Vi tackar Åke och Elisabet för den fint genomförda resan och varandra för trevlig samvaro under de här dagarna i vårt östra grannland.
Kerstin
Upp
VART GÅR RESAN?
Vart går resan - var mottot för arbetet vi samlades till under planeringsresan. Sven Nygren från Ledarinstitutet ledde detta. Han inledde med en kort överblick av de ideella rörelserna i landet och visade på att det trots att vi upplever en tillbakagång i föreningslivet så finns det en stor potential.
Vi arbetade i smågrupper med några givna frågor. För att kunna hålla rätt kurs under resan = föreningsverksamheten, gäller grundfrågorna - idén - inriktningen och medlemsnyttan. För vår del var ju verksamhetsidén klar så det gällde att arbeta med inriktningen för att nå ett bra resultat.
Vilka framgångsfaktorer är viktigast att utveckla inom föreningen? Diskuterades och grupperna graderade följande:
1. Förmågan att se och möta förändringar i omvärlden
2. skapa förtroende utåt och inåt
3. delaktighet och ökat engagemang
4. ett organisationsklimat som tillåter förändring
5. ett fungerande lagarbete
De viktigaste frågorna att ta itu med i 38:an redovisades av grupperna:
- Engagera de yngre av våra medlemmar (under 50)
Få dem att föreslå verksamheter
Göra 38:an mera känd utåt
Påverka förbundet att göra bättre reklam för nykterhet (t ex via internet)
- Att få ungdomen till vårt hus
och få dem sluta med droger och rus
att göra det med glatt humör
det vore något kämpa för
- Fånga en "förlorad" generation
Värva ungdomar
Påverka politiker
Opinionsbildning
Målgrupper - barn-föräldrar
- Att nå ut till ungdomen med budskap om helnyktert leverne
att våga ta kontakt med människor på glid
att få fler att organisera sig i IOGT-NTO för aktivt samhällsarbete
- Att engagera ungdomar i rörelsen
att inlemma de ungdomar som redan finns i 38:ans verksamhet
- Väcka intresse hos ungdomen för ett nyktert liv
större gemenskap mellan generationerna
Som synes mycket samstämmiga åsikter - det gäller nu att utifrån detta ställa kompassen rätt så att resan ger ett bra resultat.
Det här arbetet får ses som en start till ett mera grundligt arbete för verksamheten.
Vi återkommer i några andra sammanhang.
Kerstin
Upp
Liljekonvaljeholmen förvandlad till ett litet Hawaii
Lördagen den 3 augusti gick i Hawaiianska tecken på Liljekonvaljeholmen. Det var trubaduren Victor Rittenband som tillsammans med sin svenska hustru Nancy Gustafsson var på Sverigebesök. Redan på torsdagskvällen anlände de till Uppsala, och på fredagen åkte de ut till Öregrund för att vara med i Radio Upplands direktsändning på eftermiddagen.
Till Holmen hade drygt 50 personer mött upp denna sköna sommarkväll, och fick vara med om massor av Hawaiiansk musik med tillhörande hula-dans, pedagogiskt instruerat av Nancy. För kvällen hade man dessutom förstärkning av Elenor Johansson, boende i Storvreta, från familje-orkestern JOJO som spelat in en CD-skiva med Vic och Nancys melodier på svenska.
Den lekamliga spisen bestod av en Hawaiisallad, där givetvis ananas ingick, och Godtemplardricka därtill.
I Honolulu driver Vic och Nancy ett skivbolag, Kokua Records, där de spelar in såväl eget som andras material. Flera av de närvarande försåg sig därför med kassetter eller CD-skivor så att Hawaii-stämningen kunde fortsätta hemma.
Ordet "kokua" betyder på Hawaiianska ungefär "att hjälpa andra" och enligt artisternas önskan gick hela deras gage till Röda Korset, och eftersom styrelsen beslutat att stå för alla omkostnader kunde kvällens brutto-intäkter, 3 280 kr, överföras till RK:s verksamhet.
När det började skymma och vi gick hemåt, kunde vi njuta av typiska Hawaiianska s.k. tiki-torches (bambu-facklor) som smakfullt kompletterade Holmens nyinstallerade belysta vattenfall.
Det kändes nästan som om vi var förflyttade till Waikiki, Honolulu på ön Oahu i den polynesiska ögruppen Hawaii.
RSt
Nancy instruerar i hula-dans på Liljekonvaljeholmens loft.
Upp
Folkparken Liljekonvaljeholmen
Lf 38 Uppsala äger ju och driver en av nykterhetsrörelsens få folkparker. Liljekonvaljeholmen är ju en verklig pärla, som vi skall vara mycket rädda om. Vi är nu inne på vårt sjätte decennium som ägare av parken. Vi har förmånen av att ha en ung men mycket duktig föreståndare, som bl a svarar för arbetet med att ordna alla orkestrar, vilka lockar en stor publik. Det gäller ju att hitta rätt i valet av orkester. Olle Torbratt har, trots att han ännu är en yngling på 42 år, blivit något av en folkparksveteran. Han har i år fullbordat sitt 23:e år som föreståndare. Han har under dessa år lyckats åstadkomma, att Liljekonvaljeholmen blivit en av Sveriges bästa och populäraste folkparker. Vi har t ex många besökare från Stockholmsområdet,, och dessa kallar "Holmen" för Stockholms bästa dansställe sommartid. För många ax,, landets populäraste orkestrar har även en spelning på Holmen blivit något av ett måste.
Olle har emellertid inte bara ordnat trevlig danser, utan han har med styrelsens stöd gjort anordningar, som framhäver det vackra i parken. Olle vill, att, publiken även skall trivas i själva parken.
Trots att de flesta parker i Sverige haft problem med publiktillströmningen under senare år, så har Holmen kunnat uppvisa en publikökning under den gångna säsongen. Allt detta är utan tvekan Olles förtjänst. Han och hans medarbetare har gjort, att publiken trivs.
STYRELSEN FÖR LILJEKONVALJEHOLMEN VILL HÄRMED FRAMFÖRA ETT VARMT TACK TILL OLLE OCH ALLA HANS MEDARBETARE.
Fredagen den 13 sept var det säsongavslutning på Liljekonvaljeholmen. För musiken svarade Drifters med AnnCharlotte. Det var en orkester, som uppskattades av de dansande. Efter kaffepausen avtackade en representant för styrelsen Olle och hans hustru Carola, vilken svarat för serveringen. Samtidigt tackade Olle även publiken samt sina medarbetare.
På sedvanligt sätt tackade Olle även sin publik genom att dela ut en ros till var och en vid utgången. Damerna fick en röd ros av vakterna, och herrarna en gul av ett par
unga damer.
Arne
Nya medlemmar.
Lf 38 Uppsala har fått en ny medlem, nämligen vår nye distriktskonsulent Anders Andersson.
Vi hälsar honom välkommen till föreningen.
Upp
Det går lika bra med selleri
Några läkare rekommenderar att man skall dricka två glas vin om dagen, det skall vara så nyttigt för hjärtat. Att det kan vara början till ett beroende har de uppenbarligen inte tänkt på. Men det är inte alkoholen i vinet som förhindrar att blodet klumpar ihop sig och bidrar till hjärtinfarkt utan flavonoiderna i druvornas skal.
Flavonoiderna är en stor grupp av ett hundratal närbesläktade ämnen som finns i grönsaker och frukt. I synnerhet selleri (!), grönkål, lök, gröna bönor, som innehåller mer än 50 mg per kilo. Medelhöga värden (10-15 mg) har tomater, sallad, äpplen, druvor, jordgubbar, druvjuice, tomatjuice och te.
Kostexperter rekommenderar hellre två rejäla grönsaksportioner varje dag plus tre frukter - oskalade men väl sköljda - i stället för att dricka vin eller köpa dyra hälsopiller som innehåller flavonoider. Vi borde kanske följa våra invandrares exempel, som varje dag bär hem fulla kassar med grönt.
Upp
Åter till översikt Vi i 38:an
Åter till 38:ans hemsida