Till södra Nya Zeeland

	Vi begav oss sedan mot Rotoura men vi stannade på en fårfarm. Där hade dom uppvisning om hur man klippte får och hur man tränar fårhundar. Vet ni förresten vad världsrekordet är i fårklippning? Det är 720 stycken får på nio timmar. alltså ett får var 40:e sekund. Inte illa pinkat! Vår färd fortsatte mot Rotorua. När man väl känner lukten av ruttet ägg, ja då har man kommit rätt. Hela staden kokar. Ja, alltså det kokar under staden. Det pyser under brunnslock etc. Vi badade i en av dom otaliga varmbadsanläggningar som finns här. 40 C i vattnet så man fick kliva i försiktigt.
	Rotorua har också en stor del av Maorifolket. Maori är Nya Zeelands urbefolkning. Vi gick på en föreställning och såg på deras traditionella dans. Sedan så gick vi omkring och beskådade vad naturen hade och erbjuda i form av lerpölar som kokade och ibland även sprutade som fontäner.
	Dagen efter så begav vi oss mot East Cape men nu hade vi verkligen naturens krafter emot oss. För det hade börjat blåsa kraftigt. På radion sa de att det var efterdyningarna av cyklonen som hade härjat på Fiji. Det talades om vindstyrkor på upp till 110 km/h och vi som åkte på kustvägen. Jag kämpade med vår lilla Mazda, men den krängde fram och tillbaka över hela vägen. Vi fick "nödstanna" i Te Kaha för det gick inte att köra mer, det blåste helt enkelt för mycket. Efter att ha hittat ett ställe att bo på så gick vi ner till stranden. Väl på stranden så försökte vi gå mot vinden men det var nästan omöjligt! Kul men jobbigt! Vi begav oss mot ortens biograf och sen var den kvällen räddad.
	Nästa morgon hade vinden avtagit något så vi beslöt att fortsätta vår färd mot East Cape. Men när vi bara hade en halvmil kvar så var vägen blockerad av stenar som hade rasat ner på vägen. Men vi hade tur, en stor Range Rover kom och puttade undan stenarna och vi kunde äntligen komma fram till East Cape. East Cape består egentligen bara av ett fyrtorn som ligger på en kulle. Men det som gör det så unikt är att det ligger närmast datum linjen i världen, så soluppgången vid East Cape är den första som världen får beskåda. Dessutom är det fantastiska vyer från fyrtornet. Men det är jobbigt att ta sig ditupp. Närmare bestämt 700 trappsteg uppför!
	Vi beslöt oss för att åka mot Napier. Efter en övernattning i Maiha så nådde vi Napier. Napier är en stad som går helt i Art Deco Stil. På grund av att det var en jordbävning där 1931 som ödelade nästan hela staden. När den byggdes upp så var ju Art Deco stilen på modet. Vi fann en camping att bo på. Sen begav vi oss till stranden för att bada men tji fick vi. Det var alldeles för stora vågor och på tok för starka strömmar för att bege sig ut i vattnet. Så vi gick omkring i staden hela dagen och tittade på byggnader. Efter två lata dagar i Napier väntade huvudstaden Wellington.
	När vi väl hade ordnat boende lite utanför Wellington så tog vi bussen in till city. Wellington är en mycket fin stad och det finns mycket att göra. Vi tog cable car upp till en höjd över stan. Efter att ha strosat omkring i staden i två dagar så var det dags för Waitomo.
	Det ska direkt sägas att hela Nya Zeeland är äventyrs och aktivitetstokigt. Waitomo är en by/stad som enbart är uppbygd kring sina aktiviteter. Waitomo är Nya Zeelands aktivitetstad nr.2 efter Queenstown (bungyjump, gevalias reklam). Runt omkring Waitomo finns det olika grottor och diverse grottklättringar. Vi valde den kanske lugnaste aktiviteten, men nog så rofylld nämligen black water rafting. Det innebär att man blir nedfirad i en grotta 60 meter under marknivå iförd våtdräkt, pannlampa, och en gummiring. Sen glider man omkring i det kalla vattnet och stirrar upp mot grottans svart innandöme. Plötsligt ser det ut som man ser upp mot en stjärnhimmel. Men det är "bara" lysmaskar som lyser upp hela grottans innandöme. Efter cirka en timme i grottan så kommer man upp ovan jord och där väntar en varm dusch och en het soppskål. Det känns verkligen nödvändigt efter en timme i nära nollgradigt vatten.
	Denna aktivitet kan verkligen rekommenderas och den är lika roligt för både gammal som ung. Efter denna fantastiska aktivitet så väntade Whitianga och Hot water beach.
	Efter ankomsten till Whitianga så begav vi oss till Hot water beach. Det innebär nästan vad det låter som. Du gräver helt enkelt din egen varmvatten källa! Man hyr en spade och sen är det bara att gå ner på stranden och börja gräva. Efter att ha grävt ett par decimetrar under sanden så börjar varmvattnet sippra fram. När man väl har grävt sitt eget "badkar" så är det bara till att lägga sig. Men man får se upp, för vattnet är 64 C grader varmt så det gäller att man gräver så nära strandbrynet som man bara kan. För då kan havsvattnet skölja in över "badkaret" och då bränner man sig inte. Samtidigt vill man ju inte att "badkaret" skall dränkas och försvinna i alltför mycket havsvatten. En mycket svår men nöjsam balansgång! Sen var vi i Cathedral Cove. Det kan liknas vid en tunnel som separerar två mycket fina stränder. Men denna plats kan endast nås vid lågvatten. När vi var där så hölls det en bröllopsvigsel. Mycket romantiskt. Efter detta så begav vi oss tillbaka till Auckland för att lämna tillbaka bilen och resa vidare till Indonesien och Bali.
	Vad skall man då säga om Nya Zeeland? Vi var där i 25 dagar och vi hann tyvärr bara med Nordön. På grund ut av att det finns en mängd att se och göra. Aktiviteterna är otaliga så det gäller att ha en stadig reskassa med sig eftersom det är tämligen dyrt i Nya Zeeland. Prisläget liknar Sveriges.
	Men besök Nya Zeeland för människorna är fantastiskt trevliga och framför allt ta god tid på er!