Tabell /
bild
Saxat ur Tidens stora bok om FiskarElritsa kvidd, elling, blindsill, Phoxinus phoxinus Storlek: 6-8 cm, mera sällan upp till 12 cm. Denna lilla fiskart kännetecknas av en ofullständig sidolinje, tydligt avrundade fenkanter och ytterst små fjäll, som knappt går att se med blotta ögat. Färgdräkten är mycket varierande, med mörka fläckar eller strimmor på ryggen och sidorna. Honans färgdräkt är mindre iögonfallande. Under lektiden är hannarna mycket färggranna och hör då till Europas vackraste sötvattenfiskar. Ryggen och sidorna är då mörka till svarta och står i skarp kontrast till den eldröda färgen på den främre delen av buken, läppränderna, de pariga fenornas fästen och analfenan. På huvudet, bröstfenorna och fjällen på främre delen av kroppen får de tydliga, ljusa hudvårtor. Tillväxten är långsam och de kortlivade fiskarna blir sällan mer än fem år gamla. De föredrar rena, snabbflytande och syrerika vatten. Den huvudsakliga födan består av vatteninsektslarver, kräftdjur och maskar. Vid tre årsålder blir de könsmogna och leker i stora stim från april till juli på grunda ställen med grusbotten. Sina ägg fäster de på bottnen eller på växter, i regel i två portioner. Under vegetationsperioden håller de sig i närheten av stranden och tätt under ytan, vid fara gömmer de sig under rötter och stenar på bottnen, dit de även drar sig tillbaka under den kalla årstiden. Eftersom de lever i öringregionen, utgör elritsorna en viktig näringskälla för just öring, annars har de ingen större betydelse. Ibland används de av fiskare som agnfisk, mera sällan som akvariefisk. I åratal har den använts som försöksdjur. |