Hemåt

Den verkliga pärsen


In i Panamakanalen

Det verkliga eldprovet kom med sista kryssen Sydamerika runt på 55 dagar. Hur skulle man överleva? Rutten New York - Havanna- San Blas Island - Panamakanalen med Panama City - Callao hamnstad i Peru - Valparaiso - Puerto Montt samt Punta Arenas i ett dimmigt Magallanes Sund, alltihop chilenskt territorium innan det blev Port Stanley på Falklandsöarna, Buenos Aires, Montevideo, Santos, Rio, Bahia, Barbados, StThomas - New York var en mastig tur. Att gå in på varje enskild plats skulle ta flera kapitel. Frågan är om det inte är bäst att hålla här och fortsätta med ett senare avsnitt.

Indianer på riktigt?

San Blas Islands är några små öar utanför Panamakanalen på Karibiska sidan. Enligt vad vi fick veta när vi gjorde strandhugg där, var att de befolkades av en folkspillra, som idkade självhushåll därute. Och de utgjorde onekligen en pittoresk syn, där de malde mjöl utanför hyddorna och sålde fiskspjut till turisterna. Malicen säger dock att de inte bor där över huvud taget utan flygs ut från Panama och ställs ut ungefär som våra samer, när det är kryssningsfartyg i faggorna. Alltid blir det några dollar i någons ficka. Fast vi i besättningen "tjingsade" förstås fiskespjuten mot cigarrettpaket.

I Inkaland

När vi lämnat Panamakanalen, stävade vi sydvart mot Peru. Där låg vi några dagar i hamnstaden Callao. Men det var ingen som stannade vare sig där eller ombord. Det gällde att komma så fort som möjligt till huvudstaden Lima. Och vilka fina filigranarbeten det fanns att köpa. Tur att det inte fanns Eurocard på den tiden! Spännande utflykter fanns det gott om. Som t.ex resan upp till det förhistoriska Pacacamac Pre-Inka, som det sades. Utgrävningarna av de gamla för-inka lämningarna påstods vara från en halv miljon år före Kristus.


Far vilar ut bland lamorna i den tunna luften

Efterskrift
Under årens lopp har så många sagt: Du som varit med om så mycket måste bara skriva dina memoarer! Varför det? Vad har jag att tillföra annat än något till de närmast sörjande. Det finns alltför många misslyckade försök till tryck av egenalster, som med dedikation distribuerats i upp till 27 ex. Det här får väl bli en compressed Readers´s Disgust-variant av “ Här är mitt Liv” en summarisk biografi, som dom som får kungliga ordnar i Danmark måste presentera i en mer stringent form än ovanstående. Ni som orkar läsa rymdskrotet: förtörnas eller dra på smilbandet. Men som det står på knappen: Skyll er själva! Men tänk så många som redan varit inne på hemsidan utan att tycka ett skvatt! Skärpning!


Botanical Gardens i Buenos Aires

Rytmerna som mötte oss i Bridgetown utförda av ett steelband var medryckande och lämnade ett härligt minne från Barbados.