Skolverket:
 

Mål

Målet för kursen är att eleverna får insikt i de principiella problem som gäller
kunskapen om världen och om människan. Detta innebär att olika
kunskapsteoretiska och värdefilosofiska frågeställningar skall behandlas,
liksom det filosofiska tänkandets utveckling.
 
 

Efter genomgången kurs skall eleven

förstå huvuddragen i de centrala ontologiska och kunskapsteoretiska
teorierna

känna till och ha behandlat värdefilosofiska frågeställningar

känna till den klassiska och moderna diskussionen om sambanden mellan
språk och verklighet

förstå några tankar eller grundbegrepp inom analytisk filosofi, fenomenologi
och existensfilosofi

kunna analysera och motivera etiska synpunkter på samhällsuppfattning och
människosyn samt ha bearbetat och diskuterat något existentiellt eller
samhälleligt problem utifrån moralfilosofiska utgångspunkter

känna till diskussionen om viljans frihet och förstå dess konsekvenser för
etiska och rättsliga ställningstaganden

kunna använda enkla, formella redskap för logisk analys

ha arbetat med tolkning, precisering och definition av begrepp och utsagor

förstå skillnaden mellan deduktion och induktion samt mellan tillräcklig och
nödvändig betingelse, och dessa begrepps betydelse för skilda
orsaksförklaringar

känna till grundläggande vetenskapliga förhållningssätt och kunna jämföra
forskningsmetoder med exempel från skilda vetenskaper

ha stiftat bekantskap med hur nytt vetande uppkommit genom samverkan
mellan olika vetenskaper

ha läst och arbetat med filosofiska texter.
 
 

Betygskriterier

Godkänd

Eleven visar något av en kritiskt prövande och reflekterande attityd och anar
filosofins särskilda karaktär av oavslutat resonemang kring grundläggande
frågor.

Eleven känner till de viktigaste filosofiska problemområdena och kan återge
några centrala filosofiska teorier.

Eleven kan på en elementär nivå och relativt självständigt jämföra och
diskutera dessa teorier.

Eleven kan med handledning tillämpa olika teorier och analysmodeller på
enkla etiska problem och i argumenteringar.

Eleven har någon insikt i olika vetenskapers arbetssätt och en viss kunskap
om filosofiska originaltexter samt delar av filosofins historia.
 
 

Väl godkänd

Eleven visar genomgående en kritiskt prövande och reflekterande attityd
och har insikt i filosofins särskilda karaktär av oavslutat resonemang kring
grundläggande frågor.

Eleven ser samband mellan de viktigaste filosofiska problemområdena och
återger olika typer av centrala filosofiska teorier.

Eleven jämför och värderar dessa teorier på ett självständigt sätt.

Eleven tillämpar självständigt olika teorier och analysmodeller på centrala
problem av vardaglig eller vetenskaplig natur samt på andra viktiga problem
och i argumenteringar.

Eleven har god insikt i olika vetenskapers kunskapstradition och i
vetenskaplig kunskapsproduktion samt har god kunskap om filosofiska
originaltexter samt filosofins historia.
 
 

Kommentar

Inom gymnasieskolan finns filosofiämnet på de teoretiskt inriktade
programmen med undantag av den tekniska grenen av Naturvetenskaps-
programmet. Filosofiämnet är obligatoriskt på
Samhällsvetenskapsprogrammets humanistiska och samhällsvetenskapliga
gren och alternativämne till psykologi på ekonomisk gren, och på
Naturvetenskapsprogrammets naturvetenskapliga gren. Inom alla övriga
program finns det möjligheter att välja filosofi inom ramen för elevernas
individuella val. För vuxenstuderande kan ämnet ingå på motsvarande sätt i
de olika studieprogrammen, med såväl teoretisk som praktisk inriktning.

Ämneskommentar, Syfte, Karaktär och Struktur kan tillämpas även i de fall
skolan organiserar olika typer av fördjupningskurser. Så kan till exempel en
fördjupningskurs i ekofilosofi eller ekosofi syfta till att mer ingående
behandla något eller några av de för filosofiämnet formulerade målen.

Samverkan med andra ämnen bör sökas när så kan ske. Samverkan med
språk har antytts i ämneskommentaren ovan. En anknytningspunkt till
svenskan kan vara argumentationsanalys och tolkningsproblem i litterära
texter. Inom religionskunskap, obligatorisk på alla program, sysslar man
med etiska frågor. Samhällskunskapen och filosofin skulle i gemensamma
projekt kunna studera t.ex. någon ideologi och dess betydelse för
samhällsutvecklingen. Mellan psykologi och filosofi finns det flera
anknytningspunkter. Båda sysslar med frågor om människan som en
medveten varelse. Psykologins och biologins metoder för beskrivning av
människan erbjuder vetenskapsteoretiskt stoff, och självförståelse är en
gemensam målsättning för filosofi och psykologi. Modern fysik väcker en
rad frågor av filosofiskt intresse och på liknande sätt har matematik och
logik många beröringspunkter.

Forskningen i dag präglas av långt driven specialisering, och frontlinjerna är
områden där de traditionella ämnena möts. Här når man intressanta och
angelägna forskningsresultat. Kartläggningen av DNA-molekylen är ett
dramatiskt exempel på samspelet mellan biologi och kemi med uppenbara
konsekvenser för bl.a. medicin och beteendevetenskap. Kol 14-metoden är
ett annat exempel på fruktbart tvärvetenskapligt samarbete mellan fysik,
kemi, arkeologi och historia. Samhällsutvecklingen, inte minst globalt, har
också skapat problem som kräver samarbete mellan de högspecialiserade
vetenskaperna inom vitt skilda sfärer. Psykologer, dataforskare och filosofer
möts i studier kring begreppet artificiell intelligens. Miljöfrågorna är
närliggande och tydliga exempel på behovet av ett samarbete mellan
samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora.