Wushu är namnet på en kinesisk kampsport. Wushu är två tecken. Wu betyder krig, slåss, våld och vapen. Shu betyder teknik.

I äldre tider kallades kineser wushu "shoubo", "jiji", "wuyi" m.m. Senare kallades de "guoshu". På 1950-talet ändrade kineserna namnet till "Wushu". Det är en del av den kinesiska folksporten som under flera tusen år använts i försvar mot djur, krig och naturkatastrofer. Samtidigt som den varit till för att stärka hälsan.

I wushu tränar man enkel rörelse, form, parträning och med kampredskap. Steg för steg skapades wushuträningen av kineserna genom flera tusen års arbete och leverne. Träningen hölls vanligtvis inom familjen, hemlig för utomstående, eftersom den ofta var familjens säkerhet för överlevnad. Med sin konst försörjde man sig t ex som livvakter, cirkusartister eller som skådespelare på kinesiska operor.

I wushu finns två stora grupper: Inre och yttre stil.

Taiji quan, Xingi quan och Bagua zhang tillhör de inre stilarna. Shaolin quan, Nan quan, Chang quan m fl. de yttre.

På 1980-talet gjorde man en undersökning och fann att bara Nan quan (söder fist) har över 400 olika stilar, och ur en av dem har den japanska karaten uppståt.

Former:

Xingyiquan: Wuxingquan - de fem elementens träning. Shierxingquan - de tolv djurens träning. Formövning, parövning och olika kampredskapsövningar mm.

Baguazhang: ZhanzhuangBashibafa, Xingzhuangbadazhang, Laobazhang. Formöverning, parövning, olika kampredskapsövningar mm.

Shaolinquan: Jibengong - grundövningar. Olika former i shaolinquan; Huaquan; Paochui; Bajiquan m.m. parövning och olika kampredskapsövningar.