|
BOURDIEUS
TEORIER: FÄLT OCH HABITUS
|
|
Fält
teorin betyder :
|
| "att människor samlas kring något gemensamt |
| som de tror på och strider om." |
|
Inom
filmens fält handlar det om vad som anses vara bra film.
|
|
|
|
"Härom
strider man och meningarna kan vara delade, men
|
|
något
som inte kan ifrågasättas inom fältet är tron på
att
|
| det man strider om är värdefullt, det vill säga att striden är |
|
värt
besväret. Fältet hålls samman av denna croyance (tro),
|
|
som
förenar alla de stridande(...)".
|
|
En
konstnärs speciella värde måste alltså förstås
utifrån fältets institutioner,
|
|
kritiker
och andra involverade, som ingår i ett system av relationer med
|
|
positioner som tillträts av 'specialister' inom området.
|
| Ingmar Bergmans film "Sista skriket" (1994) om ett fiktivt möte mellan |
|
producenten Charles Magnusson och regissören Georg af Klercker är
en
|
|
praktisk indikator på att filmen har ett fält. Filmhistorien
har trängt in i
|
|
filmen, vilket denna film visar genom att vara en fiktiv berättelse
med
|
|
filmhistoriska
anspelningar.
|
|
Habitusbegreppet
rymmer människors livsbanor, dvs. de i kroppen
|
| inristade vanor och dispositioner som tillåter människor att handla, |
|
tänka och orientera sig i den sociala världen.
|
|
Detta betyder att i det egna 'beteendeschemat' finns alltid närvaron
|
| av det förflutna i form av arv och miljö, som formar en inneboende lag. |
| Denna lag, som är uppbyggd av både kollektiva och individuella erfarenheter, |
| är varaktig och omflyttbar, så individen har en möjlighet att förändra |
| sitt habitus under sin levnadsbana. |
| Individens erfarenheter agerar oftast spontant och utan ett medvetande, |
| vilket gör att man orienterar sig mot bekanta miljöer. |
| Rör man sig ständigt i samma miljö bekräftas habitus hela tiden. |
| Rör man sig däremot in i nya miljöer utökas erfarenheterna |
| och habitus kan förändras. |
| Förförståelsen till den sociala världen ges alltså genom den sociala världen. |
| Vilket även ristas in i kroppen. Detta kallas i Bourdieus termer för |
| ' kroppshexis ' och betyder kort och gott att kroppen visar vem man är, |
| eftersom den visar ett rörelseschema som återspeglar den miljö där man |
| erhållit dessa, t.ex. hur vi pratar, går, skrattar eller äter. Vårt bordsskick |
| predestinerar oss att äta på det sätt som känns mest naturligt. |
| Kroppshexis är oftast varaktigt och omedvetet nedärvt. Kroppen |
| representerar inte sitt uppträdande, eftersom den inte memoriserar sitt |
| förflutna utan istället återupplivar det och visar upp ett inlärt beteende. |