SKEPPSKATTEN 2005

Äntligen så ska vi ut och semestra med båten igen. I år fick jag förtroendet att bestämma vår första natthamn. Lägg tassen på den ö
som du vill vara på sa husse och matte, och det gjorde jag såklart. Men sjökortsbladet fick jag inte byta för vi skulle åka norrut.

Det här är typiskt för husse och matte. När man äntligen har lärt sig att använda stegen i fören så kör dom båten i
sidled och lägger till mot öarna. Men det är i alla fall skönt att kunna ta ett jättesprång ut till den fria naturen.

Härligt att komma iland. Man behöver bara kliva rakt ut från däcket så är man direkt mitt ute i vildmarken.

När det börjar bli lite sent så måste jag snart gå ombord på båten för kvällen. Jag brukar
då ropa på husse och matte så att dom ska jaga och leka lite med mig innan jag blir inlåst.

Härligt Härligt. Det finns inget som går upp emot att få klorna rensade av lite frisk skärgårdsbark.

OJOJOJ. Här inne luktar det smaskens. Matte håller på med lunchen och då brukar jag alltid få en provsmakning så det gäller att hålla
sig framme så att man inte missar någon godisbit. Dom godaste bitarna brukar jag få när husse och matte ska äta kött till middag.

HUJEDANEMEJ Det här var det värsta jag har varit med om. Ett monster kom simmande till vår ö och sprang
mellan mig och Cashi på bara någon meters avstånd. Sedan hoppade monstret i vattnet på andra sidan
ön och fortsatte att simma. Husse fotade det stora monstret som ni kan se på nästa bild.

Det var synd att kameran inte var framme när rådjuret hoppade i vattnet från en hög klippa bara några
meter från båten. Det tog en bra stund innan jag och Cashi lugnade ner oss efter det oväntade mötet.
Till slut fick husse igång kameran, men det var så dags då när föreställningen redan var slut.

Nu får det snart vara nog. Trutarna flyger ovanför mig och skränar fastän ungarna har
flugit ur boet. Syns det att jag är purken? På bilden nedanför så ser ni en sån där sak
som stökar med mig. Snart så tror jag att man får täppa till truten på dom.

Hejsan det är jag och mina kompisar som tycker om att reta Cashi i skärgården.

Så här ser jag ut när trutarna kommer för nära båten. Då försvarar jag Kajsa, husse, matte
och båten riktigt ordentligt. Ni skulle bara höra när jag fräser åt dom där bråkstakarna.

Där uppe sitter det en sån där sak som säkert smakar kyckling. Tänk
om jag kunde klättra ända dit upp. Det riktigt vattnas i munnen.

Att komma i full fart från alla håll mot husse och matte är jättekul när vi går i skogen. Här hoppar
jag över riset med ett jättesprång. Husse stegade upp mitt hopp och sa att det var minst sex meter.

Nästan en hel dag satt jag på monsterspaning efter att odjuret hade sprungit tvärs över vår ö.

När jag är ute med båten så drömmer jag om härliga äventyr varje natt och benen går som trumpinnar på mig
ibland säger matte. Därför så är det säkrast att ligga på rygg så att man vet var man vaknar någonstans.

Här kommer jag flygande ombord med en fin musfilé. Matte såg att jag kom och rusade genast
och stängde dörren in till båten. Fy bubblan vad oförskämt, dom äter ju inne i båten.

Jag släppte musen på däcket och suktade efter den härliga läckerbiten. Men lyckan
blev kort för musen blev nästan direkt stulen av en trut. De är ena riktiga
lymlar dom där trutarna. Trutarna började slåss om musen och tappade den i vattnet

Här är beviset på att en trut snodde min mus. Jag undrar om skärgårdspolisen lyssnar till en bestulen liten kisse.

Nej nej nej. Nu har det gått fyra veckor igen och dörren öppnas inte utan det är hemresa som gäller. Det enda
som återstår är nu höstresan och svampsafari, men det är inte fy skam det heller. Man slipper ju värmen då.

CASHINAWA SKICKAR EN HÄLSNING FRÅN BÅTRESAN 2005

Hejsan jag heter Cashinawa och är en skeppskatt som brukar skriva lite om mina äventyr på sommaren för det är bara när vi är ute med båten och ligger på skärgårdsöar som jag får vara ute ensam.

I år så tänkte jag berätta om en helt vanlig dag på båten och på den ö som vi låg på. När klockan började bli sådär 5 på morgonen så började det att klia i klorna och jag ville ut och klösa på de där träden som har så mysig bark. Jag brukar börja med att prata med min kattkompis Kajsa rätt så högt för att husse och matte skall vakna. Om vi inte lyckas väcka dem då så tar jag ett ordentligt skutt på durkarna. Eftersom durkarna inte är fastskruvade så låter det ordentligt när jag med mina sju kilo dunsar i golvet. Hjälper inte det så jagar Kajsa och jag varandra upp och ner mellan durkarna och sängen. Då brukar dom få nog och släpper ut oss hi hi.

Den här morgonen var det lite annorlunda. Husse gick upp direkt när jag började hålla konsert. Sen gick han ut utan att äta frukost. Det är inte alls likt honom. Sedan tog han jollen och rodde iväg från den stora båten och lämnade mig kvar på berget. Jag beslöt mig för att ta en morgonrunda på ön. Man måste ju patrullera av sitt område och se om något hänt under natten. Jag hann inte så långt för husse kom snart tillbaka. Han hade en hink med sig som verkade jättespännande. När jag gick fram till hinken hoppade det till i den. Hua, jag blev så rädd att jag hoppade bakåt. Men som katt är man ju ganska nyfiken så jag gjorde ett nytt försök. Då anföll det där i hinken igen men eftersom ingenting hoppade ur hinken så vågade jag titta ordentligt. Och tänk, husse hade varit och hämtat hem fisk i nåt jättestort hårnät. Det såg ut som om någon hade hoppat på dem för de var alldeles platta. Husse hänge upp nätet och plockade bort fiskarna. Han skar i dem och lade dom tillbaka i hinken igen. Sedan gick han ner i stora båten till matte som hade fixat frukost åt oss alla.

Efter frukosten gick jag ut en förmiddags runda. Jag hittade en fluga som jag jagade iväg och sedan en fjäril. Tänk om man kunde flyga så att man kunde följa efter dem. Jag lade mig i bakhåll för några fler flugor och spanade verkligen in dem. Men de hann smita de med. Det är bara inne i båten när matte har stängt dörren på kvällarna som jag hinner ifatt flugorna. Men då tar jag mig en munsbit . Det knastrar så härligt mellan tänderna när man får tag i en fluga.

När jag gått min ö-runda så gick jag hem igen och tog mig en liten "nap". Man måste ju tänka på skönhetssömnen. Sedan var det dags för lunchpromenaden tillsammans med husse och matte. De brukar alltid gå ut och gå en sväng på ön med mig och då kan man ju passa på att få leka lite när man har livvakt och det är säkert. Jag brukar springa om dem i en hejdundrande fart från alla håll. Då springer matte efter och jagar mig. För att hon inte ska få fatt i mig brukar jag hoppa upp i ett träd. Om man har riktig fart kommer man upp flera meter på en gång och då når inte matte mig. När hon har förstått att hon inte får tag i mig går hon och då jagar jag efter igen i högsta fart. Jag brukar hålla på så ett tag så att jag riktigt försäkrar mig om att matte får lite motion. Det är inte bra att hon sitter stilla för mycket i båten.

Sedan är det dags för en eftermiddagslur. Det är skönt att ligga hemma på båten och snarka. Då behöver man inte vara på helspänn att det kommer någon och skräms. Nån skärgårdshare som kommer skuttandes eller så. På eftermiddagen tog jag mig en ny runda på ön. En och annan fluga fick fly när jag kom farandes genom luften. På kvällen tog husse fram den där burken som det brukar ryka om och så la han fiskarna i den. Efter en stund ropade han på mig och Kajsa och frågade om vi ville ha rökt fisk. Fisk ??? Går det att äta? Tänk om han ropat att han fångat ett rådjur istället. Det hade varit grejor det. Viltkött det smakar mumma det. Tacka vet jag när husse kommer hem med lite älgkött. Men nej, han bjöd på rökt fisk och det är inget för en stor Maine coon-kille.

Varje kväll innan man blir inlåst i båten så måste man gå en vända på ön och se om det finns någon liten stek på fyra små ben som man kan fånga.

Jaha då var den här dagen slut på ön. Men kvällen är inte slut ännu för nu brukar vi umgås i fotogenlampans sken hela kvällen och ha det riktigt mysigt i avvaktan på att jag skall slumra in och sedan vakna klockan 5 i morgon och hoppa på durkarna för att väcka husse och matte.

Många hälsningar
Cashinawa