Amon VanRoark hörde profeten tala på marknadstorget i den döende staden. Timonias talade med glödande övertygelse om slutstriden, Harmagedon, där alla människor och all civilisation skulle dö i ett inferno av eld, blod och stål, där världens sista bombplan, kryssare och stridsvagnar skulle krossas fullständigt och slutgiltigt. Världen var dömd, och nu måste alla människor färdas till Ängarna för att dö med den. Amon trodde honom och följde honom.
Det hade funnits många slutstrider förut, falska slutstrider. Men när Amon betraktade den förödda världen, de förlorade kunskaperna, den förfallna civilisationen, naturlagarna som ständigt förändrades, insåg han att denna slutstrid måste vara den verkliga och slutgiltiga.
Skildringen av en döende världs krampaktiga dödsryckningar någonstans i en oändligt avlägsen framtid, med dess totala vanvett som utspelas mot en närmast surrealistisk fond, är en av de märkligaste science fiction-romaner som skrivits.