Asimovs imperium omfattar en hel galax, och existerar under mer än 10,000 år. Dess huvudstad, Trantor, är en planet helt täckt av väldiga byggnader, som sträcker sig flera kilometer ner under marken (med undantag för ett litet grönområde runt det kejserliga palatset). Till skillnad från mycket annan science fiction så bebos imperiet i princip bara av människor, och det framstår också inledningsvis som en ganska positiv organisation.

Dess invånare tror av naturliga skäl att det kommer att existera för alltid, precis som många romare trodde om sitt imperium, och många västerlänningar tror om sin marknadscivilisation. Asimov beskriver dock hur en vetenskapsman vid namn Hari Seldon utvecklar en vetenskap kallad psykohistoria, och med denna förutspår att imperiet kommer att gå under, och att trettiotusen år av barbari och krig kommer att följa innan ett nytt centralstyre tar dess plats. Seldons plan är att kunna minska denna tid av barbari till ett enda årtusende, och för att uppnå detta skapar han en Stiftelse som ska upprätta en Encyklopedi över imperiets samlade kunskaper. Denna Stiftelse skickas till en liten planet i periferin, Terminus, och därefter vidtar den egentliga handlingen.