I själva verket har vi ingen som helst aning om vad det är vi kallar Gud, det vi säger oss tro på, eller inte tro på. Gud - det han egentligen är, ligger långt bortom våra möjligheter att uppfatta och förstå. Visst kan vi göra oss föreställningar om honom, men det är till syvende och sist - föreställningar. När vi diskuterar och yttrar oss om vad Gud är, tycker jag att det är som om vi diskuterar hur många gram våra tankar väger. Vårt språk, vår begreppsvärld och vår föreställningsvärld är helt enkelt inte användbara i sammanhanget. Jag tror på att vi är skapade till Guds avbild, men då vi i vårt intellektuella högmod tror oss kunna utröna Guds väsen, tycker jag att vi istället försöker göra Gud till vår avbild.
Vetenskapsmannen Albert Einstein, kom kanske i sin beskrivning så nära som det är möjligt, då det gäller att uttrycka Guds väsen i ord.
”Varje seriös forskare blir så småningom
övertygad om att det finns en kraft i uni-
versums lagar, en kraft som är vida över-
lägsen människan och inför vilken vi, med
vår blygsamma förmåga, ödmjukt måste
böja våra huvuden”.
När Gud talade till de olika folken, gjorde han det alltså genom människor. Det ligger då i sakens natur att allt färgades av just dessa människors språkbruk och referensramar i övrigt. Annars skulle de ju inte alls ha blivit förstådda. När sedan människor i en helt annan kultur, i en helt annan tid, försöker att förstå allt detta utifrån sina egna referensramar, tycker jag att risken för missförstånd är uppenbar. Jag tror att det är viktigt att ha detta i åtanke när jag läser de heliga skrifterna som Bhagavad Gita, Koranen och vår egen bibel
Därför är man, som jag ser det, ute på mycket djupt vatten när man tvärsäkert och arrogant, avfärdar andra folks gudsuppenbarelser som felaktiga och samtidigt proklamerar den egna uppenbarelsen som den enda sanna, gällande för alla människor och i alla tider. Gud själv har talat till människorna på olika vägar och gett oss olika bilder, föreställande det som vi egentligen inte alls i sig, har några möjligheter att förstå. Allt är avpassat till de kulturella, språkliga och andra förutsättningar som mottagarna hade.
De har upplevt det gudomliga i sig själva, långt bortom alla ord och föreställningar. Deras liv har efter denna upplevelse aldrig mer blivit detsamma. Det är som om de har blivit nya människor. De har mycket svårt att klä upplevelsen i ord, men talar ofta om en påtaglig känsla av enhet med alltet. Det splittrade har återförenats.